Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  urskogsvedfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Xylophagus kowarzi
Urskogsvedfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Urskogsvedflugan är en slank fluga med gula ben och 10–15 mm lång, helsvart kropp. Den liknar närmast den vitt utbredda arten Xylophagus ater och den rödlistade arten X. matsumurai. Alla dessa tre arter har en relativt lång första antennled och bildar en urskiljbar grupp inom släktet. Urskogsvedfluga skiljs från X. ater bl. a. genom att bakhuvudet saknar all pudring och från X. matsumurai genom att hjässan och pannan saknar pudring. Larverna av släktet Xylophagus är mycket karakteristiska och lätta att känna igen. Huvudet och första segmentet är kraftigt sklerotiserade och därför mörkbruna i färgen samt utdragna i en näbbliknande spets. Larven kan bestämmas med hjälp av Krivosheina & Mamaev (1966).
Utbredning
Länsvis förekomst för urskogsvedfluga Observationer i  Sverige för urskogsvedfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Urskogsvedflugan har under lång tid varit sammanblandad med den allmänna arten X. ater, varför litteraturuppgifter ofta ger en helt felaktig bild av dess utbredning och uppträdande. Arten konstaterades nyligen som ny för Sverige (Hedström, 1991), från Dalarna och Hälsningland (då under namnet X. ater; X. ater kallas där för X. compeditus)*. Sedan har arten även påträffats från Halland till Norrbotten. De kända fynden avspeglar till stor del det sentida intresset för successionsstadier efter brand. Flugan kan förväntas ha en större utbredning i landet och det är högst troligt att den är knuten till lövträdsrika skogar. Arten är i övriga Norden också känd från Norge och Finland. Den övriga utbredningen innefattar Tyskland, Österrike och Ryssland (två provinser). Uppgifter om förekomst i Storbritannien är tveksam pga den pågående namnförbistringen och för att X. compeditus inte rapporteras därifrån i senare litteratur (Chandler 1998, Stubbs & Drake 2001).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Urskogsvedfluga är belagd från nästan hela landet. Det är en boreal art som utvecklas i murken lövved, fr a i svamprötade lågor och finner goda betingelser på gamla lövbrännor och gynnas i brandpräglade skogslandskap men gynnas också av förekomst av torkdödade träd. Torde kräva kontinuitet i tillgången på lämplig död lövved. Lövgallring och minskad areal äldre lövskog i Norrland medför att artens habitat minskat. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (25-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (100-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii)).
Ekologi
Kunskapen i Ryssland är ganska stor om många vedflugearter och därifrån anges larven av urskogsvedflugan leva inne i veden av fuktiga vitrötade lågor av lind, bok och andra lövträd. De första fynden gjordes i sena lövträdssuccesioner efter brand, s.k. lövbrännor. För fynden i norra delen av landet måste utvecklingen ha skett i något triviallövträd som asp eller björk. I Södermanland är arten påträffad på ett ungt brandfält, vilket kan visa att arten kan gynnas av flera olika successionsstadier efter brand. Våra flesta fynd av arten härrör från fällfångster av den vuxna flugan, som uppträder under månaderna juni och juli. Larvfynd av arten föreligger ännu ej från landet. Larven lever som rovdjur under bark och i ved där skalbaggslarver är det huvudsakliga bytet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· lindar
· lindar
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· skalbaggar
· skalbaggar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Xylophagidae (vedflugor), Släkte Xylophagus, Art Xylophagus kowarzi (Pleske, 1925) - urskogsvedfluga Synonymer Xylophagus ater Meigen, 1804

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Urskogsvedfluga är belagd från nästan hela landet. Det är en boreal art som utvecklas i murken lövved, fr a i svamprötade lågor och finner goda betingelser på gamla lövbrännor och gynnas i brandpräglade skogslandskap men gynnas också av förekomst av torkdödade träd. Torde kräva kontinuitet i tillgången på lämplig död lövved. Lövgallring och minskad areal äldre lövskog i Norrland medför att artens habitat minskat. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (25-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (100-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii)).
Urskogsvedflugan är en slank fluga med gula ben och 10–15 mm lång, helsvart kropp. Den liknar närmast den vitt utbredda arten Xylophagus ater och den rödlistade arten X. matsumurai. Alla dessa tre arter har en relativt lång första antennled och bildar en urskiljbar grupp inom släktet. Urskogsvedfluga skiljs från X. ater bl. a. genom att bakhuvudet saknar all pudring och från X. matsumurai genom att hjässan och pannan saknar pudring. Larverna av släktet Xylophagus är mycket karakteristiska och lätta att känna igen. Huvudet och första segmentet är kraftigt sklerotiserade och därför mörkbruna i färgen samt utdragna i en näbbliknande spets. Larven kan bestämmas med hjälp av Krivosheina & Mamaev (1966).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för urskogsvedfluga

Länsvis förekomst och status för urskogsvedfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för urskogsvedfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Urskogsvedflugan har under lång tid varit sammanblandad med den allmänna arten X. ater, varför litteraturuppgifter ofta ger en helt felaktig bild av dess utbredning och uppträdande. Arten konstaterades nyligen som ny för Sverige (Hedström, 1991), från Dalarna och Hälsningland (då under namnet X. ater; X. ater kallas där för X. compeditus)*. Sedan har arten även påträffats från Halland till Norrbotten. De kända fynden avspeglar till stor del det sentida intresset för successionsstadier efter brand. Flugan kan förväntas ha en större utbredning i landet och det är högst troligt att den är knuten till lövträdsrika skogar. Arten är i övriga Norden också känd från Norge och Finland. Den övriga utbredningen innefattar Tyskland, Österrike och Ryssland (två provinser). Uppgifter om förekomst i Storbritannien är tveksam pga den pågående namnförbistringen och för att X. compeditus inte rapporteras därifrån i senare litteratur (Chandler 1998, Stubbs & Drake 2001).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Xylophagoidea  
  • Familj
    Xylophagidae - vedflugor 
  • Släkte
    Xylophagus  
  • Art
    Xylophagus kowarzi(Pleske, 1925) - urskogsvedfluga
    Synonymer
    Xylophagus ater Meigen, 1804

Kunskapen i Ryssland är ganska stor om många vedflugearter och därifrån anges larven av urskogsvedflugan leva inne i veden av fuktiga vitrötade lågor av lind, bok och andra lövträd. De första fynden gjordes i sena lövträdssuccesioner efter brand, s.k. lövbrännor. För fynden i norra delen av landet måste utvecklingen ha skett i något triviallövträd som asp eller björk. I Södermanland är arten påträffad på ett ungt brandfält, vilket kan visa att arten kan gynnas av flera olika successionsstadier efter brand. Våra flesta fynd av arten härrör från fällfångster av den vuxna flugan, som uppträder under månaderna juni och juli. Larvfynd av arten föreligger ännu ej från landet. Larven lever som rovdjur under bark och i ved där skalbaggslarver är det huvudsakliga bytet.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· skalbaggar - Coleoptera (Viktig)
Lövbrännorna karakteriseras av dominans i trädskiktet av asp och björk och det finns ofta ett stort inslag av döda träd. Dessa miljöer har minskat i snabb takt under slutet av 1900-talet och har räddats undan slutavverkning endast efter reservatsbildning eller andra skyddsåtgärder. Nyskapandet av lövbrännor förutsätter intensiv brand på friska marker, vilket idag knappast tillåts förekomma. Gallring i lövskogsbestånd och hemvedshuggning medför att den typiska självgallringsprocessen upphör och förmodligen skapas inte heller vedsubstrat för arten i tillräcklig omfattning, vilket också utgör ett hot mot arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara lövbrännor som nyckelbiotoper och reservat. Släpp upp lövsuccessioner i hårt brända områden där förutsättningarna föreligger för att lövbrännor ska kunna utvecklas. På grund av den tidigare sammanblandningen av två arter bör riktade inventeringsinsatser bringa klarhet i artens utbredning och utvecklingskrav.
* Namnförbistringen beror på delvis på tolkningen av typmaterial och tvetydigheter i arternas beskrivning.

Chandler, P.J. 1998. The identity of Xylophagus ater Meigen (Diptera, Xylophagidae). Dipterists Digest (Second series) 5: 88.

Hedström, L. 1991. Svenska insektfynd – rapport 7. Ent. Tidskr. 112: 133–146.

Krivosheina, N. P. & Mamaev, B. M. 1972. A review of Palaearctic species of the genus Xylophagus Meig.(Diptera, Xylophagidae). Ent. Obozr. 51 (2): 430–445. (In Russian).

Krivosheina, N. P. & Mamaev, B. M. 1966. Die larven der europäischen Arten der Gattung Xylophagus Meigen. Beiträge zur Entomologie, Band 16 (3-4): 275–283.

Polevoi, A.V. & Ståhls, G. 1994. New records of threatened Diptera in Finland. Sahlbergia 1: 23–25.

Stubbs, A. & Drake, M. 2001. British soldierflies and their allies. An illustrated guide to their identification and ecology. British Entom. Soc. Nat. Hist. Soc.

Väisänen, R. 1982. Vanishing and vulnerable Diptera of Finland. Not. Entomol. 62: 111–121.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bert Viklund 1999. Rev. Björn Cederberg 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Xylophagoidea  
  • Familj
    Xylophagidae - vedflugor 
  • Släkte
    Xylophagus  
  • Art
    Xylophagus kowarzi, (Pleske, 1925) - urskogsvedfluga
    Synonymer
    Xylophagus ater Meigen, 1804
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bert Viklund 1999. Rev. Björn Cederberg 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.