Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordvedfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Xylophagus inermis
Nordvedfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En slank, 10–15 mm lång, blanksvart fluga med svarta ben, den mörkaste av våra fem vedflugearter. Den liknanar den vitt utbredda arten X. ater, och den rödlistade arten X. kowarzi. Alla dessa tre arter har en relativt lång första antennled och bildar en urskiljbar grupp inom släktet. X. matsumurai är skild från X. ater bl. a. genom att bakhuvudet saknar all pudring, och skild från X. kowarzi genom att hjässan och pannan har fält av pudring. Larven är avbildad i Krivosheina & Mamaev (1972).
Utbredning
Länsvis förekomst för nordvedfluga Observationer i  Sverige för nordvedfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art konstaterades som ny för Sverige så sent som 1990 (Hedström, 1991). Den är känd från fåtal lokaler med stora naturvärden. Det första fyndet gjordes i Lule lappmark, nära gränsen till Norrbotten. Därefter är arten påträffad i Norrbotten i en aspdominerad del av ett domänreservat och i Pite lappmark i ett litet domänreservat med asp. Därefter fynd i Västerbotten (2013) och norra Jämtland (2014). I Norden är arten även känd från Finland. Världsutbredningen innefattar förutom Japan, varifrån den beskrevs, också Ryssland (endast fyra provinser, inkl. Ryska Karelen).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är känd från Norrbotten (Krokliden 1994), Pite och Lule lpm (Vuollerim 1990), samt även från Finland och Ryssland. De hittills kända tre svenska lokalerna är alla fredade gammelskogområden med inslag av mycket grova gamla aspar. Omgivande skogslandskap har huggits successivt under sen tid och lämpiga substrat (mycket gamla aspar i skuggande bestånd) minskar därför fortlöpande. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (1100-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Nordvedflugan är i landet funnen på lövbränna, sen lövträdssuccession (cirka 110 år) efter brand, och andra lövrika skogsbiotoper. Kunskapen i Ryssland är ganska stor om många vedflugearters utvecklingsplatser och där anges X. matsumurai leva inne i veden av fuktiga, ofta delvis barklösa, brunrötade lågor men även stubbar av både löv- och barrträd, där dock lövträd verkar föredras (N.P. Krivosheina, brev). På de svenska lokalerna finns ett ovanligt stort inslag av gammal, grov asp. Fenologin är ännu inte i detalj känd, men fynd av den vuxna flugan är i Sverige gjorda under perioden juni-juli. Släktets larver med sin särpräglade hårda och spetsiga huvudkapsel lever på andra insekter under bark och inne i murken ved. Hittills saknas svenska larvfynd av arten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Xylophagidae (vedflugor), Släkte Xylophagus, Art Xylophagus inermis Krivosheina & Krivosheina, 2000 - nordvedfluga Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är känd från Norrbotten (Krokliden 1994), Pite och Lule lpm (Vuollerim 1990), samt även från Finland och Ryssland. De hittills kända tre svenska lokalerna är alla fredade gammelskogområden med inslag av mycket grova gamla aspar. Omgivande skogslandskap har huggits successivt under sen tid och lämpiga substrat (mycket gamla aspar i skuggande bestånd) minskar därför fortlöpande. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (1100-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)).
En slank, 10–15 mm lång, blanksvart fluga med svarta ben, den mörkaste av våra fem vedflugearter. Den liknanar den vitt utbredda arten X. ater, och den rödlistade arten X. kowarzi. Alla dessa tre arter har en relativt lång första antennled och bildar en urskiljbar grupp inom släktet. X. matsumurai är skild från X. ater bl. a. genom att bakhuvudet saknar all pudring, och skild från X. kowarzi genom att hjässan och pannan har fält av pudring. Larven är avbildad i Krivosheina & Mamaev (1972).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordvedfluga

Länsvis förekomst och status för nordvedfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordvedfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art konstaterades som ny för Sverige så sent som 1990 (Hedström, 1991). Den är känd från fåtal lokaler med stora naturvärden. Det första fyndet gjordes i Lule lappmark, nära gränsen till Norrbotten. Därefter är arten påträffad i Norrbotten i en aspdominerad del av ett domänreservat och i Pite lappmark i ett litet domänreservat med asp. Därefter fynd i Västerbotten (2013) och norra Jämtland (2014). I Norden är arten även känd från Finland. Världsutbredningen innefattar förutom Japan, varifrån den beskrevs, också Ryssland (endast fyra provinser, inkl. Ryska Karelen).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Xylophagoidea  
  • Familj
    Xylophagidae - vedflugor 
  • Släkte
    Xylophagus  
  • Art
    Xylophagus inermisKrivosheina & Krivosheina, 2000 - nordvedfluga

Nordvedflugan är i landet funnen på lövbränna, sen lövträdssuccession (cirka 110 år) efter brand, och andra lövrika skogsbiotoper. Kunskapen i Ryssland är ganska stor om många vedflugearters utvecklingsplatser och där anges X. matsumurai leva inne i veden av fuktiga, ofta delvis barklösa, brunrötade lågor men även stubbar av både löv- och barrträd, där dock lövträd verkar föredras (N.P. Krivosheina, brev). På de svenska lokalerna finns ett ovanligt stort inslag av gammal, grov asp. Fenologin är ännu inte i detalj känd, men fynd av den vuxna flugan är i Sverige gjorda under perioden juni-juli. Släktets larver med sin särpräglade hårda och spetsiga huvudkapsel lever på andra insekter under bark och inne i murken ved. Hittills saknas svenska larvfynd av arten.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Då inga äldre exemplar ännu kunnat konstateras i de svenska museernas samlingar får arten anses ha en begränsad nordlig utbredning. Den tycks höra hemma i nordligt boreala asprika blandskogar som idag oftast bevaras enbart genom reservatsbildningar. Den produktiva blandskogen i övre Norrland är fortfarande ett förhållandevis outforskat område i landet när det gäller insektfaunan.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevarande av äldre blandskogar med stort inslag av äldre lövträd, särskilt asp. Bevarande av lågor med brunrötande svampar på kända och framtida förekomstplatser. Ökade inventeringsinsatser torde kunna höja kunskapsnivån om denna art betydligt och ge bättre underlag för framtida naturvårdsbedömningar i nordligt boreala områden.

Hedström, L. 1991. Svenska insektfynd – rapport 7. Ent. Tidskr. 112: 133–146.

Krivosheina, N.P. & Mamaev, B.M. 1972. A review of Palaearctic species of the genus Xylophagus Meig.(Diptera, Xylophagidae). Ent. Obozr. 51 (2): 430–445. (In Russian)

Neiman, E-L. 1991. Okända kryp i Jokkmokks skogar. Sveriges Natur (6): 46–47.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bert Viklund 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Xylophagoidea  
  • Familj
    Xylophagidae - vedflugor 
  • Släkte
    Xylophagus  
  • Art
    Xylophagus inermis, Krivosheina & Krivosheina, 2000 - nordvedfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bert Viklund 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.