Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  videkärrglansmygga

Organismgrupp Tvåvingar, Myggor Ptychoptera scutellaris
Videkärrglansmygga Tvåvingar, Myggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Glansmyggor är harkranksliknande myggor med stora sporrar på benen samt relativt långa antenner. Hannarna av Ptychoptera scutellaris artbestäms utifrån utseendet på könsdelarna och honorna med pigmenteringen på undersidan av det nionde segmentet. Längd ca 10 mm. Larverna är långsmala med indragbart huvud och karaktäriseras av ett andningsrör i bakändan av kroppen. Längden är ca 30 mm, alltså betydligt större än den vuxna insekten. Larven av P. scutellaris artbestäms med utseendet på andningsröret och på det gulbruna huvudet.
Utbredning
Länsvis förekomst för videkärrglansmygga Observationer i  Sverige för videkärrglansmygga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det totala utbredningsområdet omfattar västra, centrala och östra Europa. I Norden är den känd från Finland, Norge (Sör-Tröndelag) samt i Danmark två fynd på Jylland, i Sverige endast från södra Skåne (Ystad och Råå senast 1946).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larverna lever i al- och videkärr där de delvis är nedgrävda i grunda områden. Andningsröret hämtar luft från vattenytan. De livnär sig huvudsakligen på detritus. Berörs inte starkt av förorening och syrebrist, men risk finns att de mycket få lokalerna kan bli förstörda genom exploatering. Arten är endast påträffad vid Ystad och Råå (senast 1946) i Skåne. Inventeringar av tvåvingar i denna miljö görs mycket sällan varför det inte kan uteslutas att arten är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Lever i al- och videkärr där de delvis är nedgrävda i grunda områden. Andningsröret hämtar luft från vattenytan. Livnär sig huvudsakligen på detritus. Luftandningen gör att flera av arterna i släktet förekommer även i starkt förorenade vatten där syrebrist råder. Det är dock inte känt hur känslig eller tålig P. scutellaris är i detta avseende.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Småvatten
Småvatten
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Ptychopteridae (glansmyggor), Släkte Ptychoptera, Art Ptychoptera scutellaris Meigen, 1818 - videkärrglansmygga Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larverna lever i al- och videkärr där de delvis är nedgrävda i grunda områden. Andningsröret hämtar luft från vattenytan. De livnär sig huvudsakligen på detritus. Berörs inte starkt av förorening och syrebrist, men risk finns att de mycket få lokalerna kan bli förstörda genom exploatering. Arten är endast påträffad vid Ystad och Råå (senast 1946) i Skåne. Inventeringar av tvåvingar i denna miljö görs mycket sällan varför det inte kan uteslutas att arten är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Glansmyggor är harkranksliknande myggor med stora sporrar på benen samt relativt långa antenner. Hannarna av Ptychoptera scutellaris artbestäms utifrån utseendet på könsdelarna och honorna med pigmenteringen på undersidan av det nionde segmentet. Längd ca 10 mm. Larverna är långsmala med indragbart huvud och karaktäriseras av ett andningsrör i bakändan av kroppen. Längden är ca 30 mm, alltså betydligt större än den vuxna insekten. Larven av P. scutellaris artbestäms med utseendet på andningsröret och på det gulbruna huvudet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för videkärrglansmygga

Länsvis förekomst och status för videkärrglansmygga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för videkärrglansmygga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det totala utbredningsområdet omfattar västra, centrala och östra Europa. I Norden är den känd från Finland, Norge (Sör-Tröndelag) samt i Danmark två fynd på Jylland, i Sverige endast från södra Skåne (Ystad och Råå senast 1946).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Ptychopteroidea  
  • Familj
    Ptychopteridae - glansmyggor 
  • Släkte
    Ptychoptera  
  • Art
    Ptychoptera scutellarisMeigen, 1818 - videkärrglansmygga

Lever i al- och videkärr där de delvis är nedgrävda i grunda områden. Andningsröret hämtar luft från vattenytan. Livnär sig huvudsakligen på detritus. Luftandningen gör att flera av arterna i släktet förekommer även i starkt förorenade vatten där syrebrist råder. Det är dock inte känt hur känslig eller tålig P. scutellaris är i detta avseende.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Småvatten, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Tål sannolikt syrebrist men risk finns att de mycket få förekomstlokalerna kan bli förstörda av mänskliga aktiviteter.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Riktade undersökningar mot de lokaler där de tidigare påträffats. Att öka kunskapen om familjen glansmyggor.

Andersson, H. 1997. Diptera Ptychopteridae, Phantom crane flies. Side 193-207 i: Nilsson, A.N. (red.) Aquatic Insects of North Europe. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup.

Falk, S. 1991. A review of the scarce and threatened flies of Great Britain (Part 1). Nature Conservancy Council. Research and survey in nature conservation, No. 39. Peterborough: Nature Conservancy Council.

Stubbs, A.E. 1993. Provisional atlas of the ptychopterid craneflies (Diptera: Ptychopteridae) of Britain and Ireland. Monks Wood: Biological Records Centre, ITE.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2007 © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Ptychopteroidea  
  • Familj
    Ptychopteridae - glansmyggor 
  • Släkte
    Ptychoptera  
  • Art
    Ptychoptera scutellaris, Meigen, 1818 - videkärrglansmygga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2007 © ArtDatabanken, SLU 2007.