Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulbukig jättevapenfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Stratiomys chamaeleon
Gulbukig jättevapenfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jättevapenflugorna, släktet Stratiomys, omfattar i Sverige fyra arter. I likhet med övriga arter är S. chamaeleon stor (12–16 mm), har långa antenner med en vinkel mellan den långsmala första leden och de yttre lederna, två taggar på bakkanten av scutellen samt bred, tillplattad bakkropp. Grundfärgen är svart och gula teckningar förekommer på scutell och på bakkropp och hos honan även på huvud. Från närstående arter kan S. chamaeleon urskiljas på följande karaktärer: de gula teckningarna på sidorna av bakkroppens tergiter (ryggplåtar) är väl åtskilda, bakkroppens buk är till övervägande del gul, ögonen är kala hos båda könen och honans ansikte är till stor del gult.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulbukig jättevapenfluga Observationer i  Sverige för gulbukig jättevapenfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens utbredning omfattar stora delar av Europa och österut till mellersta Sibirien. I Sverige är arten känd genom enstaka, mestadels äldre fynd från Skåne, Halland, Småland och Östergötland. Ett flertal sentida fynd finns ifrån Västergötland (Billingen, Kinnekulle), Östergötland (trakten kring Tåkern), Jämtland (trakten kring Storsjön). Enstaka fynd från Skåne, Södermanland, Uppland och Västmanland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Tidigare utbredd från Skåne till Jämtland och förekom i flera län, men efter 1950-talet endast känd från Skåne (Silvåkra 1997), Östergötland (Omberg 2007), Sörmland (Sandemar 1997-2009) och Jämtland (Gråmäraforsen 2002 och flera andra nyfunna lokaler). Arten är knuten till kalkrikkärr med kalkbleke och gynnad av visst kreaturstramp. Hotas av igenväxning av livsmiljön. Påtaglig och vacker art som inte kan ha ett särskilt stort mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat (troligen har upphört strandbete inneburit försämrad habitatkvalitet med igenväxningen.), antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Larverna uppges leva av detritus i sankmark, källflöden med utfällningar av bleke eller grunda vattensamlingar med stillastående vatten. Flertalet av de svenska fynden har gjorts i områden med kalkhaltig morän eller berggrund och det är troligt att arten här är knuten till lokaler av rikkärrskaraktär. Vid Gråmäraforsen förekom flugor på blommande hundkäx i strandvegetation, i anslutning till ett källflöde med omfattande kalkblekeutfällningar. Vid Sandemar påträffades en fluga i en sandtäkt, ett par hundra meter från ett extremrikkärr med stora ytor av kalkbleke. Larvutvecklingen kan ta tre år. Larverna övervintrar och de fullbildade flugorna flyger under sommaren, från mitten av juni till början av augusti. Flugorna besöker ofta blommor, särskilt flockblomstriga, i närheten av larvernas utvecklingsplatser.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Småvatten
Småvatten
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sjöar
Sjöar
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Stratiomyidae (vapenflugor), Släkte Stratiomys, Art Stratiomys chamaeleon (Linnaeus, 1758) - gulbukig jättevapenfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Tidigare utbredd från Skåne till Jämtland och förekom i flera län, men efter 1950-talet endast känd från Skåne (Silvåkra 1997), Östergötland (Omberg 2007), Sörmland (Sandemar 1997-2009) och Jämtland (Gråmäraforsen 2002 och flera andra nyfunna lokaler). Arten är knuten till kalkrikkärr med kalkbleke och gynnad av visst kreaturstramp. Hotas av igenväxning av livsmiljön. Påtaglig och vacker art som inte kan ha ett särskilt stort mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat (troligen har upphört strandbete inneburit försämrad habitatkvalitet med igenväxningen.), antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Framtagande avbrutet
Jättevapenflugorna, släktet Stratiomys, omfattar i Sverige fyra arter. I likhet med övriga arter är S. chamaeleon stor (12–16 mm), har långa antenner med en vinkel mellan den långsmala första leden och de yttre lederna, två taggar på bakkanten av scutellen samt bred, tillplattad bakkropp. Grundfärgen är svart och gula teckningar förekommer på scutell och på bakkropp och hos honan även på huvud. Från närstående arter kan S. chamaeleon urskiljas på följande karaktärer: de gula teckningarna på sidorna av bakkroppens tergiter (ryggplåtar) är väl åtskilda, bakkroppens buk är till övervägande del gul, ögonen är kala hos båda könen och honans ansikte är till stor del gult.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulbukig jättevapenfluga

Länsvis förekomst och status för gulbukig jättevapenfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulbukig jättevapenfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens utbredning omfattar stora delar av Europa och österut till mellersta Sibirien. I Sverige är arten känd genom enstaka, mestadels äldre fynd från Skåne, Halland, Småland och Östergötland. Ett flertal sentida fynd finns ifrån Västergötland (Billingen, Kinnekulle), Östergötland (trakten kring Tåkern), Jämtland (trakten kring Storsjön). Enstaka fynd från Skåne, Södermanland, Uppland och Västmanland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Stratiomyidae - vapenflugor 
  • Släkte
    Stratiomys  
  • Art
    Stratiomys chamaeleon(Linnaeus, 1758) - gulbukig jättevapenfluga

Larverna uppges leva av detritus i sankmark, källflöden med utfällningar av bleke eller grunda vattensamlingar med stillastående vatten. Flertalet av de svenska fynden har gjorts i områden med kalkhaltig morän eller berggrund och det är troligt att arten här är knuten till lokaler av rikkärrskaraktär. Vid Gråmäraforsen förekom flugor på blommande hundkäx i strandvegetation, i anslutning till ett källflöde med omfattande kalkblekeutfällningar. Vid Sandemar påträffades en fluga i en sandtäkt, ett par hundra meter från ett extremrikkärr med stora ytor av kalkbleke. Larvutvecklingen kan ta tre år. Larverna övervintrar och de fullbildade flugorna flyger under sommaren, från mitten av juni till början av augusti. Flugorna besöker ofta blommor, särskilt flockblomstriga, i närheten av larvernas utvecklingsplatser.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Småvatten, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Sjöar, Öppen fastmark, Vattendrag

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Hotbilden är oklar, men utdikning eller andra aktiviteter som försämrat hydrologin för rikkärren kan vara en orsak till att de svenska populationerna tycks ha minskat. Möjligen har även övergödning, försurning och minskat våtmarksbete haft negativ betydelse för arten. Från England rapporteras att kraftig överbetning på en lokal medförde att populationen av S. chamaeleon minskade.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
Artens status i Sverige bör undersökas genom eftersök på tidigare kända och andra passande lokaler. Lokaler med förekomst av arten bör skyddas från åtgärder (exempelvis dikning) som påverkar de hydrologiska förhållandena. Inverkan på arten av bete av våtmarker bör undersökas.

Åtgärdsprogram Framtagande avbrutet

Lyneborg, L. 1960. Tovinger II. Almindelig del. Våbenfluer, kläger m.fl. Danmarks Fauna Bd 66. G.E.C. Gads forlag, Köpenhamn.

Rozkosny, R. 1973. The Stratiomyioidea (Diptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica vol. 1. Scandinavian Science Press Ltd., Gadstrup

Stubbs, A. & Drake, M. 2001. British soldierflies and their allies. British Entomological and Natural History Society.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Hellqvist 2003. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Stratiomyidae - vapenflugor 
  • Släkte
    Stratiomys  
  • Art
    Stratiomys chamaeleon, (Linnaeus, 1758) - gulbukig jättevapenfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Hellqvist 2003. © ArtDatabanken, SLU 2007.