Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  smalpannad stilettfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Thereva microcephala
Smalpannad stilettfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Smalpannad stilettfluga är 9–13 mm lång, mörk med tydliga smala ljusa längsgående strimmor på ryggskölden. Vingarna har tydligt svart (ibland brunt) vingmärke som sträcker sig bakåt över halva bakomvarande vingcell. Framlåren är svarta. Hanen är nästan helt täckt med lång silvergrå behåring (saknas i stort sett bara på skenben och fötter), har ett för släktet Thereva relativt litet huvud som inte är bredare än mellankroppen, ryggsköld längs sidorna med ett antal kraftiga svarta borst och bakkroppens översida är utom i främre halvan av tergit 3 till 5 täckt med silverpudring. Honans panna har en stor blanksvart hjärtformad fläck som nästan når ögontriangeln, är mellan fläckens bas och ögonkanterna svart och har i övrigt silverpudrad på hjässa. Bakkroppens tergit 2 till 6 har längs bakkanten breda silverpudrade band som på tergit 2 till 4 är brett avbrutna i mitten. För foto av hona se t. ex. www.diptera.info. Både hane och hona är vid första anblicken lik silvertecknad vedstilettfluga Pandivirilia melaleuca som dock saknar ljusa längsstrimmor på ryggskölden, har bara knappt framträdande svagt gultonat vingmärke, samt saknar den för släktet Thereva utmärkande långa behåringen i ansikte och panna.
Utbredning
Länsvis förekomst för smalpannad stilettfluga Observationer i  Sverige för smalpannad stilettfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Genomgång av samlingar och litteratur har allteftersom resulterat i enstaka nyare fynd från Götaland (Skåne, Småland, Öland, Västergötland), både äldre och framförallt nyare fynd från Svealand (Södermanland: Nyköping, Tovetorp, Haninge), Uppland (Almunge, Österåker) och Dalarna (Hykjeberg 1990, Grycken 2006) och förutom 1800-tals fynd från lappmarkerna också ett antal nyare fynd från Norrland (Ångermanland, Västerbotten, Lule lappmark). Ett fåtal fynd av arten är kända från Danmark, Norge och Finland. Det först kända danska (och tillika nordiska) fyndet är en hona ”från ett hålträd” 10 juli 1906 (Lyneborg 1965). Petersen & Meier (2001) anger totalt fynd av 2 hanar och 9 honor. I Norge insamlades 2005 en larv som sedermera kläcktes (Larvik, B. Viklund). Från Finland finns ett fåtal gamla fynd från Åbo-trakten, Nyland och ett nyare från södra Österbotten 1956. Arten är även rapporterad från Litauen, Polen och från bergstrakter i Tyskland, Frankrike, Schweiz, Italien, Österrike, Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Smalpannad stilettfluga är känd genom spridda fynd från Skåne, Småland, Öland, Västergötaland, Södermanland, Dalarna, Jämtland & Lule lpm. Arten har först nyligen uppmärksammats i Sverige och hittills är fynden få. Arten är uppenbarligen sällsynt men har stor utbredning i landet och sannolikt ett mycket stort mörkertal. Har upprepat kläckts från hålträd. Antagligen beroende av murken ved och mulm. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (40-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Larven lever som andra stilettflugelarver som rovdjur på andra insektlarver. Keil 2005 har genom att sålla fram larver i skogsbiotoper i Tjeckien från mark med olika miljöer visat att skogslevande arter som Thereva microcephala, T. handlirschi, T. valida och Pandivirilia eximia påverkas positivt om marken är obeväxt, skyddad av något slags överhäng, ligger under en låga eller nära en stubbe. Den här aktuella arten var där den allmännaste och tycktes vara mest bunden till skyddade lokaler med ved under nedbrytning (och ofta gran). De flesta svenska fynden är från marknära placerade fällor från i flera fall sandiga eller brända områden i anslutning till skog eller annan typ av skogsmiljö. Något fynd från högre belägna hål i träd har inte kunnat verifieras – varför också det danska fyndet från ”hålträd” förmodas komma från hål i marknivå. Honan från Småland kommer från en på sanddyner placerad vitskål. Gamla grova tallar i närheten bedömdes har samband med det aktuella fyndet. Fyndet från Södermanland härstammar från en i Gillerkärret i Tyresta nationalpark 26/6 – 5/8 1997 under gran utplacerad vitskål. I närheten växte också mycket grova aspar. Fynden vid Nyköping strandbad håvades intill en skogsstig. Fynden i Dalarna togs i gulskål i en nyligen brunnen granskog med inslag av björk, al och asp resp. med hjälp av fönsterfälla efter hyggesbränning. Honan från Västerbotten är från en Malaisefälla som var uppställd mellan juni och augusti i tät alskog innanför sanddyner. Samtliga lokaler har lång kontinuitet. En kläckt hane från larv från marknära mulm i resterna av en ekstubbe (Norge, B. Viklund) tycks också bekräfta att arten gynnas av förekomst av nedbruten ved eller mulm nära marken. Det sammanlagda intrycket så långt är att det handlar om en visserligen undersamlad art men att öppen men skyddad mark (gärna sandig) med riklig förekomst av träd och ved under nedbrytning är viktig för arten. Flugan bedöms inte kunna spridas över längre sträckor och mellan isolerade bestånd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande djur
Levande djur
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Therevidae (stilettflugor), Släkte Thereva, Art Thereva microcephala Loew, 1847 - smalpannad stilettfluga Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Smalpannad stilettfluga är känd genom spridda fynd från Skåne, Småland, Öland, Västergötaland, Södermanland, Dalarna, Jämtland & Lule lpm. Arten har först nyligen uppmärksammats i Sverige och hittills är fynden få. Arten är uppenbarligen sällsynt men har stor utbredning i landet och sannolikt ett mycket stort mörkertal. Har upprepat kläckts från hålträd. Antagligen beroende av murken ved och mulm. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (40-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Smalpannad stilettfluga är 9–13 mm lång, mörk med tydliga smala ljusa längsgående strimmor på ryggskölden. Vingarna har tydligt svart (ibland brunt) vingmärke som sträcker sig bakåt över halva bakomvarande vingcell. Framlåren är svarta. Hanen är nästan helt täckt med lång silvergrå behåring (saknas i stort sett bara på skenben och fötter), har ett för släktet Thereva relativt litet huvud som inte är bredare än mellankroppen, ryggsköld längs sidorna med ett antal kraftiga svarta borst och bakkroppens översida är utom i främre halvan av tergit 3 till 5 täckt med silverpudring. Honans panna har en stor blanksvart hjärtformad fläck som nästan når ögontriangeln, är mellan fläckens bas och ögonkanterna svart och har i övrigt silverpudrad på hjässa. Bakkroppens tergit 2 till 6 har längs bakkanten breda silverpudrade band som på tergit 2 till 4 är brett avbrutna i mitten. För foto av hona se t. ex. www.diptera.info. Både hane och hona är vid första anblicken lik silvertecknad vedstilettfluga Pandivirilia melaleuca som dock saknar ljusa längsstrimmor på ryggskölden, har bara knappt framträdande svagt gultonat vingmärke, samt saknar den för släktet Thereva utmärkande långa behåringen i ansikte och panna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för smalpannad stilettfluga

Länsvis förekomst och status för smalpannad stilettfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för smalpannad stilettfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Genomgång av samlingar och litteratur har allteftersom resulterat i enstaka nyare fynd från Götaland (Skåne, Småland, Öland, Västergötland), både äldre och framförallt nyare fynd från Svealand (Södermanland: Nyköping, Tovetorp, Haninge), Uppland (Almunge, Österåker) och Dalarna (Hykjeberg 1990, Grycken 2006) och förutom 1800-tals fynd från lappmarkerna också ett antal nyare fynd från Norrland (Ångermanland, Västerbotten, Lule lappmark). Ett fåtal fynd av arten är kända från Danmark, Norge och Finland. Det först kända danska (och tillika nordiska) fyndet är en hona ”från ett hålträd” 10 juli 1906 (Lyneborg 1965). Petersen & Meier (2001) anger totalt fynd av 2 hanar och 9 honor. I Norge insamlades 2005 en larv som sedermera kläcktes (Larvik, B. Viklund). Från Finland finns ett fåtal gamla fynd från Åbo-trakten, Nyland och ett nyare från södra Österbotten 1956. Arten är även rapporterad från Litauen, Polen och från bergstrakter i Tyskland, Frankrike, Schweiz, Italien, Österrike, Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Therevidae - stilettflugor 
  • Släkte
    Thereva  
  • Art
    Thereva microcephalaLoew, 1847 - smalpannad stilettfluga

Larven lever som andra stilettflugelarver som rovdjur på andra insektlarver. Keil 2005 har genom att sålla fram larver i skogsbiotoper i Tjeckien från mark med olika miljöer visat att skogslevande arter som Thereva microcephala, T. handlirschi, T. valida och Pandivirilia eximia påverkas positivt om marken är obeväxt, skyddad av något slags överhäng, ligger under en låga eller nära en stubbe. Den här aktuella arten var där den allmännaste och tycktes vara mest bunden till skyddade lokaler med ved under nedbrytning (och ofta gran). De flesta svenska fynden är från marknära placerade fällor från i flera fall sandiga eller brända områden i anslutning till skog eller annan typ av skogsmiljö. Något fynd från högre belägna hål i träd har inte kunnat verifieras – varför också det danska fyndet från ”hålträd” förmodas komma från hål i marknivå. Honan från Småland kommer från en på sanddyner placerad vitskål. Gamla grova tallar i närheten bedömdes har samband med det aktuella fyndet. Fyndet från Södermanland härstammar från en i Gillerkärret i Tyresta nationalpark 26/6 – 5/8 1997 under gran utplacerad vitskål. I närheten växte också mycket grova aspar. Fynden vid Nyköping strandbad håvades intill en skogsstig. Fynden i Dalarna togs i gulskål i en nyligen brunnen granskog med inslag av björk, al och asp resp. med hjälp av fönsterfälla efter hyggesbränning. Honan från Västerbotten är från en Malaisefälla som var uppställd mellan juni och augusti i tät alskog innanför sanddyner. Samtliga lokaler har lång kontinuitet. En kläckt hane från larv från marknära mulm i resterna av en ekstubbe (Norge, B. Viklund) tycks också bekräfta att arten gynnas av förekomst av nedbruten ved eller mulm nära marken. Det sammanlagda intrycket så långt är att det handlar om en visserligen undersamlad art men att öppen men skyddad mark (gärna sandig) med riklig förekomst av träd och ved under nedbrytning är viktig för arten. Flugan bedöms inte kunna spridas över längre sträckor och mellan isolerade bestånd.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Smalpannad stilettfluga bedöms vara en möjligen undersamlad art men som missgynnats av de brukade skogarnas ökande brist på äldre lövträd och hålträd. Arten har stor utbredning i landet och mörkertalet när det gäller faktiska förekomster är sannolikt stort – speciellt avseende tidigare förekomst. Kontinuitetsskogarnas snabba tillbakagång kan vara ett hot som innebär en kontinuerlig minskning av habitat och substrattillgång. Förekomsterna i dagens skogslandskap är troligen redan kraftigt fragmenterade, vilket medför en fortsatt negativ utveckling för arten. Den ökande efterfrågan på biobränsle innebär ett också ett ökande hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I likhet med andra insekter som gynnas av död ved i skyddade lägen är även smalpannad stilettfluga beroende av att ridåer eller grupper av äldre träd, stående och liggande, får finnas kvar vid gallring och slutavverkning och lämnas att brytas ner på naturlig väg. Långsiktigt måste det sörjas för återväxt av lämpliga träd på bl.a. samma lokaler för att skapa kontinuitet. Noggrannare studier och kartläggande av artens utbredning och då framförallt larvens krav på biotop och föda i vårt land (bl.a genom insamling av larver och senare kläckning) erfordras för att precisera ytterligare åtgärder.

Abenius, J. 2006. Gaddsteklar på sandmarker i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande 2006:39.

Bergsten, J., Ekerholm, P., Gabrielsson, F, Hellqvist, S, Pettersson, R., Werner, T., Ström, L., Chauvet, S. & Dalecky, A. 2005. Natur I Norr 2005 (1): 1–22.

Finnish Entomological Database. www.fmnh.helsinki.fi. Download 2007.

Holston, K. Utdrag ur databas över Therevidae i riksmuseets samlingar. 2007 (pc).

Isaksson, D., Kirppu, S. & Hellqvist, S. (In press). Inventering av brandinsekter i Dalarna 2006. Länstyrelsen i Dalarnas län.

Keil, P. 2005. Microhabitat preferences of stiletto larvae (Diptera: Therevidae) in mountain primeval forest. Studia dipterologica 12. Lyneborg, L. 1965. Tovinger IV. Humlefluer, Stiletfluer, Rovfluer m.fl. Danmarks Fauna. Köpenhamn.

Lyneborg, L.1989. In: Soos, A. & Papp, L. Catalogue of Palaearctic Diptera, Volume 6: 11–35. Budapest.

Pakalniskis, S., Rimsaite, J., Sprangauskaite-Bernotiene, R., Butautaite, R.& Podenas, S. 2000. Checklist of Lithuanian Diptera. Acta Zoologica Lituanica 10: 3–58.

Petersen, F.T. & Meier, R. 2001. A preliminary list of Diptera of Denmark. Steenstrupia 26: 119–176.

Veen, M. van 2005. Therevidae of Northwest Europe. http://home.hccnet.nl/mp.van.veen/therevidae/therevidae. Last updated 29.12.2005. Download Oct. 2007.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Therevidae - stilettflugor 
  • Släkte
    Thereva  
  • Art
    Thereva microcephala, Loew, 1847 - smalpannad stilettfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.