Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  prickvingad svävfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Bombylius medius
Prickvingad svävfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Släktet Bombylius omfattar relativt humlelika arter med utstående tät blek- till brungul behåring. Prickvingad svävfluga är vår största art i släktet, 10–14 mm lång och något större än vår vanligaste art B. major. Det vetenskapliga namnet är därmed ur nordisk synvinkel något missvisande. Vingarna har som denna även mörkbrun framkant men dessutom, som namnet antyder, ett flertal mörka prickar. Genom detta kännetecken kan åtminstone den initierade lätt identifiera arten i fält. I bakkroppens gula päls finns några tvärrader med tunna svarta hår. I Danmark och England förekommer sällsynt en mycket snarlik art med närmast identisk vingteckning, B. discolor Mikan, 1796. Hos B. discolor är behåringen på bakkroppens sista led dock helt svart och hanens ögon är ej helt sammanstötande, minsta avståndet motsvarar bredden på främre punktögat.
Utbredning
Länsvis förekomst för prickvingad svävfluga Observationer i  Sverige för prickvingad svävfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Prickvingad svävfluga är funnen på torra marker i stora delar av södra Sverige upp till Gästrikland. Under andra halvan av 1900-talet finns knappt någon uppgift om förekomst förrän den upptäcktes på Öland (1985-86) och i Södermanland (1997). Därefter finns en rad fynd från Blekinge till Uppland. De varma sommrarna under 2000-talet har sannolikt medfört en populationsökning. Prickvingad svävfluga ser ut att ha haft en stark tillbakagång och sedan återhämtat sig. I övriga Norden har arten bara påträffats sällan från Oslo och västerut längs Norges sydkust, dock ej efter 1953. Prickvingade svävflugan är värmekrävande och har i Europa sitt huvudsakliga utbredningsområde i södra Europa från Portugal till södra Polen och centrala Ryssland. Världsutbredningen omfattar dessutom Turkiet, Iran, Afghanistan, Israel och Irak i Asien samt Algeriet, Tunisien, Marocko, Egypten i norra Afrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är belagd från Skåne till Gästrikland. Under det senaste decenniet har arten påträffats i de flesta landskap från Blekinge till Uppland. De varma somrarna under 2000-talet har inneburit en kraftig populationsuppgång för arten, utan att den ännu riktigt återtagit tidigare utbredningsområde. Denna starkt temperaturälskande art är tveklöst känslig för regniga somrar och tycks fluktuera kraftigt. Sannolikt parasiterande i bon av långhornsbin (Eucera longicornis) eller större arter av sandbin (Andrena). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 450 (400-1000) km². Sannolikt är den plötsliga ökningen an artens förekomstområde en del av en kraftig fluktuationstopp. Därför kan man inte säkert räkna med att denna förekomstarea kan bestå. Populationen är ökande. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2c(iv)).
Ekologi
Prickvingad svävfluga kräver mycket soliga torra marker för sin livscykel. Den förekommer hos oss på öppna torrbackar som är beväxta med tjärblomster Viscaria vulgaris. Där besöker den ivrigt tjärblomstrets blommor och flygtiden infaller normalt under tjärblomstret blomningstid, från första halvan av maj till mitten av juni. Larven utvecklas parasitiskt hos större arter av solitära bin, hos oss i första hand långhornsbiet Eucera longicornis, men vissa arter av sandbin är också tänkbara (åtminstone i Centraleuropa). Honor släpper sina ägg oftast i flykten, en eller ett par dm över marken på samma område. Äggen släpps över barmark eller sparsamt beväxt mark, ett i taget och honan dippar till med bakkroppen i samband med att ägget frigörs.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· bin
· bin
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Bombyliidae (svävflugor), Släkte Bombylius, Art Bombylius medius Linnaeus, 1758 - prickvingad svävfluga Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är belagd från Skåne till Gästrikland. Under det senaste decenniet har arten påträffats i de flesta landskap från Blekinge till Uppland. De varma somrarna under 2000-talet har inneburit en kraftig populationsuppgång för arten, utan att den ännu riktigt återtagit tidigare utbredningsområde. Denna starkt temperaturälskande art är tveklöst känslig för regniga somrar och tycks fluktuera kraftigt. Sannolikt parasiterande i bon av långhornsbin (Eucera longicornis) eller större arter av sandbin (Andrena). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 450 (400-1000) km². Sannolikt är den plötsliga ökningen an artens förekomstområde en del av en kraftig fluktuationstopp. Därför kan man inte säkert räkna med att denna förekomstarea kan bestå. Populationen är ökande. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2c(iv)).
Släktet Bombylius omfattar relativt humlelika arter med utstående tät blek- till brungul behåring. Prickvingad svävfluga är vår största art i släktet, 10–14 mm lång och något större än vår vanligaste art B. major. Det vetenskapliga namnet är därmed ur nordisk synvinkel något missvisande. Vingarna har som denna även mörkbrun framkant men dessutom, som namnet antyder, ett flertal mörka prickar. Genom detta kännetecken kan åtminstone den initierade lätt identifiera arten i fält. I bakkroppens gula päls finns några tvärrader med tunna svarta hår. I Danmark och England förekommer sällsynt en mycket snarlik art med närmast identisk vingteckning, B. discolor Mikan, 1796. Hos B. discolor är behåringen på bakkroppens sista led dock helt svart och hanens ögon är ej helt sammanstötande, minsta avståndet motsvarar bredden på främre punktögat.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för prickvingad svävfluga

Länsvis förekomst och status för prickvingad svävfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för prickvingad svävfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Prickvingad svävfluga är funnen på torra marker i stora delar av södra Sverige upp till Gästrikland. Under andra halvan av 1900-talet finns knappt någon uppgift om förekomst förrän den upptäcktes på Öland (1985-86) och i Södermanland (1997). Därefter finns en rad fynd från Blekinge till Uppland. De varma sommrarna under 2000-talet har sannolikt medfört en populationsökning. Prickvingad svävfluga ser ut att ha haft en stark tillbakagång och sedan återhämtat sig. I övriga Norden har arten bara påträffats sällan från Oslo och västerut längs Norges sydkust, dock ej efter 1953. Prickvingade svävflugan är värmekrävande och har i Europa sitt huvudsakliga utbredningsområde i södra Europa från Portugal till södra Polen och centrala Ryssland. Världsutbredningen omfattar dessutom Turkiet, Iran, Afghanistan, Israel och Irak i Asien samt Algeriet, Tunisien, Marocko, Egypten i norra Afrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Bombyliidae - svävflugor 
  • Underfamilj
    Bombyliinae  
  • Släkte
    Bombylius  
  • Art
    Bombylius mediusLinnaeus, 1758 - prickvingad svävfluga

Prickvingad svävfluga kräver mycket soliga torra marker för sin livscykel. Den förekommer hos oss på öppna torrbackar som är beväxta med tjärblomster Viscaria vulgaris. Där besöker den ivrigt tjärblomstrets blommor och flygtiden infaller normalt under tjärblomstret blomningstid, från första halvan av maj till mitten av juni. Larven utvecklas parasitiskt hos större arter av solitära bin, hos oss i första hand långhornsbiet Eucera longicornis, men vissa arter av sandbin är också tänkbara (åtminstone i Centraleuropa). Honor släpper sina ägg oftast i flykten, en eller ett par dm över marken på samma område. Äggen släpps över barmark eller sparsamt beväxt mark, ett i taget och honan dippar till med bakkroppen i samband med att ägget frigörs.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· bin - Apiformes (Viktig)


Påverkan
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Fortsatt riktat eftersök av och på lokaler med tjärblomster rekommenderas för att bättre kartlägga flugans utbredning och speciella krav på biotop. Undersökning av bon av långhornsbi och sandbiarter på lokaler där flugan förekommer bör kunna ge tydligare information om kopplingen till en eller flera värdbin.

Falck & Greve, 1999. The distribution of bee flies (Diptera, Bombyliidae), except the genus Villa, in Norway. Norwegian Journal of Entomology 46: 89–109

Hedström, L. 1986. Svenska insektsfynd – rapport 2. Ent. Tidskr. 107(4): 139–147.

Hedström, L. 1991. Svenska insektsfynd – rapport 7. Ent. Tidskr. 112(4): 133–146.

Karlsson, R. 2007. Sammanställning av fynd av Bombylius medius 2006/2007 i Småland i text och bild. Word-fil, 4 sid.

Lyneborg, L. 1965. Tovinger IV. Humlefluer, Stiletfluer, Rovfluer m.fl. Danmarks Fauna, 70. Köpenhamn.

Stubbs, A. & Drake, M. 2001. British Soldierflies and their allies. British Entomological and Natural History Society. Dorchester. Torp.

Petersen, F. & Meier, R. 2001. A preliminary list of Diptera of Denmark. Steenstrupia 26: 119–176.

Wahlgren, E. 1907. Tvåvingar Diptera. första underordningen Orthorrhapha. andra gruppen Flugor Brachycera. Fam. 14–23. Svensk Insektsfauna. Rev.nr. 9. Uppsala.

Zaitzev, V.F. 1988. 43. Family Bombyliidae. In: i Bei Benko: Key to the Insects of the European Part of the USSR. V part I: 843–885.

Zaitzev, V.F. 1989. Family Bombyliidae. In: Soos, A. & Papp, L. (ed). Catalogue of Palaearctic Diptera 6: 43–169.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2003. Rev. Jonas sandström 2014. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Bombyliidae - svävflugor 
  • Underfamilj
    Bombyliinae  
  • Släkte
    Bombylius  
  • Art
    Bombylius medius, Linnaeus, 1758 - prickvingad svävfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2003. Rev. Jonas sandström 2014. © ArtDatabanken, SLU 2007.