Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  silverfläckad sorgfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Anthrax trifasciatus
Silverfläckad sorgfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Silverfläckad sorgfluga är en liten svävfluga med svart kropp och med inre och främre hälften av vingarna svärtade och de yttre delarna klara. Likt flera andra svävflugor är det stora huvudet nästan klotformat och ögonen mycket stora. Den 4–8 mm långa koppen är tätt, svart behårad med en vit lysande fläck på vardera sidan relativt långt baktill på bakkroppen hos honan. Hanen har mer utbrett vitfjällig bakkroppsspets (omfattande de tre sista synliga segmenten, samt fåtaliga spridda fjäll i de främre segmentens bakkanter). Benen är mycket tunna och fungerar endast som "landningsställ" hos denna förvånansvärt lätta och snabbflygande art. Arten kan med viss svårighet skiljas i fält från den vanligare Anthrax varius, men har mindre än halva vingen uppbrutet svartfärgad, samt två små svarta isolerade fläckar i vingen klara del. A. varius har istället tre svarta fläckar varav två är särskilt tydliga. Även småväxta exemplar av den norrut vanliga A. anthrax, vilken dock har mer utbrett rökfärgade vingar, och Hemipenthes morio med kolsvart kropp och inre/främre vinghalva, kan möjligen innebära förväxlingsrisker under flykten.
Utbredning
Länsvis förekomst för silverfläckad sorgfluga Observationer i  Sverige för silverfläckad sorgfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har tidigare påträffats i flera mellansvenska landskap, sentida fynd främst från de östra delar. Riktat eftersök på gamla solbelysta timmerväggar i Mälarområdet har under 2000-talet avslöjat att arten finns kvar på flera platser t.ex. Runmarö (2003, 2006), Ekerö (2003, 2004) Järfälla (flera lokaler 2003–2007), Sollentuna (2003), Flen (Sparreholm 2004) Sigtuna (2005–2007) och Nynäshamn (S:t Vika 2005). Uppenbarligen förekommer arten fortfarande på flera gynnsamma lokaler inom det tidigare kända utbredningsområdet, där det finns tillgång på äldre timmerhus eller solbelysta gamla ekar i sydvända, varma lägen samt gott om död ved. Från våra grannländer i Nordeuropa är arten rapporterad från Norge och Finland, men inte från Danmark, de Baltiska länderna eller Brittiska öarna. Utbredningen omfattar i övrigt Syd- och Central- och Östeuropa, Mindre Asien samt Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Äldre fynd från Öland, Östergötland, Västergötland, Sörmland, Västmanland och Uppland. Aktuella förekomster i Mälardalen och östra Småland. Utvecklas parasitiskt hos solitärbin (Heriades) och sannolikt andra gaddsteklar med bon i vedhål på solbelysta trädstammar, timmerväggar etc, vilket är ett habitat som har fortgående minskat. Arten kan vara förbisedd och mörkertalet är sannolikt betydande. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (20000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten är likt övriga arter i släktet parasiter på solitära gaddsteklar. Uppsalafynden (två hanar) kläcktes ur bon av väggbiet Heriades truncorum, vilken hade en mycket stark population i en gammal sydvänd timmervägg, som var kraftigt angripen av husbock (Hylotrupes bajalis) och trägnagare (sannolikt Hadrobregmus sp.). Huset är nu sedan länge rivet, men biarten finns fortfarande spridd i området. Observationerna i Järfälla och Sigtuna gjordes på solstekta timmerväggar resp. på en uthusvägg med ”bibatterier” med flera olika solitärbiarter, men huvudsakligen Heriades truncorum. Ett av de båda exemplaren från Runmarö, en hanne, togs på en solexponerad ringbarkad asp. Det andra exemplaret från ön, även det en hanne, är fångat i en trädgård den 17/7 1997. Flera av de senaste observationerna i Järfälla med omnejd har gjorts på solexponerade gamla ekstammar med kläckhål efter vedinsekter. Flygtiden sträcker sig från slutet av juni till mitten av augusti. Sorgflugehonan söker av solstekta väggar eller död ved på extremt varma platser, på jakt efter övergivna skalbaggsgångar, där en lämplig värdbiart håller på att anlägga yngelceller. När hon lokaliserat ett bo, står hon stilla i luften på några cm avstånd från boöppningen för att sedan plötsligt göra en blixtsnabb attack och samtidigt skjuta in ett ägg i hålet. Ägget kläcks snabbt och larven kryper genast in i en provianterad cell där den väntar tills bilarven ätit upp pollenförrådet. Den fullväxta bilarven parasiteras av fluglarven som hamnar inuti den kokong som bilarven spinner. Flugpuppan är försedd med mycket kraftiga tänder i främre delen av kroppen och kan med hjälp av dessa bryta sig ut genom kokongen och de murade mellanväggarna i boet påföljande sommar. Silverfläckad sorgfluga är i Sverige endast känd som boparasit på väggbi Heriades truncorum. Denna värdart har kunnat verifieras genom kläckning av puppur i boet, på många platser där arten observerats och samlats in har bon av väggbi konstaterats. Det är sannolikt kan andra biarter utnyttjas som värdarter för flugan i Sverige men detta måste fört undersökas närmare. I Mellaneuropa parasiteras andra biarter t.ex. taggmurarbi Hoplosmia spinulosa (Müller 1997). Det är en art som anlägger bon i tomma snäckskal, ofta på mycket varma lokaler som alvarmark och liknande. Denna art finns sällsynt i sydligaste delen av vårt land och kan sannolikt också utnyttjas som värdart t.ex. på Öland.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasitoid
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande djur
Levande djur
· gaddsteklar
· gaddsteklar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Bombyliidae (svävflugor), Släkte Anthrax, Art Anthrax trifasciatus Meigen, 1804 - silverfläckad sorgfluga Synonymer Anthrax trifasciata Meigen, 1804, Anthrax leucogaster Wiedemann, 1820, halvmörkvingad tofssvävfluga

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Äldre fynd från Öland, Östergötland, Västergötland, Sörmland, Västmanland och Uppland. Aktuella förekomster i Mälardalen och östra Småland. Utvecklas parasitiskt hos solitärbin (Heriades) och sannolikt andra gaddsteklar med bon i vedhål på solbelysta trädstammar, timmerväggar etc, vilket är ett habitat som har fortgående minskat. Arten kan vara förbisedd och mörkertalet är sannolikt betydande. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (20000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Silverfläckad sorgfluga är en liten svävfluga med svart kropp och med inre och främre hälften av vingarna svärtade och de yttre delarna klara. Likt flera andra svävflugor är det stora huvudet nästan klotformat och ögonen mycket stora. Den 4–8 mm långa koppen är tätt, svart behårad med en vit lysande fläck på vardera sidan relativt långt baktill på bakkroppen hos honan. Hanen har mer utbrett vitfjällig bakkroppsspets (omfattande de tre sista synliga segmenten, samt fåtaliga spridda fjäll i de främre segmentens bakkanter). Benen är mycket tunna och fungerar endast som "landningsställ" hos denna förvånansvärt lätta och snabbflygande art. Arten kan med viss svårighet skiljas i fält från den vanligare Anthrax varius, men har mindre än halva vingen uppbrutet svartfärgad, samt två små svarta isolerade fläckar i vingen klara del. A. varius har istället tre svarta fläckar varav två är särskilt tydliga. Även småväxta exemplar av den norrut vanliga A. anthrax, vilken dock har mer utbrett rökfärgade vingar, och Hemipenthes morio med kolsvart kropp och inre/främre vinghalva, kan möjligen innebära förväxlingsrisker under flykten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för silverfläckad sorgfluga

Länsvis förekomst och status för silverfläckad sorgfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för silverfläckad sorgfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har tidigare påträffats i flera mellansvenska landskap, sentida fynd främst från de östra delar. Riktat eftersök på gamla solbelysta timmerväggar i Mälarområdet har under 2000-talet avslöjat att arten finns kvar på flera platser t.ex. Runmarö (2003, 2006), Ekerö (2003, 2004) Järfälla (flera lokaler 2003–2007), Sollentuna (2003), Flen (Sparreholm 2004) Sigtuna (2005–2007) och Nynäshamn (S:t Vika 2005). Uppenbarligen förekommer arten fortfarande på flera gynnsamma lokaler inom det tidigare kända utbredningsområdet, där det finns tillgång på äldre timmerhus eller solbelysta gamla ekar i sydvända, varma lägen samt gott om död ved. Från våra grannländer i Nordeuropa är arten rapporterad från Norge och Finland, men inte från Danmark, de Baltiska länderna eller Brittiska öarna. Utbredningen omfattar i övrigt Syd- och Central- och Östeuropa, Mindre Asien samt Nordafrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Bombyliidae - svävflugor 
  • Underfamilj
    Anthracinae  
  • Släkte
    Anthrax  
  • Art
    Anthrax trifasciatusMeigen, 1804 - silverfläckad sorgfluga
    Synonymer
    Anthrax trifasciata Meigen, 1804
    Anthrax leucogaster Wiedemann, 1820
    halvmörkvingad tofssvävfluga

Arten är likt övriga arter i släktet parasiter på solitära gaddsteklar. Uppsalafynden (två hanar) kläcktes ur bon av väggbiet Heriades truncorum, vilken hade en mycket stark population i en gammal sydvänd timmervägg, som var kraftigt angripen av husbock (Hylotrupes bajalis) och trägnagare (sannolikt Hadrobregmus sp.). Huset är nu sedan länge rivet, men biarten finns fortfarande spridd i området. Observationerna i Järfälla och Sigtuna gjordes på solstekta timmerväggar resp. på en uthusvägg med ”bibatterier” med flera olika solitärbiarter, men huvudsakligen Heriades truncorum. Ett av de båda exemplaren från Runmarö, en hanne, togs på en solexponerad ringbarkad asp. Det andra exemplaret från ön, även det en hanne, är fångat i en trädgård den 17/7 1997. Flera av de senaste observationerna i Järfälla med omnejd har gjorts på solexponerade gamla ekstammar med kläckhål efter vedinsekter. Flygtiden sträcker sig från slutet av juni till mitten av augusti. Sorgflugehonan söker av solstekta väggar eller död ved på extremt varma platser, på jakt efter övergivna skalbaggsgångar, där en lämplig värdbiart håller på att anlägga yngelceller. När hon lokaliserat ett bo, står hon stilla i luften på några cm avstånd från boöppningen för att sedan plötsligt göra en blixtsnabb attack och samtidigt skjuta in ett ägg i hålet. Ägget kläcks snabbt och larven kryper genast in i en provianterad cell där den väntar tills bilarven ätit upp pollenförrådet. Den fullväxta bilarven parasiteras av fluglarven som hamnar inuti den kokong som bilarven spinner. Flugpuppan är försedd med mycket kraftiga tänder i främre delen av kroppen och kan med hjälp av dessa bryta sig ut genom kokongen och de murade mellanväggarna i boet påföljande sommar. Silverfläckad sorgfluga är i Sverige endast känd som boparasit på väggbi Heriades truncorum. Denna värdart har kunnat verifieras genom kläckning av puppur i boet, på många platser där arten observerats och samlats in har bon av väggbi konstaterats. Det är sannolikt kan andra biarter utnyttjas som värdarter för flugan i Sverige men detta måste fört undersökas närmare. I Mellaneuropa parasiteras andra biarter t.ex. taggmurarbi Hoplosmia spinulosa (Müller 1997). Det är en art som anlägger bon i tomma snäckskal, ofta på mycket varma lokaler som alvarmark och liknande. Denna art finns sällsynt i sydligaste delen av vårt land och kan sannolikt också utnyttjas som värdart t.ex. på Öland.

Ekologisk grupp: Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· gaddsteklar - Aculeata (Viktig)
Den minskade tillgången på döda träd i alléer, kantzoner och hagmarker har sannolikt tillsammans med förtätning och igenväxning av brynmiljöer negativt påverkat speciellt värmekrävande, vedlevande arter. Den successivt minskande tillgången på äldre timmerhus i by- och gårdsmiljöer i Mellansverige har säkert också bidragit till att populationerna av denna art minskat och sannolikt fortsättningsvis kommer att minska. Mörkertalet för arten är troligen stort och ett ökat eftersök i lämpliga miljöer kan avsevärt förbättra kunskapen om artens aktuella status och dess utbredning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Förutom ökat eftersök av arten och identifiering av aktuella förekomster behöver informationen om betydelsen av död ved i brynmiljöer, gårdsmiljöer, alléer och parker ges ytterligare spridning. Med ändrad attityd hos de intressen som strävar efter sanering av döda träd i dessa miljöer, kan mycket vinnas för biologisk mångfald. Särskilt viktigt är att sprida kunskap om att äldre timmerväggar med insektshål i regel inte behöver medföra bekämpningsåtgärder. Ökad spridning och uppsättning av boplatser för vedboende solitära bin kan snabbt öka populationerna av väggbiet Heriades truncorum i gårds- och villamiljöer och med ökad tillgång på denna värdart finns också förutsättning för silverfläckad sorgfluga att kunna förbättra sin situation.

Fabre, J.-H. 1913. The Life of the Fly, Part 1. Chapter II, The Anthax. New York.

Hedström, L. 1986. Svenska insektsfynd – rapport 2. Ent Tidskr. 107: 139–147.

Müller, A., Krebs, A. & Amiet, F. 1997. Bienen. Naturbuch Verlag, Augsburg.

Zaitzev, V.F. 1988. 43. Family Bombyliidae. I: Bei Benko: Key to the Insects of the European Part of the USSR. V part I: 843–885.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Rev. Björn Cederberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Bombyliidae - svävflugor 
  • Underfamilj
    Anthracinae  
  • Släkte
    Anthrax  
  • Art
    Anthrax trifasciatus, Meigen, 1804 - silverfläckad sorgfluga
    Synonymer
    Anthrax trifasciata Meigen, 1804
    Anthrax leucogaster Wiedemann, 1820
    halvmörkvingad tofssvävfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Rev. Björn Cederberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.