Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Aphthona pallida

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Aphthona pallida
  Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,5–1,8 mm lång jordloppa. Kroppsformen är oval, och bakbenen är utformade som kraftiga hoppben. Hela skalbaggen är brungul. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Aphthona pallida Observationer i  Sverige för Aphthona pallida
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten endast påträffad i ett exemplar vid Kastlösa på Öland 1962. Den är dock troligen förbisedd. I Norge upptäcktes den så sent som på 1980-talet. Den är även uppgiven från Baltikum. I Norge är den rödlistad som nära hotad. Världsutbredningen omfattar Mellaneuropa och södra Nordeuropa. Överallt tycks den vara sällsynt och lokal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Lever på nävor, enligt litteraturen främst på ängsnäva. Endast påträffad i ett exemplar på Öland. Arten är troligen förbisedd. Den förefaller vara ökande i närliggande länder. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Lever på ängsmark på olika nävor, enligt litteraturen främst på ängsnäva (Geranium pratense). I Norge förekommer den däremot på blodnäva (G. sanguineum) på torra och varma kalköar i Oslofjorden. Säkerligen är blodnävan värdväxt för arten även på Öland. Artens biologi är dåligt känd, men troligen utvecklas larverna på värdväxtens rötter som hos andra arter i släktet.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· nävor
· nävor
· ängsnäva
· ängsnäva
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Aphthona, Art Aphthona pallida (Bach, 1856) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Lever på nävor, enligt litteraturen främst på ängsnäva. Endast påträffad i ett exemplar på Öland. Arten är troligen förbisedd. Den förefaller vara ökande i närliggande länder. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En 1,5–1,8 mm lång jordloppa. Kroppsformen är oval, och bakbenen är utformade som kraftiga hoppben. Hela skalbaggen är brungul. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Aphthona pallida

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Aphthona pallida

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten endast påträffad i ett exemplar vid Kastlösa på Öland 1962. Den är dock troligen förbisedd. I Norge upptäcktes den så sent som på 1980-talet. Den är även uppgiven från Baltikum. I Norge är den rödlistad som nära hotad. Världsutbredningen omfattar Mellaneuropa och södra Nordeuropa. Överallt tycks den vara sällsynt och lokal.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Aphthona  
  • Art
    Aphthona pallida(Bach, 1856)

Lever på ängsmark på olika nävor, enligt litteraturen främst på ängsnäva (Geranium pratense). I Norge förekommer den däremot på blodnäva (G. sanguineum) på torra och varma kalköar i Oslofjorden. Säkerligen är blodnävan värdväxt för arten även på Öland. Artens biologi är dåligt känd, men troligen utvecklas larverna på värdväxtens rötter som hos andra arter i släktet.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· nävor - Geranium (Viktig)
· ängsnäva - Geranium pratense (Viktig)
Arten tycks vara mycket sällsynt eller möjligen svårfunnen och förbisedd. Hotbilden är oklar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas på varma torrängar med blodnäva, framför allt på Öland.

Douguet, S. 1994. Coleopteres Chrysomelidae Volume 2 Alticinae. Fed. Francaise Soc. Sci. Nat. Paris.

Hansen, L. O. & Ligaard, S. 1991. Aphthona pallida Bach (Col., Chrysomelidae) new to the Nordic countries: Fauna norv. Ser B. 38:31–32.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Aphthona  
  • Art
    Aphthona pallida, (Bach, 1856)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.