Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Cis fusciclavis

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Cis fusciclavis
  Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal och högvälvd, brun skalbagge som blir cirka 2 mm lång. Antennernas sista leder bildar en tydlig klubba. På täckvingarna finns små glänsande fjäll samt en fin oregelbunden punktering. Arten är mycket trög och lätt att förbise i den döda veden.
Utbredning
Länsvis förekomst för Cis fusciclavis Observationer i  Sverige för Cis fusciclavis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Närmast i Danmark och Lettland. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i olika trädsvampar på lövträd, främst i mycelsträngar av svavelticka i rödmurken ekved, även i svampig bokved. Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-1200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i olika trädsvampar på lövträd, främst i mycelsträngar av svavelticka inne i rödmurken ekved, där arten ofta förekommer med den närbesläktade Cis fagi. Man har även funnen den i svampig bokved samt bankat den från döda lövträdsgrenar. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under nästan hela året.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· skogsalm
· skogsalm
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svavelticka
· svavelticka
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ciidae (trädsvampborrare), Släkte Cis, Art Cis fusciclavis Nyholm, 1954 Synonymer Cis castaneus Mellié, 1848 nec (Herbst, 1793)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i olika trädsvampar på lövträd, främst i mycelsträngar av svavelticka i rödmurken ekved, även i svampig bokved. Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-1200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En långsmal och högvälvd, brun skalbagge som blir cirka 2 mm lång. Antennernas sista leder bildar en tydlig klubba. På täckvingarna finns små glänsande fjäll samt en fin oregelbunden punktering. Arten är mycket trög och lätt att förbise i den döda veden.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Cis fusciclavis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Cis fusciclavis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Närmast i Danmark och Lettland. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Cis  
  • Art
    Cis fusciclavisNyholm, 1954
    Synonymer
    Cis castaneus Mellié, 1848 nec (Herbst, 1793)

Larvutvecklingen sker i olika trädsvampar på lövträd, främst i mycelsträngar av svavelticka inne i rödmurken ekved, där arten ofta förekommer med den närbesläktade Cis fagi. Man har även funnen den i svampig bokved samt bankat den från döda lövträdsgrenar. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas under nästan hela året.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svavelticka - Laetiporus sulphureus (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Eftersom arten mest är påträffad i rödmurken ved i gamla ekar (även i levande träd) är arten knuten till ett allt mer minskande substrat. De flesta ställen där arten är påträffad har ofta andra höga värden och tillhör en minskande naturtyp.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är viktigt att gamla ädellövträd friställs så att åldern på träden förlängs liksom diameterutvecklingen att gynnas. Svampangrepp gynnar rötskador i mycket grova levande stammar som denna art ofta påträffas i.

Freude, H., Harde. K. W, & Lohse, G. A. 1967. Die Käfer Mitteleuropas. Bd. 7: 290.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse till Danmarks Biller. Entom. Meddel. 33: 293.

Koch, K. 1989. Die Käfer Mitteleuropas, Ökologie, Bd. 2: 258.

Lundblad, O. & Olsson, A. 1954. Insektfaunan på Hallands Väderö. K. Sv. Vet. Ak:s avh. i naturskyddsärenden. Nr. 9: 43.

Nyholm T. 1953. Bemerkungen über einige schwedische Cis-Arten. Ent. Tidskr. 74: 190–191.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 272.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Ciidae - trädsvampborrare 
  • Underfamilj
    Ciinae  
  • Släkte
    Cis  
  • Art
    Cis fusciclavis, Nyholm, 1954
    Synonymer
    Cis castaneus Mellié, 1848 nec (Herbst, 1793)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.