Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Dryophthorus corticalis

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Dryophthorus corticalis
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, 3–4 mm lång svartbrun vivel. Täckvingarna har kraftiga längsåsar. I mellanrummen mellan dessa ligger ofta små vedpartiklar, vilket ofta ger översidan en gråaktig färg. Tarser och antenner är rödbruna. Huvudet är utdraget som ett tämligen långt framåtriktat snyte på vilket korta antenner sitter fästade. Dessa hålls vinkelböjda och den sista antennleden är förtjockad och bildar en tydlig klubba. Benen är korta och kraftigt byggda.
Utbredning
Länsvis förekomst för Dryophthorus corticalis Observationer i  Sverige för Dryophthorus corticalis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har påträffats från Skåne till Hälsingland. Den är känd från alla våra grannländer men överallt minskande, och är rödlistad i både Danmark och Finland. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i gammal och ganska fuktig död ved av barrträd, mer sällan i lövträdsved, bl.a. ek. Oftast i virke som ligger på marken, i några fall även i nedre delen av stående tallar. Har uppträtt i antal i vedstycken i sågspånshögar. Påträffad från Skåne till Hälsingland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-560) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gammal och ganska fuktig död ved av barrträd, mer sällan i lövträdsved, bl.a. ek. Oftast i lågor men angrepp har även konstaterats i nedre delen av stående tallar (Jansson 1925). Även i vedstycken och plankor i anslutning till sågspånshögar som bidragit till att bibehålla substratets fuktighet (bl.a. Palm 1959). De fullbildade skalbaggarna kan påträffas under en stor del av året i eller utanpå den angripna veden. Larvutvecklingen tar oftast ett år, men arten utnyttjar samma substrat under flera år vilket gör att den döda veden blir tätt genomdragen av den slingrande tunna larvgångarna (Ehnström & Axelsson 2002). Eftersom arten utnyttjar ganska fuktigt virke kan den förmodligen ej överleva en hyggesfas även om död ved sparas.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Dryophthoridae, Släkte Dryophthorus, Art Dryophthorus corticalis (Paykull, 1792) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i gammal och ganska fuktig död ved av barrträd, mer sällan i lövträdsved, bl.a. ek. Oftast i virke som ligger på marken, i några fall även i nedre delen av stående tallar. Har uppträtt i antal i vedstycken i sågspånshögar. Påträffad från Skåne till Hälsingland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-140). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-560) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En långsmal, 3–4 mm lång svartbrun vivel. Täckvingarna har kraftiga längsåsar. I mellanrummen mellan dessa ligger ofta små vedpartiklar, vilket ofta ger översidan en gråaktig färg. Tarser och antenner är rödbruna. Huvudet är utdraget som ett tämligen långt framåtriktat snyte på vilket korta antenner sitter fästade. Dessa hålls vinkelböjda och den sista antennleden är förtjockad och bildar en tydlig klubba. Benen är korta och kraftigt byggda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Dryophthorus corticalis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Dryophthorus corticalis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har påträffats från Skåne till Hälsingland. Den är känd från alla våra grannländer men överallt minskande, och är rödlistad i både Danmark och Finland. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Dryophthoridae  
  • Underfamilj
    Dryophthorinae  
  • Tribus
    Dryophthorini  
  • Släkte
    Dryophthorus  
  • Art
    Dryophthorus corticalis(Paykull, 1792)

Larvutvecklingen sker i gammal och ganska fuktig död ved av barrträd, mer sällan i lövträdsved, bl.a. ek. Oftast i lågor men angrepp har även konstaterats i nedre delen av stående tallar (Jansson 1925). Även i vedstycken och plankor i anslutning till sågspånshögar som bidragit till att bibehålla substratets fuktighet (bl.a. Palm 1959). De fullbildade skalbaggarna kan påträffas under en stor del av året i eller utanpå den angripna veden. Larvutvecklingen tar oftast ett år, men arten utnyttjar samma substrat under flera år vilket gör att den döda veden blir tätt genomdragen av den slingrande tunna larvgångarna (Ehnström & Axelsson 2002). Eftersom arten utnyttjar ganska fuktigt virke kan den förmodligen ej överleva en hyggesfas även om död ved sparas.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Arten tycks ute i skogsmark vara en sällsynt art som kräver gott om döda träd för att funna den lämpliga typ av död ved som tilltalar den. Under flera år var virke som låg inbäddat i sågspånshögar en passande utvecklingsplats för arten. Genom att man numera använder sågspån som en energiråvara finns knappast några sågspånshögar kvar. Arten har därför fått en kraftigt minskad mängd med lämpliga utvecklingsplatser under sen tid.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Öka mängden med död ved av främst barrträd i skogen. Detta gäller främst på marken liggande ved. Genom att larverna förmodligen inte klarar att yngla i dött virke som ligger ute på hyggen bör man spara gamla naturskogar med död barrträdsved. Man bör även spara delar av sågspånshögar med vedavfall för denna art och flera andra vedlevande insekter.

Ehnström, B., Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken.

Freude, H., Harde, K. W. & Lohse, G. A. 1983. Die Käfer Mitteleuropas, Bd. 11: 32.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entom. Meddel. 33: 411.

Jansson, A. 1925. Die Insekten-, Myriopoden- und Isopodenfauna der Gotska Sandön. Örebro, sid. 113.

Lundblad, O. 1952. Anteckningar om intressantare och mindre kända Coleoptera. Ent. Tidskr. 73: 21–22.

Palm, T. 1950. Anteckningar över svenska skalbaggar. V. Ent. Tidskr. 71: 142.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 342.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Dryophthoridae  
  • Underfamilj
    Dryophthorinae  
  • Tribus
    Dryophthorini  
  • Släkte
    Dryophthorus  
  • Art
    Dryophthorus corticalis, (Paykull, 1792)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.