Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bred groplöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Elaphrus uliginosus
Bred groplöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 8,5–10 mm lång jordlöpare med slående utseende. Färgen är svart, kroppens översida mer eller mindre starkt metallglänsande; oftast bronserad eller grönaktig. Täckvingarna har en bucklig yta och en skulptur bestående av radvis ordnade, grovt punkterade gropar samt nära sömmen en rad upphöjda, spegelblanka fläckar. Ögonen är stora och utstående. Ben och antenner är enfärgat svarta, till skillnad från den närstående arten Elaphrus cupreus, som är slankare byggd och har delvis ljusa skenben.
Utbredning
Länsvis förekomst för bred groplöpare Observationer i  Sverige för bred groplöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tidigare glest spridd över hela landet med undantag för fjälltrakterna. Efter 1950 har arten minskat, och har en mer sammanhängande utbredning främst längs ostkusten från nordöstra Skåne till Gästrikland, inklusive Öland och Gotland. Arten förekommer också i alla våra grannländer, och vidare från Västeuropa till Kaukasus och Sibirien. Den är rödlistad i flera europeiska länder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ett marklevande rovdjur på fuktig eller blöt, solexponerad mark med ett mossrikt, relativt fast underlag och tät men lågvuxen vegetation. Framför allt på välbetade havsstrandängar, men också vid hävdade sjöstränder och i myrar. Tidigare glest spridd över hela landet, men efter 1950 starkt minskande och till synes försvunnen från stora områden. Dock alltjämt rätt sammanhängande utbredd längs ostkusten, delvis på ohävdade havsstränder. Missgynnas av igenväxning av stränder p.g.a. upphörd hävd, vattenregleringar eller eutrofiering. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-160). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-640) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Ett marklevande dagaktivt rovdjur som lever på fuktig eller blöt, solexponerad mark vid stillastående vatten med ett relativt fast underlag och sparsam, lågvuxen vegetation av gräs, tåg och kort mossa. Ofta på mosstäckt underlag (t.ex. av Drepanocladus) eller på mer eller mindre vegetationslösa kalkblekeytor, t.ex. i källmyrar eller rikkärr. Särskilt i södra Sverige även på vegetationsfattiga ytor i välbetade havsstrandängar. Dessutom på flacka, lersandiga sjöstränder, på blottad, fuktig vitmosstorv, samt på likartad mark vid vattensamlingar i gamla sandtag. Arten saknas såväl i extremt fattiga myrar som i utpräglat eutrofa miljöer och på ren ler- och gyttjebotten. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Elaphrus, Art Elaphrus uliginosus Fabricius, 1792 - bred groplöpare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ett marklevande rovdjur på fuktig eller blöt, solexponerad mark med ett mossrikt, relativt fast underlag och tät men lågvuxen vegetation. Framför allt på välbetade havsstrandängar, men också vid hävdade sjöstränder och i myrar. Tidigare glest spridd över hela landet, men efter 1950 starkt minskande och till synes försvunnen från stora områden. Dock alltjämt rätt sammanhängande utbredd längs ostkusten, delvis på ohävdade havsstränder. Missgynnas av igenväxning av stränder p.g.a. upphörd hävd, vattenregleringar eller eutrofiering. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-160). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-640) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 8,5–10 mm lång jordlöpare med slående utseende. Färgen är svart, kroppens översida mer eller mindre starkt metallglänsande; oftast bronserad eller grönaktig. Täckvingarna har en bucklig yta och en skulptur bestående av radvis ordnade, grovt punkterade gropar samt nära sömmen en rad upphöjda, spegelblanka fläckar. Ögonen är stora och utstående. Ben och antenner är enfärgat svarta, till skillnad från den närstående arten Elaphrus cupreus, som är slankare byggd och har delvis ljusa skenben.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bred groplöpare

Länsvis förekomst och status för bred groplöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bred groplöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare glest spridd över hela landet med undantag för fjälltrakterna. Efter 1950 har arten minskat, och har en mer sammanhängande utbredning främst längs ostkusten från nordöstra Skåne till Gästrikland, inklusive Öland och Gotland. Arten förekommer också i alla våra grannländer, och vidare från Västeuropa till Kaukasus och Sibirien. Den är rödlistad i flera europeiska länder.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Elaphrinae  
  • Tribus
    Elaphrini  
  • Släkte
    Elaphrus  
  • Art
    Elaphrus uliginosusFabricius, 1792 - bred groplöpare

Ett marklevande dagaktivt rovdjur som lever på fuktig eller blöt, solexponerad mark vid stillastående vatten med ett relativt fast underlag och sparsam, lågvuxen vegetation av gräs, tåg och kort mossa. Ofta på mosstäckt underlag (t.ex. av Drepanocladus) eller på mer eller mindre vegetationslösa kalkblekeytor, t.ex. i källmyrar eller rikkärr. Särskilt i södra Sverige även på vegetationsfattiga ytor i välbetade havsstrandängar. Dessutom på flacka, lersandiga sjöstränder, på blottad, fuktig vitmosstorv, samt på likartad mark vid vattensamlingar i gamla sandtag. Arten saknas såväl i extremt fattiga myrar som i utpräglat eutrofa miljöer och på ren ler- och gyttjebotten. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Missgynnas av igenväxning av stränder till följd av upphörd hävd, vattenregleringar eller eutrofiering. I naturligt öppna myrmarker är utdikning ett hot. Torvbrytning kan nyskapa blottlagda, långsamt igenväxande torvytor, men alltför intensiva brytningsformer lämnar inget livsrum för arten. ”Restaurering” av grus- och sandtäkter är ytterligare en negativ faktor.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Vidmakthåll beteshävd av havsstrandängar och sjöstränder, samt slåtter av myrmarker. Undvik utdikning och exploatering av torvmossar eller kalkkärr där arten förekommer.

Lindroth, C. 1986. The Carabidae, Coleoptera of Fennoscandia and Danmark. Fauna Ent. Scand. 15.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005, 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Elaphrinae  
  • Tribus
    Elaphrini  
  • Släkte
    Elaphrus  
  • Art
    Elaphrus uliginosus, Fabricius, 1792 - bred groplöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2005, 2015.