Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  aspmögelbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Enicmus lundbladi
Aspmögelbagge Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ganska smal, platt och svart skalbagge som blir ca 1.5 mm lång. Täckvingarna har längsgående punktrader och har en fettartad glans. På antennerna är de tre sista lederna förtjockade och bildar en tydlig klubba. Denna art tillhör ett släkte med delvis mycket svårbestämda arter varför en specialist bör göra den slutliga artbestämningen.
Utbredning
Länsvis förekomst för aspmögelbagge Observationer i  Sverige för aspmögelbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i spridda landskap från Småland till Ångermanland. På grund av sitt specialiserade levnadssätt är den förmodligen förbisedd i ytterligare landskap. Utanför Sverige är arten hittills endast känd från Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av aspdyna (Hypoxylon mammatum), ofta på medelgrova aspar i täta bestånd. Påträffad i spridda landskap från Småland till Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (50-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (200-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av aspdyna (Hypoxylon mammatum), ofta på medelgrova aspar i täta bestånd. Denna svamp angriper levande aspar och dödar dessa. Angreppet visar sig som en oregelbunden, upphöjd och bred ring i barken. Barken spricker sedan upp och blottar de svarta fruktkropparna som ligger inne i barken. I dessa färska fruktkroppar kan aspmögelbaggen ibland förekomma i stort antal. Larvutvecklingen tycks endast ske under ett år i svampen. Svampangreppen och rester av fruktkropparna kan ses på de döda asparna under åtskilliga år efteråt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· aspdyna
· aspdyna
· slemsvampar
· slemsvampar
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Latridiidae (mögelbaggar), Släkte Enicmus, Art Enicmus lundbladi Palm, 1956 - aspmögelbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av aspdyna (Hypoxylon mammatum), ofta på medelgrova aspar i täta bestånd. Påträffad i spridda landskap från Småland till Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (50-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (200-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En ganska smal, platt och svart skalbagge som blir ca 1.5 mm lång. Täckvingarna har längsgående punktrader och har en fettartad glans. På antennerna är de tre sista lederna förtjockade och bildar en tydlig klubba. Denna art tillhör ett släkte med delvis mycket svårbestämda arter varför en specialist bör göra den slutliga artbestämningen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för aspmögelbagge

Länsvis förekomst och status för aspmögelbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för aspmögelbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i spridda landskap från Småland till Ångermanland. På grund av sitt specialiserade levnadssätt är den förmodligen förbisedd i ytterligare landskap. Utanför Sverige är arten hittills endast känd från Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Latridiinae  
  • Tribus
    Latridiini  
  • Släkte
    Enicmus  
  • Art
    Enicmus lundbladiPalm, 1956 - aspmögelbagge

Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av aspdyna (Hypoxylon mammatum), ofta på medelgrova aspar i täta bestånd. Denna svamp angriper levande aspar och dödar dessa. Angreppet visar sig som en oregelbunden, upphöjd och bred ring i barken. Barken spricker sedan upp och blottar de svarta fruktkropparna som ligger inne i barken. I dessa färska fruktkroppar kan aspmögelbaggen ibland förekomma i stort antal. Larvutvecklingen tycks endast ske under ett år i svampen. Svampangreppen och rester av fruktkropparna kan ses på de döda asparna under åtskilliga år efteråt.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· aspdyna - Entoleuca mammata (Viktig)
· slemsvampar - Mycetozoa (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
Svampen påträffas sällan på de naturvårdsträd av asp som skogsbruket brukar spara ute på hyggen. Angrepp påträffas i stället i ganska unga träd som står tätt på exempelvis igenväxande åkermark och i skogsbryn. Dessa bestånd gallras ofta och sjuka eller döda träd med aspdyna tas bort. Vissa av dessa bestånd har även avverkats och flisats. Älgen har genom sin betning lokalt åstadkommit successionsglapp i åldersfördelningen av asp.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara täta aspbestånd och ej gallra bestånden omedelbart. Spar sjuka och döende aspar där man ser en svart gördel i barken en bit upp efter stammen.

Lundberg, S. 1964. Bidrag till kännedom om skalbaggsfaunan på Gotska Sandön. Ent. Tidskr. 85: 45.

Palm, T. 1956. Enicmus Lundbladi n. sp. und verwandte Arten (Col. Lathrididae). Ent. Tidskr. 77: 25.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Latridiidae - mögelbaggar 
  • Underfamilj
    Latridiinae  
  • Tribus
    Latridiini  
  • Släkte
    Enicmus  
  • Art
    Enicmus lundbladi, Palm, 1956 - aspmögelbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.