Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Grynobius planus

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Grynobius planus
  Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 4–6 mm lång skalbagge med ganska breda täckvingar. Översidan är mörkbrun och klädd med en ganska kort och nedliggande behåring. Benen och antennerna är kraftigt utformade med de tre sista antennlederna påtagligt förlängda. På täckvingarna finns kraftiga längsgående punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för Grynobius planus Observationer i  Sverige för Grynobius planus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Funnen i kustlandskapen från Skåne till Bohuslän.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Utvecklas i död, hård ved av ett antal olika lövträd, främst rosväxter som rönn, hagtorn och vildapel, dessutom ek, bok, hassel. I Norge har arten även angripit lagrat virke av björk, al, och sälg. Funnen i kustlandskapen från Skåne till Bohuslän. Antalet lokalområden i landet skattas till 70 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (200-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av död, hård ved av ett antal olika lövträd, främst rosväxter som rönn, hagtorn och vildapel. Larver är dessutom påträffade i ek, bok, hassel. I Norge har arten även angripit lagrat virke av björk, al, och sälg. Arten tycks ha en tvåårig larvutveckling. Angreppen tycks fortgå under flera år i samma stamdelar och kan bli täta med åren. Detta gör att de runda kläckhålen kan ligga tätt intill varandra i de gren- eller stamdelar som passar arten. Larverna förpuppar sig redan på hösten och kläcks senare. Den nykläckta fullbildade skalbaggen lämnar sedan veden under slutet av maj till mitten av juni och kan sedan bankas ner från angripna grenar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· aplar
· aplar
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hagtornar
· hagtornar
· hassel
· hassel
· oxlar
· oxlar
· rönn
· rönn
· skogslind
· skogslind
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Grynobius, Art Grynobius planus (Fabricius, 1787) Synonymer Grynobius tricolor (Olivier, 1790)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Utvecklas i död, hård ved av ett antal olika lövträd, främst rosväxter som rönn, hagtorn och vildapel, dessutom ek, bok, hassel. I Norge har arten även angripit lagrat virke av björk, al, och sälg. Funnen i kustlandskapen från Skåne till Bohuslän. Antalet lokalområden i landet skattas till 70 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (200-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 4–6 mm lång skalbagge med ganska breda täckvingar. Översidan är mörkbrun och klädd med en ganska kort och nedliggande behåring. Benen och antennerna är kraftigt utformade med de tre sista antennlederna påtagligt förlängda. På täckvingarna finns kraftiga längsgående punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Grynobius planus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Grynobius planus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Funnen i kustlandskapen från Skåne till Bohuslän.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Dryophilinae  
  • Tribus
    Dryophilini  
  • Släkte
    Grynobius  
  • Art
    Grynobius planus(Fabricius, 1787)
    Synonymer
    Grynobius tricolor (Olivier, 1790)

Larvutvecklingen sker i fruktkroppar av död, hård ved av ett antal olika lövträd, främst rosväxter som rönn, hagtorn och vildapel. Larver är dessutom påträffade i ek, bok, hassel. I Norge har arten även angripit lagrat virke av björk, al, och sälg. Arten tycks ha en tvåårig larvutveckling. Angreppen tycks fortgå under flera år i samma stamdelar och kan bli täta med åren. Detta gör att de runda kläckhålen kan ligga tätt intill varandra i de gren- eller stamdelar som passar arten. Larverna förpuppar sig redan på hösten och kläcks senare. Den nykläckta fullbildade skalbaggen lämnar sedan veden under slutet av maj till mitten av juni och kan sedan bankas ner från angripna grenar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hagtornar - Crataegus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas främst genom bristen på död ved i skogen och i det öppna landskapet. Den är vid flera tillfällen påträffad i parker och hotas där av alltför intensiv parkskötsel med bortstädning av död ved. Förmodligen hotas arten även av igenväxning av trädbevuxna naturbetesmarker genom att den främst påträffas i ganska solexponerad, torr ved.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara mera död lövträdsved i både skogsmark och i parker och ute i det öppna landskapet. Man bör förhindra att biotoperna där arten påträffas växer igen för kraftigt. Bränn ej upp nedfallna lövträdsgrenar och klena stammar utan samla ihop dem och låt dem ligga kvar i området under några år.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU Lyngnes, R. 1950. Noe om treborende insekter på Sunnmöre. Norsk Ent. Tidskr. B. VIII.: 86–90.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Ent. Meddel. 33: 296.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 275.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Dryophilinae  
  • Tribus
    Dryophilini  
  • Släkte
    Grynobius  
  • Art
    Grynobius planus, (Fabricius, 1787)
    Synonymer
    Grynobius tricolor (Olivier, 1790)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.