Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dynfrölöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Harpalus neglectus
Dynfrölöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 6–8,5 mm lång jordlöpare med bred och klumpig kropp. Färgen är svart, med något ljusare fötter och antenner. Skiljs från närstående arter på att halssköldens bakhörn är trubbvinkliga och helt avrundade.
Utbredning
Länsvis förekomst för dynfrölöpare Observationer i  Sverige för dynfrölöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Främst på kustnära lokaler i sydligaste Sverige: i Skåne, Blekinge, Halland, Öland, Gotland och Västergötland (Göteborgstrakten). Endast i Skåne förekommer arten även på sandfält i inlandet (i Vombsänkan). Har minskat under 1900-talet. Sentida fynd är kända från Skåne (flera lokaler, även enstaka inlandsfynd), Halland (flera lokaler) och Öland. Närmast i Danmark och Baltikum (Litauen). Världsutbredningen är begränsad till Europa och Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever på öppen, torr, vegetationsfattig sandmark, gärna på dynsand vid havet med ljung, kråkris mm. Även på betade sandmarker med sandstäpps- eller borsttåtelvegetation. Främst längs kusten i Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland, i Skåne dessutom på sandfält i inlandet. Hotas av igenväxning eller exploatering av kustnära sandfält samt ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på torra, öppna flygsandfält med sparsam vegetation. Främst vid havet, såväl i låga dyner med gles ljung, kråkris och borsttåtel som i de yttre dynerna med sandrör och strandråg. I inlandet i gamla sandtäkter samt på sandmark som regelbundet störs av bete eller annat markslitage. De skånska inlandsförekomsterna är koncentrerade till militära övningsfält, där körning med bandfordon skapar vegetationslösa sandytor. Dynfrölöparen är sannolikt liksom övriga Harpalus åtminstone delvis en fröätare. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas dels under försommaren, dels under sensommaren. De är nattaktiva, och tillbringar dagen nedgrävda i sanden.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Harpalus, Art Harpalus neglectus Audinet-Serville, 1821 - dynfrölöpare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever på öppen, torr, vegetationsfattig sandmark, gärna på dynsand vid havet med ljung, kråkris mm. Även på betade sandmarker med sandstäpps- eller borsttåtelvegetation. Främst längs kusten i Skåne, Blekinge, Halland, Öland och Gotland, i Skåne dessutom på sandfält i inlandet. Hotas av igenväxning eller exploatering av kustnära sandfält samt ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 6–8,5 mm lång jordlöpare med bred och klumpig kropp. Färgen är svart, med något ljusare fötter och antenner. Skiljs från närstående arter på att halssköldens bakhörn är trubbvinkliga och helt avrundade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dynfrölöpare

Länsvis förekomst och status för dynfrölöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dynfrölöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Främst på kustnära lokaler i sydligaste Sverige: i Skåne, Blekinge, Halland, Öland, Gotland och Västergötland (Göteborgstrakten). Endast i Skåne förekommer arten även på sandfält i inlandet (i Vombsänkan). Har minskat under 1900-talet. Sentida fynd är kända från Skåne (flera lokaler, även enstaka inlandsfynd), Halland (flera lokaler) och Öland. Närmast i Danmark och Baltikum (Litauen). Världsutbredningen är begränsad till Europa och Nordafrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus neglectusAudinet-Serville, 1821 - dynfrölöpare

Lever på torra, öppna flygsandfält med sparsam vegetation. Främst vid havet, såväl i låga dyner med gles ljung, kråkris och borsttåtel som i de yttre dynerna med sandrör och strandråg. I inlandet i gamla sandtäkter samt på sandmark som regelbundet störs av bete eller annat markslitage. De skånska inlandsförekomsterna är koncentrerade till militära övningsfält, där körning med bandfordon skapar vegetationslösa sandytor. Dynfrölöparen är sannolikt liksom övriga Harpalus åtminstone delvis en fröätare. Arten övervintrar som fullbildad och genomgår larvutvecklingen under sommaren. De fullbildade skalbaggarna påträffas dels under försommaren, dels under sensommaren. De är nattaktiva, och tillbringar dagen nedgrävda i sanden.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Liksom andra sandmarkslevande frölöpare missgynnas arten arten av såväl igenväxning genom upphörd hävd som exploatering (t ex stugbebyggelse i kustnära områden) eller skogsplantering. Vegetationsförändringar på sandmarker som en följd av atmosfäriskt kvävenedfall är ett tilltagande hot, liksom täktrestaurering. Artens utbredda förekomst på naturliga flygsandfält vid kusterna gör dock dess ställning något mindre utsatt än flera andra arters.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Bibehåll beteshävd och/eller annat markslitage på sandfält, och skydda dessa mot skogsplantering eller exploatering. Omotiverade, “kosmetiska” restaureringsåtgärder i gamla täkter bör undvikas.

Ljungberg, H. 1999. Skalbaggar och andra insekter på sandstäppslokaler i östra Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Ljungberg, H. 2004. Skalbaggar i halländska sanddyner och kusthedar. Länsstyrelsen i Hallands län, Enheten för naturvård & miljöövervakning, meddelande 2004:6.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus neglectus, Audinet-Serville, 1821 - dynfrölöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.