Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Longitarsus medvedevi

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Longitarsus medvedevi
  Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,4–1,8 mm lång jordloppa med avlång, högvälvd kroppsform. Bakbenen är utformade som kraftiga hoppben där fotens första led är längre än resten av foten. Färgen är svart eller svartbrun, ofta med ljusare partier på täckvingarna. Antenner och ben är ljusa. Arten saknar flygvingar. Släktet Longitarsus är besvärligt, och bestämningen måste bekräftas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Longitarsus medvedevi Observationer i  Sverige för Longitarsus medvedevi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige upptäcktes axveronikajordloppan först på 1970-talet. Den är endast känd från Öland. Arten saknas i våra grannländer och och hör till den grupp av sydeuropeiska djur och växter som har en isolerad nordlig utpost på Öland. Världsutbredningen är f.ö. inskränkt till Sydösteuropa från Ukraina och Balkanhalvön till Södra Polen, Tjeckien och Österrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever på axveronika på torra marker, t.ex. alvarmark. I Nordeuropa endast känd från Öland. Axveronika minskar knappast och det finns heller inga tecken på att jordloppan minskar. Igenväxning är dock ett potentiellt hot mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 300 (200-400) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Lever på olika arter av veronika (Veronica), uteslutande i torra, stäppartade miljöer. Hos oss är den endast funnen på axveronika, V. spicata, främst på alvarmark men även på andra torra marker där värdväxten förekommer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· axveronika
· axveronika
· vanlig axveronika
· vanlig axveronika
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Longitarsus, Art Longitarsus medvedevi Shapiro, 1956 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever på axveronika på torra marker, t.ex. alvarmark. I Nordeuropa endast känd från Öland. Axveronika minskar knappast och det finns heller inga tecken på att jordloppan minskar. Igenväxning är dock ett potentiellt hot mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 300 (200-400) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En 1,4–1,8 mm lång jordloppa med avlång, högvälvd kroppsform. Bakbenen är utformade som kraftiga hoppben där fotens första led är längre än resten av foten. Färgen är svart eller svartbrun, ofta med ljusare partier på täckvingarna. Antenner och ben är ljusa. Arten saknar flygvingar. Släktet Longitarsus är besvärligt, och bestämningen måste bekräftas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Longitarsus medvedevi

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Longitarsus medvedevi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige upptäcktes axveronikajordloppan först på 1970-talet. Den är endast känd från Öland. Arten saknas i våra grannländer och och hör till den grupp av sydeuropeiska djur och växter som har en isolerad nordlig utpost på Öland. Världsutbredningen är f.ö. inskränkt till Sydösteuropa från Ukraina och Balkanhalvön till Södra Polen, Tjeckien och Österrike.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Longitarsus  
  • Art
    Longitarsus medvedeviShapiro, 1956

Lever på olika arter av veronika (Veronica), uteslutande i torra, stäppartade miljöer. Hos oss är den endast funnen på axveronika, V. spicata, främst på alvarmark men även på andra torra marker där värdväxten förekommer.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· axveronika - Veronica spicata (Viktig)
· vanlig axveronika - Veronica spicata subsp. spicata (Viktig)
Axveronika minskar knappast på Öland, och i och med att jordloppan varit känd så kort tid finns det heller inga tecken på att den skulle minska. Igenväxning av torrängar och alvarmarker på grund av upphört bete är dock ett potentiellt hot mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Vidmakthållande av befintligt bete och återupptagande av nedlagda torrmarksbeten på Öland för att gynna värdväxten är väsentligt för att hindra minskningen av denna art.

Barnowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 2. Ent. Tidskr. 98: 133–140.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Longitarsus  
  • Art
    Longitarsus medvedevi, Shapiro, 1956
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.