Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  husbockslejon

Organismgrupp Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl. Opilo domesticus
Husbockslejon Skalbaggar, Varvsflugor, brokbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsträckt och smal, gulbrun art som blir mellan 7–12 mm lång. På varje täckvinge finns tre ljusgula fläckar som liknar tvärstreck över bakkroppen. Benen är långa och ganska kraftigt byggda. Kroppen är täckt med en tydlig behåring. På täckvingarna finns ganska kraftiga längsgående punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för husbockslejon Observationer i  Sverige för husbockslejon
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tidigare utbredd från Skåne till Närke. Få sentida fynd. Närmast i Norge och Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika och Västeuropa österut genom Asien till Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever som rovdjur på flera vedlevande skalbaggar, främst husbock samt vissa trägnagare som lever i torrt konstruktionsvirke av barrved på ej inredda vindar och i uthus. Påträffad från Skåne till Närke. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever som rovdjur på flera vedlevande skalbaggar, främst husbock samt vissa trägnagare som lever i torrt konstruktionsvirke av barrved på ej inredda vindar och i uthus. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och larverna till arten röjer sig ofta genom att de på vindar, på jakt efter byten, puffar ut husbockslarvernas gnagmjöl, som blir ligganden som en rund vall runt hål på golv. Den livliga och hårbeklädda larven ger sig då och då ut på vandringar på vindsbräderna, som är täckta med damm, och efterlämnar då tydliga släpspår. Den fullbildade insekten är främst ett högsommardjur.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Inomhusmiljöer
Inomhusmiljöer
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· avenbok
· avenbok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cleridae (brokbaggar), Släkte Opilo, Art Opilo domesticus (Sturm, 1837) - husbockslejon Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever som rovdjur på flera vedlevande skalbaggar, främst husbock samt vissa trägnagare som lever i torrt konstruktionsvirke av barrved på ej inredda vindar och i uthus. Påträffad från Skåne till Närke. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En långsträckt och smal, gulbrun art som blir mellan 7–12 mm lång. På varje täckvinge finns tre ljusgula fläckar som liknar tvärstreck över bakkroppen. Benen är långa och ganska kraftigt byggda. Kroppen är täckt med en tydlig behåring. På täckvingarna finns ganska kraftiga längsgående punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för husbockslejon

Länsvis förekomst och status för husbockslejon baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för husbockslejon

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare utbredd från Skåne till Närke. Få sentida fynd. Närmast i Norge och Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika och Västeuropa österut genom Asien till Nordamerika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Cleridae - brokbaggar 
  • Underfamilj
    Clerinae  
  • Släkte
    Opilo  
  • Art
    Opilo domesticus(Sturm, 1837) - husbockslejon

Lever som rovdjur på flera vedlevande skalbaggar, främst husbock samt vissa trägnagare som lever i torrt konstruktionsvirke av barrved på ej inredda vindar och i uthus. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och larverna till arten röjer sig ofta genom att de på vindar, på jakt efter byten, puffar ut husbockslarvernas gnagmjöl, som blir ligganden som en rund vall runt hål på golv. Den livliga och hårbeklädda larven ger sig då och då ut på vandringar på vindsbräderna, som är täckta med damm, och efterlämnar då tydliga släpspår. Den fullbildade insekten är främst ett högsommardjur.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Inomhusmiljöer

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten blir snabbt allt sällsyntare genom ny husbyggnadsteknik som eliminerar en hel del av de gamla träförstörande insekterna. Man är även mera observant mot denna typ av skador och kan försäkra sig mot dem. Husbockslejonet har därför blivit allt sällsyntare.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Man bör spara en del gamla träbyggnader som gamla uthus med angrepp av husbock och trägnagare, för att säkra överlevnaden av denna art.

Freude, H., Harde, K. W. & Lohse, G. A. 1979. Die Käfer Mitteleuropas, Bd. 6: 91.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entomol. Meddel. 33: 210.

Koch, H. 1989. Die Käfer Mitteleuropas, Ökologie Bd.2: 56.

Morier, H. 1997. Skadedjur i hus och hem. LT:s förlag, sid.147–148.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cleroidea  
  • Familj
    Cleridae - brokbaggar 
  • Underfamilj
    Clerinae  
  • Släkte
    Opilo  
  • Art
    Opilo domesticus, (Sturm, 1837) - husbockslejon
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.