Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tallbarkbrunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Rushia parreyssii
Tallbarkbrunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En glänsande brun, ganska långsträckt skalbagge som blir 4,5 – 6,5 mm lång. Kroppens sidor är parallella och den är ganska plattryckt. Arten har ganska kraftiga ben. Kroppens översida är mycket sparsamt punkterad.
Utbredning
Länsvis förekomst för tallbarkbrunbagge Observationer i  Sverige för tallbarkbrunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har sin enda nordeuropeiska förekomst på Gotska Sandön. Närmast i Lettland, tillfälligt funnen även i Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Sydeuropa och de östra delarna av Mellaneuropa österut till Turkiet och Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever i veden på nyligen döda tallar. I norra Europa endast på Gotska Sandön. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (6-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 50 (40-300) km² och förekomstarean (AOO) till 32 (24-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död tallved av ofta grova dimensioner, förmodligen både i veden på nyligen döda tallar och under senare larvstadier i gammal död tallved. Larven lever ej i barken utan nere i den svampangripna splintveden som ibland kan vara helt eller delvis barkfallen. Larvutvecklingen tar två år. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas i juli på döda tallstammar, och har påträffats i stort antal på nyligen döda tallar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Rushia, Art Rushia parreyssii (Mulsant, 1856) - tallbarkbrunbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever i veden på nyligen döda tallar. I norra Europa endast på Gotska Sandön. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (6-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 50 (40-300) km² och förekomstarean (AOO) till 32 (24-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En glänsande brun, ganska långsträckt skalbagge som blir 4,5 – 6,5 mm lång. Kroppens sidor är parallella och den är ganska plattryckt. Arten har ganska kraftiga ben. Kroppens översida är mycket sparsamt punkterad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tallbarkbrunbagge

Länsvis förekomst och status för tallbarkbrunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tallbarkbrunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har sin enda nordeuropeiska förekomst på Gotska Sandön. Närmast i Lettland, tillfälligt funnen även i Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från Sydeuropa och de östra delarna av Mellaneuropa österut till Turkiet och Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Xylitini  
  • Släkte
    Rushia  
  • Art
    Rushia parreyssii(Mulsant, 1856) - tallbarkbrunbagge

Larvutvecklingen sker i död tallved av ofta grova dimensioner, förmodligen både i veden på nyligen döda tallar och under senare larvstadier i gammal död tallved. Larven lever ej i barken utan nere i den svampangripna splintveden som ibland kan vara helt eller delvis barkfallen. Larvutvecklingen tar två år. Den fullbildade skalbaggen kan påträffas i juli på döda tallstammar, och har påträffats i stort antal på nyligen döda tallar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Genom den ytterst begränsade utbredning som arten har i norra Europa kan stokastiska faktorer slå ut den. Även kontinuitetsbrott på födotillgången skulle kunna uppträda men är ej trolig. Skogsbränder på Gotska Sandön skulle kunna äventyra denna arts överlevnadsmöjligheter liksom för andra reliktdjur på ön.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är svårt att föreskriva några åtgärder på lokalen som redan är nationalpark. Möjligen skulle avverkningar av enskilda träd kunna rädda arten undan födobrist vid vissa tillfällen.

Freude, H., Harde, K. W. Lohse, G. A. 1969. Die Käfer Mitteleuropas. Bd. 8: 207.

Jansson, A. 1925. Die Insekten- Myriopoden- und Isopodenfauna der Gotska Sandön:105–106.

Lindroth, C.-H. 1933. Olikfotade skalbaggar. Svensk Insektsfauna 27: 68–69.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Xylitini  
  • Släkte
    Rushia  
  • Art
    Rushia parreyssii, (Mulsant, 1856) - tallbarkbrunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.