Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gul jätteknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Stenagostus rufus
Gul jätteknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, gulbrun skalbagge som blir mellan 20–28 mm lång. Ben och antenner är ganska långa och enkelt byggda. Täckvingarna är försedda med tydliga längsgående punktrader. Halssköldens bakhörn är utdragna i svagt spetsvinklade hörn. Mellan mellan- och bakkropp finns det på undersidan en tydlig hopptapp. Med hjälp av denna kan den fullbildade ta ett hopp rakt upp i luften om den hamnar på ryggsidan.
Utbredning
Länsvis förekomst för gul jätteknäppare Observationer i  Sverige för gul jätteknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad från Skåne till Uppland. Närmast i Norge och i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i tallstubbar. Arten tycks vara knuten till naturskogsbestånd av tall på mycket varma marker. Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i solexponerade högstubbar av tall. Arten tycks vara knuten till glesa naturskogsbestånd av tall, men är också påträffad i avverkningstubbar på hyggen. Larven lever som rovdjur på långhorningar, bl.a. bitbock (Spondylis buprestoides), brun och strimmig barkbock (Arhopalus rusticus och Asemum striatum). Larvutvecklingen sträcker sig över 3–4 år. Före förpuppningen i juni till början av juli går larven ofta ut från veden och lägger sig i barken. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och dras till UV-ljus. Den attraheras även av lukten av färskt sågspån och kan därför påträffas vid sågspånshögar vid sågar nära tallskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Stenagostus, Art Stenagostus rufus (De Geer, 1774) - gul jätteknäppare Synonymer Athous rufus (De Geer, 1774)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i tallstubbar. Arten tycks vara knuten till naturskogsbestånd av tall på mycket varma marker. Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En långsmal, gulbrun skalbagge som blir mellan 20–28 mm lång. Ben och antenner är ganska långa och enkelt byggda. Täckvingarna är försedda med tydliga längsgående punktrader. Halssköldens bakhörn är utdragna i svagt spetsvinklade hörn. Mellan mellan- och bakkropp finns det på undersidan en tydlig hopptapp. Med hjälp av denna kan den fullbildade ta ett hopp rakt upp i luften om den hamnar på ryggsidan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gul jätteknäppare

Länsvis förekomst och status för gul jätteknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gul jätteknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad från Skåne till Uppland. Närmast i Norge och i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Denticollinae  
  • Tribus
    Denticollini  
  • Släkte
    Stenagostus  
  • Art
    Stenagostus rufus(De Geer, 1774) - gul jätteknäppare
    Synonymer
    Athous rufus (De Geer, 1774)

Larvutvecklingen sker i solexponerade högstubbar av tall. Arten tycks vara knuten till glesa naturskogsbestånd av tall, men är också påträffad i avverkningstubbar på hyggen. Larven lever som rovdjur på långhorningar, bl.a. bitbock (Spondylis buprestoides), brun och strimmig barkbock (Arhopalus rusticus och Asemum striatum). Larvutvecklingen sträcker sig över 3–4 år. Före förpuppningen i juni till början av juli går larven ofta ut från veden och lägger sig i barken. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och dras till UV-ljus. Den attraheras även av lukten av färskt sågspån och kan därför påträffas vid sågspånshögar vid sågar nära tallskog.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten gynnas av kontinuerliga avverkning av gamla tallar på varma marker som i Böda-skogarna på Öland. Detta är svårt att åstadkomma varför arten endast förekommer i svaga populationer på mycket begränsade platser. Den välskötta kulturskogen är för tät och mörk för att arten skall kunna trivas.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar gamla glesa tallbestånd på varma marker som sandområden och på kalkhällmarker på Gotland. Stödavverka några enstaka tallar per år om beståndsstorleken medger detta.

Freude, H., Harde, K. W. & Lohse, G. A.1979. Die Käfer Mitteleuropas, Bd. 6: 164.

Palm, T. 1955. Anteckningar om svenska skalbaggar X. Ent. Tidskr. 76: 138–139.

Palm, T. 1972. Die skandinavischen Elateriden–Larven, (Coleoptera). Ent. Scand. Suppl. 2: 21.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Denticollinae  
  • Tribus
    Denticollini  
  • Släkte
    Stenagostus  
  • Art
    Stenagostus rufus, (De Geer, 1774) - gul jätteknäppare
    Synonymer
    Athous rufus (De Geer, 1774)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.