Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Xyletinus ater

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Xyletinus ater
  Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En svart, ganska bred art, som blir 3–4 mm lång. Täckvingarna har parallella sidor och tydliga längsrader med fina punkter. Antennernas bas och benen är mörkröda. Antenner och ben är kraftigt byggda och varje antennled är tydligt utvidgad på mitten. Halsskölden är bred och högvälvd.
Utbredning
Länsvis förekomst för Xyletinus ater Observationer i  Sverige för Xyletinus ater
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Jämtland med vissa luckor. Sentida fynd från Skåne till Uppland, främst i östra Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i äldre vitrötad ved, främst i anslutning till död gren- och stamved på gamla ekar, men också i andra trädslag som t.ex. tall. Utbredd från Skåne till Jämtland. Sentida fynd från Skåne till Uppland, främst i östra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i äldre vitrötad ved. De flesta fynden är gjorda i anslutning till död gren- och stamved på gamla ekar. I Tyskland har den även påträffats på bok och tall. Eftersom arten är påträffad så långt norrut som i Jämtland måste arten även i Sverige utvecklas på andra trädslag än ek. Förmodligen har denna art samma biologi som X. pectinatus och X. longitarsus. Larverna hos dessa arter utvecklas i tämligen lös och starkt vitrötad ved där de gnager slingrande gångar i den ca 1 cm tjocka rötveden som ofta ligger utanför en betydligt hårdare ved som går in mot kärnan. Larvutvecklingen sträcker sig ofta över två år och förpuppningen sker inne i veden på försommaren. Den fullbildade skalbaggen kan bankas ner från döda grenar från mitten av juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· oxlar
· oxlar
· popplar
· popplar
· rönn
· rönn
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Xyletinus, Art Xyletinus ater (Creutzer, 1796) Synonymer Xyletinus thomsoni Schilsky, 1906

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i äldre vitrötad ved, främst i anslutning till död gren- och stamved på gamla ekar, men också i andra trädslag som t.ex. tall. Utbredd från Skåne till Jämtland. Sentida fynd från Skåne till Uppland, främst i östra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En svart, ganska bred art, som blir 3–4 mm lång. Täckvingarna har parallella sidor och tydliga längsrader med fina punkter. Antennernas bas och benen är mörkröda. Antenner och ben är kraftigt byggda och varje antennled är tydligt utvidgad på mitten. Halsskölden är bred och högvälvd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Xyletinus ater

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Xyletinus ater

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Jämtland med vissa luckor. Sentida fynd från Skåne till Uppland, främst i östra Sverige.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus ater(Creutzer, 1796)
    Synonymer
    Xyletinus thomsoni Schilsky, 1906

Larvutvecklingen sker i äldre vitrötad ved. De flesta fynden är gjorda i anslutning till död gren- och stamved på gamla ekar. I Tyskland har den även påträffats på bok och tall. Eftersom arten är påträffad så långt norrut som i Jämtland måste arten även i Sverige utvecklas på andra trädslag än ek. Förmodligen har denna art samma biologi som X. pectinatus och X. longitarsus. Larverna hos dessa arter utvecklas i tämligen lös och starkt vitrötad ved där de gnager slingrande gångar i den ca 1 cm tjocka rötveden som ofta ligger utanför en betydligt hårdare ved som går in mot kärnan. Larvutvecklingen sträcker sig ofta över två år och förpuppningen sker inne i veden på försommaren. Den fullbildade skalbaggen kan bankas ner från döda grenar från mitten av juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Eftersom arten utvecklas i vissa typer av vitrötad ved ställer denna art liksom nära släktingar stora krav på successionen av dessa typer av ved i bestånden. Detta gör att denna art är mycket lokal och lever ofta i små populationer. Det stora hotet mot arten är bristen på större mängder av död ved där gamla ekbestånd förmodligen ger de bästa överlevnads-chanserna för arten. Eftersom utvecklingen ofta sker i grenved på levande gamla träd kan dessa under en längre tid förse arten med lämpligt yngelmaterial. Tyvärr kvistar man ofta bort döda grenar på lövträd främst i tätortsnära miljöer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar gamla lövträd med döda grenar i både traditionell skogsmark samt i naturbetesmarker, parker och alléer. Undvik att stamkvista bort döda grenar på gamla, grova träd. I norra delen av artens utbredningsområde bör man spara gamla grova träd av såväl barr- som lövträd.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Ent. Medd. 33: 298..

Kangas, Y. 1955. Revision der finnischen Arten der Gattung Xyletinus Latr. Arch. Soc. Zool. Bot. Fenn. Vanamo, 9. Suppl.:124.

Lundberg, S. 1991. De svenska Xyletinus-arterna (Coleoptera, Anobiidae). Ent. Tidskr. 112: 101–105.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 279.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Xyletininae  
  • Tribus
    Xyletinini  
  • Släkte
    Xyletinus  
  • Art
    Xyletinus ater, (Creutzer, 1796)
    Synonymer
    Xyletinus thomsoni Schilsky, 1906
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.