Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  töckenfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Acosmetia caliginosa
Töckenfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten är ett anspråkslöst tecknat nattfly i brunt med breda fram- och bakvingar. Kroppen är slank vilket ger fjärilen ett närmast mätarelikt intryck. Vingbredden hos hanen är 27–30 mm och hos den betydligt mindre honan 21–23 mm. Kroppen hos honan är kortare än hos hanen och något kraftigare. Framvingarnas grundfärg varierar från gråbrun till rödbrun och vingarna saknar tydligare teckning. Denna består av en mycket svagt och ofta knappt synlig nattflyteckning av mörkare bruna tvärlinjer och enstaka mörkare små punkter. Antennerna hos båda könen saknar kamtandning och är främst hos hanen bara försedd med en fin och tät ciliering. Fjärilens utseende påminner mest om andra brunaktiga och svagt tecknade nattflyn som brungult lövfly Caradrina morpheus, nordiskt kärrängsfly Athetis pallustris eller möjligen ett par arter med tydligt kraftigare kropp, gulaktigt lövfly Hoplodrina octogenaria och maskroslövfly Hoplodrina blanda. Likheten är störst med nordiskt kärrängsfly som flyger samtidigt med töckenflyet, men på fuktängar och kärrmarker. Larven är fullväxt 28–32 mm lång, nattflylik utan behåring, ljusgrön med fina ljusgula rygg-, sidorygg- och fotlinjer samt en bredare ljusgul sidolinje. Huvudet är gulgrönt.
Utbredning
Länsvis förekomst för töckenfly Observationer i  Sverige för töckenfly
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Töckenfly är ett västpalearktiskt äldellövskogsart som överallt förekommer i tydligt lokala populationer från nordöstra Spanien, i södra England, genom Kontinentaleuropa upp till mellersta Tyskland och mellersta Polen och med sydgränsen utmed Alpernas sydkant till Rumänien, vidare i Ukraina, genom de södra delarna av Ryssland och österut till mellersta Sibirien vid Altai. Från Sverige finns endast två exemplar bevarade (varav ett förstörts), båda från Skåne och sannolikt från tiden omkring mitten av 1800-talet. Det ena exemplaret som rapporterades av Wallengren är påträffat i nordöstra Skåne vid Trolle-Ljungby. Etikettuppgifterna om det andra välbevarade exemplaret anger inga närmare fynduppgifter än ”Skåne” men också insamlarens namn. Fynd av arten saknas helt från de övriga nordiska länderna och den är inte heller påträffad i något av de Baltiska länderna. Det tidigare utbredningsområdet i Polen befann sig helt i den södra hälften av landet. Arten är av allt att döma utdöd i Sverige sedan mer än 100 år och några närmare uppgifter om dess svenska förekomsthistoria finns inte. Arten har gått tillbaka kraftigt i samtliga länder i Nordvästeuropa, varför det finns orsak att tro att arten tidigare varit inhemsk i Sverige. Den har inte gjort sig känd för att ha migrationstendenser. I Tyskland saknas fynd efter 1980 från flertalet mellantyska delstater. Kvarvarande populationer i Tyskland som ligger närmast Norden befinner sig strax väster om Berlin. Här har arten enstaka små och mycket begränsade populationer. Arten har i Tyskland rödlistats som Akut hotad. I Polen har den minskat kraftigt och har efter 1960 enbart påträffats på några få lokaler dels i landets sydöstra och dels i de sydvästra delarna. I England förekom arten tidigare i New Hampshire ibland med hög populationstäthet men försvann därifrån helt under 1900-talets början och förekommer numer endast på Isle of Wight. Arten är fridlyst i England.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Töckenfly hittades i Skåne i mitten på 1800-talet och har sannolikt varit bofast i landet. Fjärilen är knuten till fuktigare ängsmarker där larven lever på ängsskära (Serratula tinctoria). Denna naturtyp har minskat mycket starkt liksom värdväxten och förutsättningar för fasta populationer av arten saknas numera. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Töckenfly är helt knuten till en enda värdväxt, ängsskära Serratula tinctoria. Information om artens dåvarande biotopval i Sverige saknas helt och antalet lokaler med ängsskära har minskat starkt i Skåne under senare år. Töckenfly uppträder i Mellaneuropa på varma fuktiga ängsmarker. Den uppges även förekomma i skogsbryn och ljusöppna varma skogsmarker. Den är överallt en mycket lokaltrogen art som bara påträffas i nära anslutning till sina habitat. Flygtiden infaller i de nordligare delarna av utbredningsområdet från slutet av maj till slutet av juni, men ibland till början av juli. Högflygningen är koncentrerad kring 10 juni under normala år. Fjärilen är nattaktiv och vilar om dagen på grässtrån i närheten av värdväxten från vilka den lätt kan skrämmas till flykt. Den uppges särskilt flyga i skymningen och lockas i viss utsträckning till UV-ljus. Fjärilen påminner i flyktstilen mest om ett gräsmott Crambidae spp. och flyger i rak flykt en kortare sträcka för att snart slå sig ner igen. Honan lägger de halvsfäriskt formade, gulvita äggen ett och ett på ängsskärans blad. Äggen kläcks inom 8–10 dagar. Larven lever av bladen från början av juli till senare halvan av augusti eller början av september. Den större larven är helt nattaktiv och vilar under dagtid på en bladundersida tätt intill mittnerven med framsträckt huvud eller så vilar den längre ner, utmed växtens stam. Larverna gör rundade eller ovala hål i bladen, gärna på de nedre bladen, och mindre ofta gnager de av bladen från bladkanterna. De går att finna om dagen genom att noggrant genomsöka växterna men är lättare att påträffa under natten med pannlampans hjälp då de äter. Förpuppningen sker i en tätspunnen ganska motståndskraftig kokong strax under markytan och puppan övervintrar, ibland två gånger.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ängsskära
· ängsskära
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Acosmetia, Art Acosmetia caliginosa (Hübner, 1813) - töckenfly Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Töckenfly hittades i Skåne i mitten på 1800-talet och har sannolikt varit bofast i landet. Fjärilen är knuten till fuktigare ängsmarker där larven lever på ängsskära (Serratula tinctoria). Denna naturtyp har minskat mycket starkt liksom värdväxten och förutsättningar för fasta populationer av arten saknas numera. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Arten är ett anspråkslöst tecknat nattfly i brunt med breda fram- och bakvingar. Kroppen är slank vilket ger fjärilen ett närmast mätarelikt intryck. Vingbredden hos hanen är 27–30 mm och hos den betydligt mindre honan 21–23 mm. Kroppen hos honan är kortare än hos hanen och något kraftigare. Framvingarnas grundfärg varierar från gråbrun till rödbrun och vingarna saknar tydligare teckning. Denna består av en mycket svagt och ofta knappt synlig nattflyteckning av mörkare bruna tvärlinjer och enstaka mörkare små punkter. Antennerna hos båda könen saknar kamtandning och är främst hos hanen bara försedd med en fin och tät ciliering. Fjärilens utseende påminner mest om andra brunaktiga och svagt tecknade nattflyn som brungult lövfly Caradrina morpheus, nordiskt kärrängsfly Athetis pallustris eller möjligen ett par arter med tydligt kraftigare kropp, gulaktigt lövfly Hoplodrina octogenaria och maskroslövfly Hoplodrina blanda. Likheten är störst med nordiskt kärrängsfly som flyger samtidigt med töckenflyet, men på fuktängar och kärrmarker. Larven är fullväxt 28–32 mm lång, nattflylik utan behåring, ljusgrön med fina ljusgula rygg-, sidorygg- och fotlinjer samt en bredare ljusgul sidolinje. Huvudet är gulgrönt.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för töckenfly

Länsvis förekomst och status för töckenfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för töckenfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Töckenfly är ett västpalearktiskt äldellövskogsart som överallt förekommer i tydligt lokala populationer från nordöstra Spanien, i södra England, genom Kontinentaleuropa upp till mellersta Tyskland och mellersta Polen och med sydgränsen utmed Alpernas sydkant till Rumänien, vidare i Ukraina, genom de södra delarna av Ryssland och österut till mellersta Sibirien vid Altai. Från Sverige finns endast två exemplar bevarade (varav ett förstörts), båda från Skåne och sannolikt från tiden omkring mitten av 1800-talet. Det ena exemplaret som rapporterades av Wallengren är påträffat i nordöstra Skåne vid Trolle-Ljungby. Etikettuppgifterna om det andra välbevarade exemplaret anger inga närmare fynduppgifter än ”Skåne” men också insamlarens namn. Fynd av arten saknas helt från de övriga nordiska länderna och den är inte heller påträffad i något av de Baltiska länderna. Det tidigare utbredningsområdet i Polen befann sig helt i den södra hälften av landet. Arten är av allt att döma utdöd i Sverige sedan mer än 100 år och några närmare uppgifter om dess svenska förekomsthistoria finns inte. Arten har gått tillbaka kraftigt i samtliga länder i Nordvästeuropa, varför det finns orsak att tro att arten tidigare varit inhemsk i Sverige. Den har inte gjort sig känd för att ha migrationstendenser. I Tyskland saknas fynd efter 1980 från flertalet mellantyska delstater. Kvarvarande populationer i Tyskland som ligger närmast Norden befinner sig strax väster om Berlin. Här har arten enstaka små och mycket begränsade populationer. Arten har i Tyskland rödlistats som Akut hotad. I Polen har den minskat kraftigt och har efter 1960 enbart påträffats på några få lokaler dels i landets sydöstra och dels i de sydvästra delarna. I England förekom arten tidigare i New Hampshire ibland med hög populationstäthet men försvann därifrån helt under 1900-talets början och förekommer numer endast på Isle of Wight. Arten är fridlyst i England.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Condicinae  
  • Släkte
    Acosmetia  
  • Art
    Acosmetia caliginosa(Hübner, 1813) - töckenfly

Töckenfly är helt knuten till en enda värdväxt, ängsskära Serratula tinctoria. Information om artens dåvarande biotopval i Sverige saknas helt och antalet lokaler med ängsskära har minskat starkt i Skåne under senare år. Töckenfly uppträder i Mellaneuropa på varma fuktiga ängsmarker. Den uppges även förekomma i skogsbryn och ljusöppna varma skogsmarker. Den är överallt en mycket lokaltrogen art som bara påträffas i nära anslutning till sina habitat. Flygtiden infaller i de nordligare delarna av utbredningsområdet från slutet av maj till slutet av juni, men ibland till början av juli. Högflygningen är koncentrerad kring 10 juni under normala år. Fjärilen är nattaktiv och vilar om dagen på grässtrån i närheten av värdväxten från vilka den lätt kan skrämmas till flykt. Den uppges särskilt flyga i skymningen och lockas i viss utsträckning till UV-ljus. Fjärilen påminner i flyktstilen mest om ett gräsmott Crambidae spp. och flyger i rak flykt en kortare sträcka för att snart slå sig ner igen. Honan lägger de halvsfäriskt formade, gulvita äggen ett och ett på ängsskärans blad. Äggen kläcks inom 8–10 dagar. Larven lever av bladen från början av juli till senare halvan av augusti eller början av september. Den större larven är helt nattaktiv och vilar under dagtid på en bladundersida tätt intill mittnerven med framsträckt huvud eller så vilar den längre ner, utmed växtens stam. Larverna gör rundade eller ovala hål i bladen, gärna på de nedre bladen, och mindre ofta gnager de av bladen från bladkanterna. De går att finna om dagen genom att noggrant genomsöka växterna men är lättare att påträffa under natten med pannlampans hjälp då de äter. Förpuppningen sker i en tätspunnen ganska motståndskraftig kokong strax under markytan och puppan övervintrar, ibland två gånger.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ängsskära - Serratula tinctoria (Viktig)
Fjärilen är sedan mer än 100 år utdöd i Sverige och det är osannolikt att det fortfarande skulle kunna finnas populationer i landet som undgått upptäckt. Den storskaliga tillbakagång som arten uppvisat i hela Nordvästeuropa talar emot möjligheten av kvarlevande svenska populationer. Om töckenfly mot förmodan fortfarande skulle kunna finnas kvar bör eftersök av arten ske i Skåne, Blekinge eller på Öland i områden med varmt och solrikare lokalklimat och med rikare förekomster av värdväxten ängsskära.
Eftersom inga andra observationer i Sverige finns än de båda beläggen och inga närmare omständigheter kring dem finns att tillgå går det inte att ge några förslag till mer konkreta åtgärder. Rikare förekomster av ängsskära i Skåne, Blekinge och på Öland kan dock behöva bevaras för att möjliggöra en eventuell framtida återkomst av arten, växten har betydelse även för andra fjärilsarter, bl.a. ängsskäreplattmal Agonopterix bipunctosa som är upptagen som Sårbar VU på rödlistan.

Ander, K. 1945. Kritisk granskning av våra Macrolepidoptera dubiæ, en historisk-lepidopterologisk utredning. Opusc. ent. 10: 65–97.

Bergmann, A. 1954. Die Grosschmetterlinge Mitteldeutschlands. Bd. 4/1 Eulen, Verbreitung, Formen und Lebensgemeinschaften. Jena (Urania-Verlag Gmbh.), 580 pp.

Bundesamt für Naturschutz. 1998. Rote Liste gefärdeter Tiere Deutschlands. Bonn (Bundesamt für Naturschutz), 434 pp, med bilaga.

Buszko, J. & Nowacki, J. 2000. The Lepidoptera of Poland. A Distributional Checklist. Polish Entomological Monographs 1. Poznan & Torun (Polskie Towarzystwo Entomologiczne), 178 pp.

Cockayne, E. A. & Hawkins, C. N. 1933. The life-history of Acosmetia caliginosa, Hb. The Entomologist 66: 1–6, 36–39, 52–57.

Ebert, G. (Ed.), Steiner, A. 1997. Die Schmetterlinge Baden-Württembergs. Band 6: Nachtfalter IV. [Noctuidae (part)]. Stuttgart (Eugen Ulmer GmbH & Co.), 622 pp, 512 colourphotos.

Eliasson, C. U. 1999. Två förbisedda 1800-talsfynd av gäck och töckenfly från Skåne. FaZett 12(2): 17–23.

Forster, W. & Wohlfahrt, T. A. 1971. Die Schmetterlinge Mitteleuropas. Eulen (Noctuidae). Stuttgart (Franckhsche Verlagshandlung), 329 pp, 32 clrpls.

Gaedike, R. & Heinicke, W. (Ed.). 1999. Verzeichnis der Schmetterlinge Deutschlands (Entomofauna Germanica 3). Ent. Nachr. Ber. (Dresden) Beiheft 5: 1–216.

Gerstberger, M. & Mey, W. (Eds.). 1993. Fauna in Berlin und Brandenburg (Schmetterlinge & Köcherfliegen).

Berlin (Förderkreis der naturwissenschaftlichen Museen Berlins e. V.), 160 pp.

Heath, J. & Emmet, A. M. (Eds). 1983. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland, Vol. 10.

Noctuidae (Cucullinae to Hypeninae) and Agaristidae. Colchester (Harley Books), 459 pp, 13 clrpls.

Hoffmeyer, S. 1974. De danske ugler (2den udgave). Århus (Aarhus Stiftsbogtrykkerie A/S), 387 pp, 33 clrpls.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6: 1–137.

Nordström, F., Kaaber, S., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning (Noctuidae). Lund (CWK Gleerup), 152 pp, 403 maps.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1941. Svenska Fjärilar, Systematisk Bearbetning av Sveriges Storfjärilar.

Stockholm (Nordisk Familjeboks Förlags A.-B.), 353 pp, 50 pls.

Porter, J. 1997. The Colour Identification Guide to Caterpillars of the British Isles (Macrolepidoptera).

Harmondsworth (Viking), xii, 275 pp, 49 clrpls.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2002. Rev. Claes Eliasson 2005. © ArtDatabanken, SLU, 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Condicinae  
  • Släkte
    Acosmetia  
  • Art
    Acosmetia caliginosa, (Hübner, 1813) - töckenfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2002. Rev. Claes Eliasson 2005. © ArtDatabanken, SLU, 2006.