Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rutig korgblomvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Aethes tesserana
Rutig korgblomvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 11–17 mm. Framvingar rödbruna med fem nästan kvadratiska ljusgula fläckar, som delvis inramas av svarta och blyglänsande fjäll. Goda färgbilder finns i Parenti (2000) och Razowski (2001). Utförlig beskrivning finns i Bradley et al. (1973). Arten beskrivs även av Benander (1950) under namnet Phalonia aleella.
Utbredning
Länsvis förekomst för rutig korgblomvecklare Observationer i  Sverige för rutig korgblomvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den rutiga korgblomvecklaren är utbredd över stora delar av Europa till Iran i Asien. I Norden når arten endast de sydligare delarna (i sydöstra Finland, de danska öarna). I Sverige är den känd från Skåne, Småland, Halland och Bohuslän oftast mycket lokalt men ibland i stort antal. Under de senaste årtiondena har den troligen endast setts i ett övergivet grustag vid Örup i Skåne men kan möjligen fortfarande finnas på fler lokaler i landet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Sårbar (VU)
Rutig korgblomvecklare är endast känd från ett fåtal lokaler med fibblor (Hieracium, Picris etc) längs södra Götalands och Bohusläns kustområden (men här inga nyare fynd). Från senare tid endast känd från ett gammalt grustag vid Örups fd almskog i Skåne och Benestad 1995. Något större mörkertal kan vi nog inte räkna med då arten är lätt att känna igen och knappast kan förbises. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (4-22000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Fjärilen flyger på kvällen på öppna, varma, gärna kalkpåverkade lokaler - huvudsakligen i juni med möjligen en andra generation i juli-augusti (Svensson 1993). Den kan skraphåvas från låg vegetation på torra ängar och betesmarker liksom i äldre grustag med invandrande vegetation. Larven anges leva övervintrande till maj i roten av fibblor Hieracium, Picris o.d. men några larvfynd finns inte rapporterade från Sverige. Troligen är det gynnsamt med viss störning av vegetationen genom bete, slåtter, ridning, terrängkörning etc. Artens levnadsvillkor är ännu till stor del okända.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· hökfibblor
· hökfibblor
· korgblommiga
· korgblommiga
· strävfibblor
· strävfibblor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Aethes, Art Aethes tesserana (Denis & Schiffermüller, 1775) - rutig korgblomvecklare Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Rutig korgblomvecklare är endast känd från ett fåtal lokaler med fibblor (Hieracium, Picris etc) längs södra Götalands och Bohusläns kustområden (men här inga nyare fynd). Från senare tid endast känd från ett gammalt grustag vid Örups fd almskog i Skåne och Benestad 1995. Något större mörkertal kan vi nog inte räkna med då arten är lätt att känna igen och knappast kan förbises. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (4-22000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Vingbredd 11–17 mm. Framvingar rödbruna med fem nästan kvadratiska ljusgula fläckar, som delvis inramas av svarta och blyglänsande fjäll. Goda färgbilder finns i Parenti (2000) och Razowski (2001). Utförlig beskrivning finns i Bradley et al. (1973). Arten beskrivs även av Benander (1950) under namnet Phalonia aleella.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rutig korgblomvecklare

Länsvis förekomst och status för rutig korgblomvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rutig korgblomvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den rutiga korgblomvecklaren är utbredd över stora delar av Europa till Iran i Asien. I Norden når arten endast de sydligare delarna (i sydöstra Finland, de danska öarna). I Sverige är den känd från Skåne, Småland, Halland och Bohuslän oftast mycket lokalt men ibland i stort antal. Under de senaste årtiondena har den troligen endast setts i ett övergivet grustag vid Örup i Skåne men kan möjligen fortfarande finnas på fler lokaler i landet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Släkte
    Aethes  
  • Art
    Aethes tesserana(Denis & Schiffermüller, 1775) - rutig korgblomvecklare

Fjärilen flyger på kvällen på öppna, varma, gärna kalkpåverkade lokaler - huvudsakligen i juni med möjligen en andra generation i juli-augusti (Svensson 1993). Den kan skraphåvas från låg vegetation på torra ängar och betesmarker liksom i äldre grustag med invandrande vegetation. Larven anges leva övervintrande till maj i roten av fibblor Hieracium, Picris o.d. men några larvfynd finns inte rapporterade från Sverige. Troligen är det gynnsamt med viss störning av vegetationen genom bete, slåtter, ridning, terrängkörning etc. Artens levnadsvillkor är ännu till stor del okända.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· hökfibblor - Hieracium (Har betydelse)
· korgblommiga - Asteraceae (Viktig)
· strävfibblor - Picris (Har betydelse)
Ändrade, mer intensiva brukningsformer i jordbruket, igenplantering av öppna marker och återställning av grustäkter. Förbud mot insamling av insekter motverkar behövlig forskning och kontroll av populationerna med hjälp av de alltför få fjärilsamlare som finns i landet.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
För fjärilen lämpliga lokaler bör undantas från spridning av gödsel eller plantering med skog. Återställning av grustäkter bör inte förekomma, endast bortstädning av skräp. Slåtterängsbruk bör uppmuntras, liksom betning på naturliga ängar, helst med viss växling i regimen. Onödiga förbud mot insamling av insekter bör undvikas och i stället bör fri forskning gynnas.

Benander, P. 1950. Vecklarfjärilar, Tortricina. Svensk Insektfauna 10. Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Bradley, J. D., Tremewan, W. G., Smith, A. 1973. 147 British Tortricoid Moths. The Ray Society, London.

Parenti. U. 2000. A Guide to the Microlepidoptera of Europe. Museo Regionale di Scienze Naturali, Razowski, J. 2001. Die Tortriciden Mitteleuropas. František Slamka, Svensson, I. 1993. Fjärilkalender.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Släkte
    Aethes  
  • Art
    Aethes tesserana, (Denis & Schiffermüller, 1775) - rutig korgblomvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.