Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tallsvampmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agnathosia sandoeensis
Tallsvampmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 12–16 mm. Framvingarnas grundfärg är mörkbrun-svartbrun med följande teckningsmönster i blekgul färg: en bred längsgående strimma från vingbasens mitt till knappt halva vinglängden; en framkantsfläck 2/3 ut på vingen och en avlång, diffusare fläck rakt nedanför vid bakkanten; en oval fläck nära vingspetsen; tre smala streck genom fransarna före vingspetsen. Fransarna har tydlig delningslinje och utanför denna är de gulgrå. Bakvingarna är ganska mörkt blygrå. Huvudet har upprätta hårfjäll, som är grågula på hjässan, gråbruna längs sidorna och i pannan. Mellankroppen är gul i mitten och svartbrun på sidorna. Arten skiljs lätt från den mycket närstående tiggarsvampmalen Agnathosia mendicella på framvingarnas mittställda gula basstreck. Fjärilen är avbildad i Jonasson (1977).
Utbredning
Länsvis förekomst för tallsvampmal Observationer i  Sverige för tallsvampmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är namngiven efter sin typlokal Gotska Sandön norr om Gotland, där den insamlades första gången 17/7 1972. Senare under 1970-talet påträffades ytterligare ett 20-tal exemplar av arten på ön, några som färdiga fjärilar men flertalet som larver eller puppor. Arten finns med all säkerhet kvar på ön men inget målmedvetet sökande efter den har utförts under de senaste decennierna. De enda fynden av tallsvampmal utanför Gotska Sandön har gjorts i Lettland, Kurzeme, Slitere, där totalt tre exemplar påträffats under perioden 1978–2002.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Tallsvampmal är endast känd från en svensk lokal, Gotska Sandön. I övrigt i världen endast känd från en lokal i Lettland. Larven lever i rötad tallved. Arten är svårfunnen och har ett fördolt levnadssätt. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 40 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Skogen på Gotska Sandön har förtätats och ökat i areal under senare decennier vilket troligen ökat mängden substrat för arten. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
På Gotska Sandön har tallsvampmalen vid flera tillfällen kläckts från murken tallved, angripen av den gulvita resupinata (vidväxta) tickan Antrodia xantha. Svampen växer huvudsakligen på undersidan av sedan en tid döda, kullfallna tallstammar på sandig ljungmark. Flertalet fynd har gjorts inom ett stort stormfälleområde på öns norra del. Även i Lettland är artens förekomst begränsad till ett reservat av urskogskaraktär, som drabbats av kraftig stormfällning och innehåller talrika kullfallna träd med omfattande svamppåväxt. Larven är troligtvis fullvuxen i slutet av juni. Fullbildade fjärilar kan påträffas från ett par veckor in i juli till någon vecka in i augusti. Som imago verkar dock tallsvampmalen föra ett ytterst tillbakadraget liv och har påträffats flygande i skymningen vid bara ett enda tillfälle. De lettiska exemplaren har alla fångats på ljus.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· citronticka
· citronticka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Meessiidae (dvärglavmalar), Släkte Agnathosia, Art Agnathosia sandoeensis Jonasson, 1977 - tallsvampmal Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Tallsvampmal är endast känd från en svensk lokal, Gotska Sandön. I övrigt i världen endast känd från en lokal i Lettland. Larven lever i rötad tallved. Arten är svårfunnen och har ett fördolt levnadssätt. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 40 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Skogen på Gotska Sandön har förtätats och ökat i areal under senare decennier vilket troligen ökat mängden substrat för arten. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Vingbredd 12–16 mm. Framvingarnas grundfärg är mörkbrun-svartbrun med följande teckningsmönster i blekgul färg: en bred längsgående strimma från vingbasens mitt till knappt halva vinglängden; en framkantsfläck 2/3 ut på vingen och en avlång, diffusare fläck rakt nedanför vid bakkanten; en oval fläck nära vingspetsen; tre smala streck genom fransarna före vingspetsen. Fransarna har tydlig delningslinje och utanför denna är de gulgrå. Bakvingarna är ganska mörkt blygrå. Huvudet har upprätta hårfjäll, som är grågula på hjässan, gråbruna längs sidorna och i pannan. Mellankroppen är gul i mitten och svartbrun på sidorna. Arten skiljs lätt från den mycket närstående tiggarsvampmalen Agnathosia mendicella på framvingarnas mittställda gula basstreck. Fjärilen är avbildad i Jonasson (1977).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tallsvampmal

Länsvis förekomst och status för tallsvampmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tallsvampmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är namngiven efter sin typlokal Gotska Sandön norr om Gotland, där den insamlades första gången 17/7 1972. Senare under 1970-talet påträffades ytterligare ett 20-tal exemplar av arten på ön, några som färdiga fjärilar men flertalet som larver eller puppor. Arten finns med all säkerhet kvar på ön men inget målmedvetet sökande efter den har utförts under de senaste decennierna. De enda fynden av tallsvampmal utanför Gotska Sandön har gjorts i Lettland, Kurzeme, Slitere, där totalt tre exemplar påträffats under perioden 1978–2002.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Meessiidae - dvärglavmalar 
  • Underfamilj
    Meesiinae  
  • Släkte
    Agnathosia  
  • Art
    Agnathosia sandoeensisJonasson, 1977 - tallsvampmal

På Gotska Sandön har tallsvampmalen vid flera tillfällen kläckts från murken tallved, angripen av den gulvita resupinata (vidväxta) tickan Antrodia xantha. Svampen växer huvudsakligen på undersidan av sedan en tid döda, kullfallna tallstammar på sandig ljungmark. Flertalet fynd har gjorts inom ett stort stormfälleområde på öns norra del. Även i Lettland är artens förekomst begränsad till ett reservat av urskogskaraktär, som drabbats av kraftig stormfällning och innehåller talrika kullfallna träd med omfattande svamppåväxt. Larven är troligtvis fullvuxen i slutet av juni. Fullbildade fjärilar kan påträffas från ett par veckor in i juli till någon vecka in i augusti. Som imago verkar dock tallsvampmalen föra ett ytterst tillbakadraget liv och har påträffats flygande i skymningen vid bara ett enda tillfälle. De lettiska exemplaren har alla fångats på ljus.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· citronticka - Antrodia xantha (Har betydelse)
Inga direkta hot mot tallsvampmalen verkar föreligga på Gotska Sandön. Urskogsartad tallskog har lång kontinuitet på ön och med rådande nationalparksskydd torde inga större förändringar av naturförhållandena på ön ske under överskådlig framtid. Små populationer är dock sårbara och slumpartade händelser, t.ex. skogsbrand, kan vara ödesdigra. Arten verkar dock gynnas av sådana naturliga störningar som stormfällning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Inga direkta åtgärder är aktuella. Arten borde eventuellt eftersökas på Gotland (Fårön), även om livsbetingelserna för den i de gotländska kulturskogarna inte förefaller vara de bästa.
Som följearter i samma svampangripna stampartier påträffas ofta några andra sällsynta/hotade insekter, t.ex. skrovlig flatbagge Calitys scabra (VU) samt mörk och ljus vedstrit Cixidia confinis och C. lapponica.

Jonasson, J.Å., 1977. Agnathosia sandoeensis n.sp., a new tineid moth from the Baltic island of Gotska Sandön (Lepidoptera: Tineidae). Ent. Scand.8: 49–54.

Sulcs, A., 1979. Agnathosia sandoeensis und Acrolepiopsis ursinella neu für Lettland (Lepidoptera, Tineidae & Acrolepiidae). Notulae Entomol. 59: 43–45.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2002. Rev. Jan Å. Jonasson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Meessiidae - dvärglavmalar 
  • Underfamilj
    Meesiinae  
  • Släkte
    Agnathosia  
  • Art
    Agnathosia sandoeensis, Jonasson, 1977 - tallsvampmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2002. Rev. Jan Å. Jonasson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.