Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  harrisbladsplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix scopariella
Harrisbladsplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 18–23 mm. Arten varierar en del. Framvingarna är rödbruna eller gulbruna, oftast med åtskilliga svartaktiga fjäll inströdda. Vid vingbasen finns ett ljust, böjt fält, vanligt inom släktet Agonopterix. Den mörkringade, vita mittfläcken saknas som regel. Den kan bl.a. förväxlas med den likaledes variabla ginstplattmalen A. atomella, men denna art har normalt en mer rödaktig ton i framvingarna och är mindre. Fångstplatsen, om den är känd, ger normalt en klar antydan om vilken art det gäller. Arten är avbildad i Palm (1989).
Utbredning
Länsvis förekomst för harrisbladsplattmal Observationer i  Sverige för harrisbladsplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna plattmal finns över större delen av centrala, västra och södra Europa bort till Mellersta Östern och Krim. I Norge har den anförts från tre provinser i sydvästligaste delen; första fyndet är från 1985. I Danmark har den påträffats i så gott som samtliga distrikt utom södra Själland. I Sverige upptäcktes den först 1953 och är hittills bara angiven från Skåne, Halland och Västergötland. I Halland, Veinge har den vid ett tillfälle tagits i något större antal på de harrisbuskar som växer söder om gamla stationen. Tyngdpunkten ligger annars i nordöstra Skåne, där den då och då lokalt kan uppträda i något större antal. Den anses sällsynt i hela sitt utbredningsområde. I Sverige befinner arten sig dessutom på sin nordgräns och är därför synnerligen känslig för ogynnsamma väderbetingelser.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten förekommer på torra marker med harris (Cytisus scoparius) längs Skånes kuster och är även funnen i Halland. Arten tycks vara beroende av att harriset förekommer nära kusten där plantor inte fryser ned helt under kalla vintrar, vilket är det största försvinnanderisken för arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1780 (1260-8500) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (16-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Harrisbladplattmalen finner man på sandiga marker, längs vägar, i gles skogsmark och i trädgårdar där värdväxten harris Cytisus scoparius växer. Larven är grön med tre mörkgröna längslinjer och ljusbrunt huvud. Den lever i bladrör och förpuppas i juni. Fjärilen kommer ut i början av augusti. Ännu har inget vårexemplar insamlats i Sverige varför ingen vet om den övervintrar här.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· harris
· harris
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix scopariella (Heinemann, 1870) - harrisbladsplattmal Synonymer harrisbladplattmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten förekommer på torra marker med harris (Cytisus scoparius) längs Skånes kuster och är även funnen i Halland. Arten tycks vara beroende av att harriset förekommer nära kusten där plantor inte fryser ned helt under kalla vintrar, vilket är det största försvinnanderisken för arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1780 (1260-8500) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (16-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Vingbredd 18–23 mm. Arten varierar en del. Framvingarna är rödbruna eller gulbruna, oftast med åtskilliga svartaktiga fjäll inströdda. Vid vingbasen finns ett ljust, böjt fält, vanligt inom släktet Agonopterix. Den mörkringade, vita mittfläcken saknas som regel. Den kan bl.a. förväxlas med den likaledes variabla ginstplattmalen A. atomella, men denna art har normalt en mer rödaktig ton i framvingarna och är mindre. Fångstplatsen, om den är känd, ger normalt en klar antydan om vilken art det gäller. Arten är avbildad i Palm (1989).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för harrisbladsplattmal

Länsvis förekomst och status för harrisbladsplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för harrisbladsplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna plattmal finns över större delen av centrala, västra och södra Europa bort till Mellersta Östern och Krim. I Norge har den anförts från tre provinser i sydvästligaste delen; första fyndet är från 1985. I Danmark har den påträffats i så gott som samtliga distrikt utom södra Själland. I Sverige upptäcktes den först 1953 och är hittills bara angiven från Skåne, Halland och Västergötland. I Halland, Veinge har den vid ett tillfälle tagits i något större antal på de harrisbuskar som växer söder om gamla stationen. Tyngdpunkten ligger annars i nordöstra Skåne, där den då och då lokalt kan uppträda i något större antal. Den anses sällsynt i hela sitt utbredningsområde. I Sverige befinner arten sig dessutom på sin nordgräns och är därför synnerligen känslig för ogynnsamma väderbetingelser.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix scopariella(Heinemann, 1870) - harrisbladsplattmal
    Synonymer
    harrisbladplattmal

Harrisbladplattmalen finner man på sandiga marker, längs vägar, i gles skogsmark och i trädgårdar där värdväxten harris Cytisus scoparius växer. Larven är grön med tre mörkgröna längslinjer och ljusbrunt huvud. Den lever i bladrör och förpuppas i juni. Fjärilen kommer ut i början av augusti. Ännu har inget vårexemplar insamlats i Sverige varför ingen vet om den övervintrar här.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· harris - Cytisus scoparius (Viktig)
Arten kan lokalt utrotas genom borttagandet av harris. Eventuellt kan besprutning i närheten också inverka menligt. Igenväxning, trädplantering och exploatering för byggnation o.d. har negativ inverkan på populationerna.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
De få kända lokalerna i Sverige bör skyddas genom lämpliga åtgärder. Det kan betyda samarbete med markägare och upprättande av en plan för att hålla lokalen öppen och försedd med vitala bestånd av harris. Någon utvald population skulle kunna utgöra referensförekomst där man kan studera hur t.ex. vädret under olika år påverkar arten. Man bör också studera dess fenologi.

Benander, P. 1928. Svensk Insektsfauna 10. Fjärilar. Lepidoptera. II. Småfjärilar. Microlepidoptera. 1. Familjen Gelechiidae. Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks dyreliv, Bind 4.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix scopariella, (Heinemann, 1870) - harrisbladsplattmal
    Synonymer
    harrisbladplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.