Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vinbärsbladskärare

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Alloclemensia mesospilella
Vinbärsbladskärare Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 10–15 mm. Huvudet är täckt med gula hår. Framvingarna har en svartbrun grundfärg med svagt gulaktigt skimmer. Även om artens teckningar varierar brukar den normalt ha fyra ljusa fläckar; två på bakkanten vid 1/3 resp. 2/3 från basen, samt två på framkanten vid 3/5 och 4/5. Fransarna är gula från spetsen till utkantens mitt. Hos vissa exemplar kan den innersta fläcken utvidgas till ett tvärband eller till två separata fläckar och hos andra exemplar kan den yttersta framkantsfläcken nära nog vara försvunnen. Den kan vid hastigt påseende förväxlas med några andra bredvingemalar, men antalet fläckar och deras placering bör fälla utslaget. Arten är avbildad i Benander (1953) och Nielsen (1981).
Utbredning
Länsvis förekomst för vinbärsbladskärare Observationer i  Sverige för vinbärsbladskärare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är spridd över en stor del av Europa, från Holland till Östeuropa och från norra Sverige söderut till Frankrike och Italien. I Norge är den funnen i Nordland och Troms fylken. I Finland är arten registrerad från de flesta provinser. I Danmark har den alldeles nyligen rapporterats från södra Jylland genom fynd 1996. I vårt land har den bara blivit funnen i 5 landskap och lappmarker: Dalarna, Jämtland, Norrbotten, Åsele och Torne lappmark. Under senare år har den bara påträffats vid Masugnsbyn i Torne lappmark, där den uppehållit sig på några vinbärsbuskar norr om kalkbrottet, samt i botten på kanjonen vid Rautajoki. Den har tidigare rapporterats uppträda mycket oregelbundet med ”massuppträdande” vissa år (i Jämtland). I nordligaste Sverige har en del vinbärsodlingar hemsökts av vinbärsbredvingemal för att snart försvinna, möjligen beroende på besprutning, eller genom att den drabbats av parasiter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Sedan gammalt känd från ett fåtal lokaler med vinbär (Ribes sp.) vitt spridda i norra Sverige. På senare år synes den dock endast vara funnen i några få exemplar vid Masugnsbyn. Värdväxterna är vanliga på många typer av habitat och arten för ett dolt leverne tidigt på säsongen, så mörkertalet är förmodligen tämligen stort. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36700 (4-156000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B2ab(iii); D2).
Ekologi
Arten påträffas i vinbärsodlingar och i vilda bestånd av vinbär Ribes. Den föredrar öppnare områden. Värdväxten i Sverige och Finland är svarta vinbär Ribes nigrum men från Centraleuropa rapporteras den leva på Saxifraga rotundifolia, som inte växer i Norden, samt humleblomster Geum rivale. Larven minerar först bladet och skär sedan ut ovala bladbitar, av vilka den tillverkar en platt bladsäck. Säcken fästs vid bladet och därifrån sträcker larven ut sig för att äta på bladet, som delvis skeletteras. Larvens närvaro avslöjas genom ovala hål i bladen. Den är fullvuxen i augusti och förpuppar sig vid marken. Fjärilen är på vingarna från maj till mitten av juli, i norra Sverige förmodligen från slutet av juni till mitten av juli, beroende på årets väder.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ripsar
· ripsar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Incurvariidae (bladskärarmalar), Släkte Alloclemensia, Art Alloclemensia mesospilella (Herrich-Schäffer, 1854) - vinbärsbladskärare Synonymer Incurvaria mesospilella Herrich-Schäffer, 1854, Incurvaria trimaculella Herrich-Schäffer, 1854, Lampronia trimaculella var. quadrimaculella Höfner, 1900, liten vinbärsmal, lilla vinbärsmalen, vinbärsbredvingemal, Alloclemensia quadrimaculella (Höfner, 1900)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Sedan gammalt känd från ett fåtal lokaler med vinbär (Ribes sp.) vitt spridda i norra Sverige. På senare år synes den dock endast vara funnen i några få exemplar vid Masugnsbyn. Värdväxterna är vanliga på många typer av habitat och arten för ett dolt leverne tidigt på säsongen, så mörkertalet är förmodligen tämligen stort. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36700 (4-156000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B2ab(iii); D2).
Vingbredd 10–15 mm. Huvudet är täckt med gula hår. Framvingarna har en svartbrun grundfärg med svagt gulaktigt skimmer. Även om artens teckningar varierar brukar den normalt ha fyra ljusa fläckar; två på bakkanten vid 1/3 resp. 2/3 från basen, samt två på framkanten vid 3/5 och 4/5. Fransarna är gula från spetsen till utkantens mitt. Hos vissa exemplar kan den innersta fläcken utvidgas till ett tvärband eller till två separata fläckar och hos andra exemplar kan den yttersta framkantsfläcken nära nog vara försvunnen. Den kan vid hastigt påseende förväxlas med några andra bredvingemalar, men antalet fläckar och deras placering bör fälla utslaget. Arten är avbildad i Benander (1953) och Nielsen (1981).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vinbärsbladskärare

Länsvis förekomst och status för vinbärsbladskärare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vinbärsbladskärare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är spridd över en stor del av Europa, från Holland till Östeuropa och från norra Sverige söderut till Frankrike och Italien. I Norge är den funnen i Nordland och Troms fylken. I Finland är arten registrerad från de flesta provinser. I Danmark har den alldeles nyligen rapporterats från södra Jylland genom fynd 1996. I vårt land har den bara blivit funnen i 5 landskap och lappmarker: Dalarna, Jämtland, Norrbotten, Åsele och Torne lappmark. Under senare år har den bara påträffats vid Masugnsbyn i Torne lappmark, där den uppehållit sig på några vinbärsbuskar norr om kalkbrottet, samt i botten på kanjonen vid Rautajoki. Den har tidigare rapporterats uppträda mycket oregelbundet med ”massuppträdande” vissa år (i Jämtland). I nordligaste Sverige har en del vinbärsodlingar hemsökts av vinbärsbredvingemal för att snart försvinna, möjligen beroende på besprutning, eller genom att den drabbats av parasiter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Incurvariidae - bladskärarmalar 
  • Underfamilj
    Incurvariinae  
  • Släkte
    Alloclemensia  
  • Art
    Alloclemensia mesospilella(Herrich-Schäffer, 1854) - vinbärsbladskärare
    Synonymer
    Incurvaria mesospilella Herrich-Schäffer, 1854
    Incurvaria trimaculella Herrich-Schäffer, 1854
    Lampronia trimaculella var. quadrimaculella Höfner, 1900
    liten vinbärsmal
    lilla vinbärsmalen
    vinbärsbredvingemal
    Alloclemensia quadrimaculella (Höfner, 1900)

Arten påträffas i vinbärsodlingar och i vilda bestånd av vinbär Ribes. Den föredrar öppnare områden. Värdväxten i Sverige och Finland är svarta vinbär Ribes nigrum men från Centraleuropa rapporteras den leva på Saxifraga rotundifolia, som inte växer i Norden, samt humleblomster Geum rivale. Larven minerar först bladet och skär sedan ut ovala bladbitar, av vilka den tillverkar en platt bladsäck. Säcken fästs vid bladet och därifrån sträcker larven ut sig för att äta på bladet, som delvis skeletteras. Larvens närvaro avslöjas genom ovala hål i bladen. Den är fullvuxen i augusti och förpuppar sig vid marken. Fjärilen är på vingarna från maj till mitten av juli, i norra Sverige förmodligen från slutet av juni till mitten av juli, beroende på årets väder.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ripsar - Ribes (Viktig)
Borttagning av vinbärsbuskar, besprutning samt igenväxning av lokaler där arten uppträder är förödande för arten.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Vinbärsbestånden i Masugnsbyn bör friläggas försiktigt och nya buskar bör planteras i området. Om arten påträffas på nya lokaler bör dessa besökas regelbundet och skötas så att arten kan hålla sig kvar. Om vinbärsbredvingemalen observeras i någon odling, bör man kontakta markägaren och försöka komma överens om en lösning, som gör att arten kan finnas kvar på platsen.

Benander, P. 1953. Svensk Insektsfauna 10. Fjärilar. Lepidoptera. Småfjärilar. Microlepidoptera. Fjärde och femte familjegrupperna Micropterygina och Tineides aculeatae. Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Buhl, O, et al. 1997. Fund af småsommerfugle fra Danmark i 1996. Ent. Meddr. 65: 149–158.

Nielsen, E. Schmidt 1981. A taxonomic revision of the species of Alloclemensia n.gen. (Lepidoptera: Incur-variidae s.str.). Ent. Scand. 12: 271–294.

Tullgren, A., 1929. Kulturväxterna och djurvärlden. Albert Bonniers förlag.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Incurvariidae - bladskärarmalar 
  • Underfamilj
    Incurvariinae  
  • Släkte
    Alloclemensia  
  • Art
    Alloclemensia mesospilella, (Herrich-Schäffer, 1854) - vinbärsbladskärare
    Synonymer
    Incurvaria mesospilella Herrich-Schäffer, 1854
    Incurvaria trimaculella Herrich-Schäffer, 1854
    Lampronia trimaculella var. quadrimaculella Höfner, 1900
    liten vinbärsmal
    lilla vinbärsmalen
    vinbärsbredvingemal
    Alloclemensia quadrimaculella (Höfner, 1900)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.