Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  harrisbuskpalpmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Anarsia spartiella
Harrisbuskpalpmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Harrisbuskpalpmalen har ett vingspann på 14–18 mm. Arten är ganska variabel i både storlek och teckning. Framvingarna är matta och mer eller mindre brunaktigt askgrå, mellan vingribborna med en del bruna fjäll och med korta mörka snedfläckar på framkanten nära spetsen. Mitt på framvingekanten finns oftast en större, triangulär eller trapetsformad, svartaktig fläck. Fransarna har 2–3 delningslinjer. Bakvingarna är ljusare grå och har en kort spets, till skillnad från de flesta andra stävmalar. Typiskt för släktet Anarsia är den framåtriktade fjälltofsen på palpernas mittled; ändleden är smal och riktad rakt upp. I någon mån liknar harrisbuskpalpmalen sin släkting körsbärsbuskpalpmalen A. lineatella, men denna är oftast betydligt mörkare, mer svartvitt tecknad, samt har ett svartaktigt längsstreck mitt i framvingen. Arten är avbildad av Elsner (1999).
Utbredning
Länsvis förekomst för harrisbuskpalpmal Observationer i  Sverige för harrisbuskpalpmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har arten sin nordgräns. Den har bara rapporterats från ett fåtal lokaler i Skåne och Halland. Per Benander anmälde den ny för Sverige genom fynd vid Toarps by (troligen vid Äsphult, Tollarp) den 3.VII.1917. De senaste fyndet härrör från Landön i Kristianstad kommun. I övrigt är den utbredd över större delen av Europa bort till Mindre Asien. Under de senaste decennierna har arten bara registrerats från ett fåtal lokaler, bl.a. Landön sydost om Kristianstad (fynd av I. Svensson under 2000) och Kivik (5.VII.1993, leg. I. Svensson). Till följd av en svår frostvinter 1987 utplånades nära nog bestånden av harris Cytisus (Sarothamnus) scoparius. Efter några år hade emellertid en del buskar repat sig och så småningom man kunde konstatera att harrisbuskpalpmalen också klarat sig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Harrisbuskplattmal förekommer på ett fåtal lokaler med harris (Cytisus scoparius) längs Skånes kuster och i södra Halland. Den tycks vara beroende av att harriset förekommer nära kusten där risk för bortfrysning är begränsad. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (4-3500) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)).
Ekologi
Harrisbuskpalpmalen finns på öppna, sandiga marker där harris växer. Den är nattaktiv men kan undantagsvis skrämmas ut från buskarna på dagen. Äggen läggs på värdväxten under eftersommaren och arten övervintrar sannolikt som ägg eller liten larv. Larven lever sedan under maj–juni på skott och förpuppar sig i den väv larven har förfärdigat. Fjärilen kläcks sedan i början av juli men har sin toppflygning några veckor senare, beroende på sommarens väder. Man kan vissa år finna fjärilar så sent som långt in i augusti. Från England och från kontinenten har även andra värdväxter noterats; ärttörne Ulex europaeus, färgginst Genista tinctoria, ”dvärgginst” Chamaecytisus triflorus och Lembotropis nigricans.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· färgginst
· färgginst
· harris
· harris
· ärttörne
· ärttörne
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Anarsia, Art Anarsia spartiella (Schrank, 1802) - harrisbuskpalpmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Harrisbuskplattmal förekommer på ett fåtal lokaler med harris (Cytisus scoparius) längs Skånes kuster och i södra Halland. Den tycks vara beroende av att harriset förekommer nära kusten där risk för bortfrysning är begränsad. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (4-3500) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)).
Harrisbuskpalpmalen har ett vingspann på 14–18 mm. Arten är ganska variabel i både storlek och teckning. Framvingarna är matta och mer eller mindre brunaktigt askgrå, mellan vingribborna med en del bruna fjäll och med korta mörka snedfläckar på framkanten nära spetsen. Mitt på framvingekanten finns oftast en större, triangulär eller trapetsformad, svartaktig fläck. Fransarna har 2–3 delningslinjer. Bakvingarna är ljusare grå och har en kort spets, till skillnad från de flesta andra stävmalar. Typiskt för släktet Anarsia är den framåtriktade fjälltofsen på palpernas mittled; ändleden är smal och riktad rakt upp. I någon mån liknar harrisbuskpalpmalen sin släkting körsbärsbuskpalpmalen A. lineatella, men denna är oftast betydligt mörkare, mer svartvitt tecknad, samt har ett svartaktigt längsstreck mitt i framvingen. Arten är avbildad av Elsner (1999).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för harrisbuskpalpmal

Länsvis förekomst och status för harrisbuskpalpmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för harrisbuskpalpmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har arten sin nordgräns. Den har bara rapporterats från ett fåtal lokaler i Skåne och Halland. Per Benander anmälde den ny för Sverige genom fynd vid Toarps by (troligen vid Äsphult, Tollarp) den 3.VII.1917. De senaste fyndet härrör från Landön i Kristianstad kommun. I övrigt är den utbredd över större delen av Europa bort till Mindre Asien. Under de senaste decennierna har arten bara registrerats från ett fåtal lokaler, bl.a. Landön sydost om Kristianstad (fynd av I. Svensson under 2000) och Kivik (5.VII.1993, leg. I. Svensson). Till följd av en svår frostvinter 1987 utplånades nära nog bestånden av harris Cytisus (Sarothamnus) scoparius. Efter några år hade emellertid en del buskar repat sig och så småningom man kunde konstatera att harrisbuskpalpmalen också klarat sig.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Anarsia  
  • Art
    Anarsia spartiella(Schrank, 1802) - harrisbuskpalpmal

Harrisbuskpalpmalen finns på öppna, sandiga marker där harris växer. Den är nattaktiv men kan undantagsvis skrämmas ut från buskarna på dagen. Äggen läggs på värdväxten under eftersommaren och arten övervintrar sannolikt som ägg eller liten larv. Larven lever sedan under maj–juni på skott och förpuppar sig i den väv larven har förfärdigat. Fjärilen kläcks sedan i början av juli men har sin toppflygning några veckor senare, beroende på sommarens väder. Man kan vissa år finna fjärilar så sent som långt in i augusti. Från England och från kontinenten har även andra värdväxter noterats; ärttörne Ulex europaeus, färgginst Genista tinctoria, ”dvärgginst” Chamaecytisus triflorus och Lembotropis nigricans.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Öppna strandbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· färgginst - Genista tinctoria (Har betydelse)
· harris - Cytisus scoparius (Viktig)
· ärttörne - Ulex europaeus (Har betydelse)
Det faktum att arten har sin nordgräns i Skåne-Halland gör att svåra vintrar kan vara förödande för de svenska populationerna, i synnerhet om flera vintrar i sträck slår ut värdväxten på de lokaler där harrisbuskpalpmalen finns. Mot detta hot kan man inget göra. Andra hot kan vara röjning av harris för olika syften. Vidare kan igenväxning och skogsplantering (tallskog) utgöra ett hot. Däremot verkar bete vara gynnsamt.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Man bör sammanställa uppgifter om alla aktuella lokaler som ännu hyser arten. Om någon lokal ligger inom ett reservat bör skötselföreskrifterna ta fasta på att bl.a. gynna harrisbuskpalpmalen. Detta torde inte vara ett mål som strider mot andra. Man bör inom ett utvalt område kontinuerligt följa artens numerär i förhållande till mätbara omvärldsfaktorer för att bättre lära känna den svenska populationens villkor.

Benander, P., 1919. Fjärilfynd. Ent. Tidskr. 40: 186–188.

Elsner, G. et al. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava.

Emmet, A.M., 2002. In Emmet & Langmaid. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Vol.4(2). Colchester.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Anarsia  
  • Art
    Anarsia spartiella, (Schrank, 1802) - harrisbuskpalpmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.