Anarsia spartiella
Harrisbuskpalpmal
Fjärilar, Malar m.fl.
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Anarsia, Art Anarsia spartiella (Schrank, 1802) - harrisbuskpalpmal Synonymer
Kriterier B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Harrisbuskplattmal förekommer på ett fåtal lokaler med harris (Cytisus scoparius) längs Skånes kuster och i södra Halland. Den tycks vara beroende av att harriset förekommer nära kusten där risk för bortfrysning är begränsad. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (4-3500) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv)).
Länsvis förekomst och status för harrisbuskpalpmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
I Sverige har arten sin nordgräns. Den har bara rapporterats från ett fåtal lokaler i Skåne och Halland. Per Benander anmälde den ny för Sverige genom fynd vid Toarps by (troligen vid Äsphult, Tollarp) den 3.VII.1917. De senaste fyndet härrör från Landön i Kristianstad kommun. I övrigt är den utbredd över större delen av Europa bort till Mindre Asien. Under de senaste decennierna har arten bara registrerats från ett fåtal lokaler, bl.a. Landön sydost om Kristianstad (fynd av I. Svensson under 2000) och Kivik (5.VII.1993, leg. I. Svensson). Till följd av en svår frostvinter 1987 utplånades nära nog bestånden av harris Cytisus (Sarothamnus) scoparius. Efter några år hade emellertid en del buskar repat sig och så småningom man kunde konstatera att harrisbuskpalpmalen också klarat sig.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljGelechioidea
-
FamiljGelechiidae - stävmalar
-
UnderfamiljAnacampsinae
-
SläkteAnarsia
-
ArtAnarsia spartiella(Schrank, 1802) - harrisbuskpalpmal
Harrisbuskpalpmalen finns på öppna, sandiga marker där harris växer. Den är nattaktiv men kan undantagsvis skrämmas ut från buskarna på dagen. Äggen läggs på värdväxten under eftersommaren och arten övervintrar sannolikt som ägg eller liten larv. Larven lever sedan under maj–juni på skott och förpuppar sig i den väv larven har förfärdigat. Fjärilen kläcks sedan i början av juli men har sin toppflygning några veckor senare, beroende på sommarens väder. Man kan vissa år finna fjärilar så sent som långt in i augusti. Från England och från kontinenten har även andra värdväxter noterats; ärttörne Ulex europaeus, färgginst Genista tinctoria, ”dvärgginst” Chamaecytisus triflorus och Lembotropis nigricans.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Öppna strandbiotoper
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenplantering (Stor negativ effekt)
- Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Benander, P., 1919. Fjärilfynd. Ent. Tidskr. 40: 186–188.
Elsner, G. et al. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava.
Emmet, A.M., 2002. In Emmet & Langmaid. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Vol.4(2). Colchester.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljGelechioidea
-
FamiljGelechiidae - stävmalar
-
UnderfamiljAnacampsinae
-
SläkteAnarsia
-
ArtAnarsia spartiella, (Schrank, 1802) - harrisbuskpalpmal
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.