Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  palpmossmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Aplota palpella
Palpmossmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 11–13 mm. Huvudet är gulaktig eller ockrafärgat. Framvingarna är mörkt brungrå, med inströdda, ockragula fjäll. En svartaktig diskfläck är ibland förbunden med ett ljusgult streck. Bakvingarna är mörkbruna. Artens mest karakteristiska drag är de mycket långa palperna. Arten är avbildad av Palm (1989).
Utbredning
Länsvis förekomst för palpmossmal Observationer i  Sverige för palpmossmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Palpmossmalen finns spridd i ett dussintal länder i centrala och södra Europa, från England i väster till Östeuropa och från södra Sverige ner till Spanien. Den anses överallt sällsynt. I Danmark föreligger fynd från fyra distrikt i södra delen. I Norge har arten bara noterats en gång, från Östfold, Råde, 1981. Det första svenska fyndet gjordes av Per Benander i Skåne, Kivik den 28.VII.1934. Ett andra fynd gjordes av Ingvar Svensson i Halland, Tjolöholm den 9.VIII.1975. Sedan hittades den av Sten Wahlström på Öland, Ismantorp 4.VII.1977 och 1994 upptäcktes den vid Kjugekull i nordöstra Skåne, där den sedan har påträffats i något tiotal exemplar. Dessutom tillkommer ett fynd i Strandtorp på Öland, söder om Borgholm, den 30.VII.1997 (Koch Schmidt leg.), samt ett fynd från Haga park söder om Färjestaden, den 26.VII.1998 (Ågren leg.). Arten förekommer som synes spridd i Götaland och ses sällan mer än i enstaka exemplar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Endast känd från en ett fåtal mycket spridda lokaler i södra Götaland. Totalt har ett tiotal exemplar hittats i landet. Eftersom arten lever på mossiga mycket stora stenblock och i gamla mossiga trädalléér är artens potential begränsad. Sedan 1977 är arten endast funnen vid Kjuge Kull i Skåne och vid Haga park på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 (20000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Arten håller till i alléer, skogsbryn, sluttningar med gles ädellövskog och blockrik, äldre betesmark med gles skog. Larven lever på mossa, som växer på träd och stenblock. Den är grå- eller gulvit och lever sällskapligt i vävrör och äter av mossan fram till juni. Malen kläcks i juli och kan ses till mitten av augusti. Utan tvekan har arten vissa, speciella krav på habitatet då den verkar saknas på många lokaler där den borde ha kunnat trivas.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bladmossor
· bladmossor
· egentliga bladmossor
· egentliga bladmossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Oecophoridae (praktmalar), Släkte Aplota, Art Aplota palpella (Haworth, 1828) - palpmossmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Endast känd från en ett fåtal mycket spridda lokaler i södra Götaland. Totalt har ett tiotal exemplar hittats i landet. Eftersom arten lever på mossiga mycket stora stenblock och i gamla mossiga trädalléér är artens potential begränsad. Sedan 1977 är arten endast funnen vid Kjuge Kull i Skåne och vid Haga park på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 24000 (20000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,v)).
Vingbredd 11–13 mm. Huvudet är gulaktig eller ockrafärgat. Framvingarna är mörkt brungrå, med inströdda, ockragula fjäll. En svartaktig diskfläck är ibland förbunden med ett ljusgult streck. Bakvingarna är mörkbruna. Artens mest karakteristiska drag är de mycket långa palperna. Arten är avbildad av Palm (1989).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för palpmossmal

Länsvis förekomst och status för palpmossmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för palpmossmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Palpmossmalen finns spridd i ett dussintal länder i centrala och södra Europa, från England i väster till Östeuropa och från södra Sverige ner till Spanien. Den anses överallt sällsynt. I Danmark föreligger fynd från fyra distrikt i södra delen. I Norge har arten bara noterats en gång, från Östfold, Råde, 1981. Det första svenska fyndet gjordes av Per Benander i Skåne, Kivik den 28.VII.1934. Ett andra fynd gjordes av Ingvar Svensson i Halland, Tjolöholm den 9.VIII.1975. Sedan hittades den av Sten Wahlström på Öland, Ismantorp 4.VII.1977 och 1994 upptäcktes den vid Kjugekull i nordöstra Skåne, där den sedan har påträffats i något tiotal exemplar. Dessutom tillkommer ett fynd i Strandtorp på Öland, söder om Borgholm, den 30.VII.1997 (Koch Schmidt leg.), samt ett fynd från Haga park söder om Färjestaden, den 26.VII.1998 (Ågren leg.). Arten förekommer som synes spridd i Götaland och ses sällan mer än i enstaka exemplar.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Oecophoridae - praktmalar 
  • Underfamilj
    Pleurotinae  
  • Släkte
    Aplota  
  • Art
    Aplota palpella(Haworth, 1828) - palpmossmal

Arten håller till i alléer, skogsbryn, sluttningar med gles ädellövskog och blockrik, äldre betesmark med gles skog. Larven lever på mossa, som växer på träd och stenblock. Den är grå- eller gulvit och lever sällskapligt i vävrör och äter av mossan fram till juni. Malen kläcks i juli och kan ses till mitten av augusti. Utan tvekan har arten vissa, speciella krav på habitatet då den verkar saknas på många lokaler där den borde ha kunnat trivas.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· bladmossor - Bryophyta (Viktig)
· egentliga bladmossor - Bryopsida (Viktig)
Borttagning av mossrika träd eller besprutning av fruktträd med mossiga stammar kan utplåna populationer lokalt. Kraftig solinstrålning kan göra näringssubstratet otjänligt eller t.o.m. åstadkomma att mossan konkurreras ut. Å andra sidan bör inte heller trädtätheten vara så hög, att ingen sol når ner till mossmattorna.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alléer och träd i andra miljöer bör få stå kvar, i synnerhet om de är bevuxna med tät mossa. Likaså bör man spara andra ställen med rik mossvegetation. De få svenska lokaler där palpmossmalen finns bör besökas regelbundet i syfte att utröna hur den svenska stammen av denna sällsynta mal utvecklas.

Benander, P., 1936. Fjärilar från Kivik och Kinnekulle. Ent. Tidskr. 57: 262–269.

Palm, E., 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks dyreliv, Bind 4.

Svensson, I., 1995. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1994. Ent. Tidskr. 116: 47–53.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Oecophoridae - praktmalar 
  • Underfamilj
    Pleurotinae  
  • Släkte
    Aplota  
  • Art
    Aplota palpella, (Haworth, 1828) - palpmossmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.