Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grovfjällig hedblomstersäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora gnaphalii
Grovfjällig hedblomstersäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt liten säckmal med vingbredden 9–12 mm, honan normalt lite större än hanen. För blotta ögat verkar den dystert gråbrun med en ljus framkant, men framvingeytan är beströdd med mörkt brungrå fjäll av olika schatteringar på en ljust brunaktig grund. Oftast saknas längslinjer förutom framkantslinjen, som blir bredare utåt men smalnar igen mot spetsen, som den når. Bakvingarna är kontrastrikt ljusare än framvingarna. Arten kan lätt förväxlas med några andra små säckmalar. Arten är avbildad av Biesenbaum & Wolf (1999).
Utbredning
Länsvis förekomst för grovfjällig hedblomstersäckmal Observationer i  Sverige för grovfjällig hedblomstersäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grovfjällig hedblomstersäckmal har anmälts från ett tiotal länder i Centraleuropa, dock med östlig tyngdpunkt. I Danmark är den rapporterad från ett halvdussin distrikt, i första hand från sydväst men den är även känd från Bornholm. I Sverige har arten sin nordgräns och den är bara funnen i tre landskap, Skåne, Blekinge och Gotland. Fyndet från Gotland är mycket gammalt och så vitt bekant föreligger inga sentida fynd därifrån. Arten är känd från Skåne sedan gammalt, där den i första hand påträffas i den östra halvan. Dess status kan inte säkert värderas i dagens läge, men rent allmänt försvinner allt mer av den extrema sandheden i vårt land, så en svag nedgång kan nog befaras. Ett sentida exempel på hur det kan gå med en lokal finner vi i Maglehem 6 km nordost om Brösarp. I slutet av 1990-talet förekom hedblomstersäckmal och flera andra mycket ovanliga arter ganska rikligt på en ruderatmark ett par hundra meter norr om Blåherremöllan. Tyvärr har lokalen spolierats genom intensivt fårbete.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv)c(iv)+2ab(ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Känd endast från torrmarkslokaler med hedblomster (Helichrysum arenarium) i Skåne. Även uppgiven ifrån Blekinge och Gotland men omständigheterna runt dessa fynd är oklara. Då artens habitat delvis utgörs av sandstäpp, vars areal halverats /10 år, har artens livsutrymme minskat drastiskt. Flera lokaler har försvunnit och minst en har förstörts genom hårt fårbete. På flera lokaler har larvsäckar letats utan framgång under flera år, arten är dock förvisso mycket liten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (4-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)c(iv)+2ab(ii,iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Arten förekommer på torra sandfält, i grus- och sandtag och liknande där värdväxten hedblomster Helichrysum arenarium växer. Från Centraleuropa anges även kattfot Antennaria spp. och noppor Gnaphalium spp. som värdväxter. Den unga larven minerar på hösten i blad av hedblomster och borrar sig ofta in i unga stjälkar. På våren därefter lever den i en svagt böjd, gulbrun rörsäck, som är filthårig och gjord av bladdelar. Fjärilen kläcks i juli och flyger en bra bit in i augusti.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· hedblomster
· hedblomster
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora gnaphalii Zeller, 1839 - grovfjällig hedblomstersäckmal Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv)c(iv)+2ab(ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Känd endast från torrmarkslokaler med hedblomster (Helichrysum arenarium) i Skåne. Även uppgiven ifrån Blekinge och Gotland men omständigheterna runt dessa fynd är oklara. Då artens habitat delvis utgörs av sandstäpp, vars areal halverats /10 år, har artens livsutrymme minskat drastiskt. Flera lokaler har försvunnit och minst en har förstörts genom hårt fårbete. På flera lokaler har larvsäckar letats utan framgång under flera år, arten är dock förvisso mycket liten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 100 (4-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)c(iv)+2ab(ii,iii,iv)c(iv)).
En relativt liten säckmal med vingbredden 9–12 mm, honan normalt lite större än hanen. För blotta ögat verkar den dystert gråbrun med en ljus framkant, men framvingeytan är beströdd med mörkt brungrå fjäll av olika schatteringar på en ljust brunaktig grund. Oftast saknas längslinjer förutom framkantslinjen, som blir bredare utåt men smalnar igen mot spetsen, som den når. Bakvingarna är kontrastrikt ljusare än framvingarna. Arten kan lätt förväxlas med några andra små säckmalar. Arten är avbildad av Biesenbaum & Wolf (1999).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grovfjällig hedblomstersäckmal

Länsvis förekomst och status för grovfjällig hedblomstersäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grovfjällig hedblomstersäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grovfjällig hedblomstersäckmal har anmälts från ett tiotal länder i Centraleuropa, dock med östlig tyngdpunkt. I Danmark är den rapporterad från ett halvdussin distrikt, i första hand från sydväst men den är även känd från Bornholm. I Sverige har arten sin nordgräns och den är bara funnen i tre landskap, Skåne, Blekinge och Gotland. Fyndet från Gotland är mycket gammalt och så vitt bekant föreligger inga sentida fynd därifrån. Arten är känd från Skåne sedan gammalt, där den i första hand påträffas i den östra halvan. Dess status kan inte säkert värderas i dagens läge, men rent allmänt försvinner allt mer av den extrema sandheden i vårt land, så en svag nedgång kan nog befaras. Ett sentida exempel på hur det kan gå med en lokal finner vi i Maglehem 6 km nordost om Brösarp. I slutet av 1990-talet förekom hedblomstersäckmal och flera andra mycket ovanliga arter ganska rikligt på en ruderatmark ett par hundra meter norr om Blåherremöllan. Tyvärr har lokalen spolierats genom intensivt fårbete.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora gnaphaliiZeller, 1839 - grovfjällig hedblomstersäckmal

Arten förekommer på torra sandfält, i grus- och sandtag och liknande där värdväxten hedblomster Helichrysum arenarium växer. Från Centraleuropa anges även kattfot Antennaria spp. och noppor Gnaphalium spp. som värdväxter. Den unga larven minerar på hösten i blad av hedblomster och borrar sig ofta in i unga stjälkar. På våren därefter lever den i en svagt böjd, gulbrun rörsäck, som är filthårig och gjord av bladdelar. Fjärilen kläcks i juli och flyger en bra bit in i augusti.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· hedblomster - Helichrysum arenarium (Viktig)
De områden som hedblomstersäckmalen bebor kan utsättas för exploatering, vägdragning, tallplantering och annan påverkan. Igenväxning är också ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Kända lokaler bör skonas från kraftig negativ påverkan, i synnerhet som fjärilen lever på den i Skåne län fridlysta växten hedblomster.

Benander, P. 1939. Die Coleophoriden Schwedens. Opuscula ent. Band IV, Häft. 1–2: 30–110.

Biesenbaum, W. & Wolf, H. van der 1999. Die Lepidopterenfauna der Rheinlande und Westfalens. Band 7. Familie: Coleophoridae Hübner [1825]. Leverkusen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora gnaphalii, Zeller, 1839 - grovfjällig hedblomstersäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.