Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  pältsasäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora derasofasciella
Pältsasäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 12–13 mm. Framvingarna med brunaktiga vingfjäll, längsgående diffusa linjer av gråvita vingfjäll och - särskilt mot vingspetsen - spridda små fläckar av svarta vingfjäll. Arten är avbildad och beskriven i Palmqvist & Hellberg (1999)
Utbredning
Länsvis förekomst för pältsasäckmal Observationer i  Sverige för pältsasäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten blev funnen 1990 på fjället Pältsan i nordligaste Sverige i två exemplar av Göran Palmqvist och Hans Hellberg. Fjärilarna påträffades på c:a 1000 m ö h i fjällets branta sydsluttning. Ytterligare två exemplar insamlades 1996 av Bert Pettersson och 1998 återfanns arten i 5 exemplar av Göran Palmqvist, Håkan Elmquist och Jan Jonasson. Arten är inte känd från någon annan plats.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nybeskriven art endast känd från Pältsan strax sydväst om treriksröset. Arten är endast känd i nio imagines från denna lokal. Ett 20-tal säckar med larver har påträffats på fjällsippa (Dryas octopetala). Området är mycket hårt renbetat vilket starkt minskar livsmöjligheterna för örtlevande insekter. Troligen är arten förbisedd pga dess tidiga flygtid. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
I samband med beskrivningen av arten var biologi och värdväxt okänd. Sommaren 2002 besöktes Pältsan i slutet av juli av Göran Palmqvist, Håkan Elmquist och Lars Imby med avsikt att finna larvsäckar och värdväxt. Det visade sig att larverna sitter på undersidan av fjällsippeblad (Dryas octopetala) och gör en fläckmina. Larvsäckarna är vitaktiga med smala svarta längsgående linjer. Larvsäckarna hittades på en höjd av 900–1100 m ö h., ofta i anslutning till små nischer med värdväxtplantor nära stenskravelpartier, alltså skyddade och varma platser. De fullbildade fjärilarna flyger att döma av fynddata tidigt, redan i juni och början av juli. Intressant är också att Jukka Tabell (i Baldizzone & van der Wolf 2000) pekat på likheter med Coleophora derasofasciella Klimesch, 1952, en art som förekommer lokalt i Alp- området i Österrike och Tyskland (Baldizzone 1996) och som också lever på fjällsippa.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fjällsippa
· fjällsippa
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora derasofasciella Klimesch, 1952 - pältsasäckmal Synonymer Coleophora paeltsaella Palmqvist & Hellberg, 1999

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nybeskriven art endast känd från Pältsan strax sydväst om treriksröset. Arten är endast känd i nio imagines från denna lokal. Ett 20-tal säckar med larver har påträffats på fjällsippa (Dryas octopetala). Området är mycket hårt renbetat vilket starkt minskar livsmöjligheterna för örtlevande insekter. Troligen är arten förbisedd pga dess tidiga flygtid. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Vingbredd 12–13 mm. Framvingarna med brunaktiga vingfjäll, längsgående diffusa linjer av gråvita vingfjäll och - särskilt mot vingspetsen - spridda små fläckar av svarta vingfjäll. Arten är avbildad och beskriven i Palmqvist & Hellberg (1999)

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för pältsasäckmal

Länsvis förekomst och status för pältsasäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för pältsasäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten blev funnen 1990 på fjället Pältsan i nordligaste Sverige i två exemplar av Göran Palmqvist och Hans Hellberg. Fjärilarna påträffades på c:a 1000 m ö h i fjällets branta sydsluttning. Ytterligare två exemplar insamlades 1996 av Bert Pettersson och 1998 återfanns arten i 5 exemplar av Göran Palmqvist, Håkan Elmquist och Jan Jonasson. Arten är inte känd från någon annan plats.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora derasofasciellaKlimesch, 1952 - pältsasäckmal
    Synonymer
    Coleophora paeltsaella Palmqvist & Hellberg, 1999

I samband med beskrivningen av arten var biologi och värdväxt okänd. Sommaren 2002 besöktes Pältsan i slutet av juli av Göran Palmqvist, Håkan Elmquist och Lars Imby med avsikt att finna larvsäckar och värdväxt. Det visade sig att larverna sitter på undersidan av fjällsippeblad (Dryas octopetala) och gör en fläckmina. Larvsäckarna är vitaktiga med smala svarta längsgående linjer. Larvsäckarna hittades på en höjd av 900–1100 m ö h., ofta i anslutning till små nischer med värdväxtplantor nära stenskravelpartier, alltså skyddade och varma platser. De fullbildade fjärilarna flyger att döma av fynddata tidigt, redan i juni och början av juli. Intressant är också att Jukka Tabell (i Baldizzone & van der Wolf 2000) pekat på likheter med Coleophora derasofasciella Klimesch, 1952, en art som förekommer lokalt i Alp- området i Österrike och Tyskland (Baldizzone 1996) och som också lever på fjällsippa.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fjällsippa - Dryas octopetala (Viktig)
Inga direkta hot finns mot arten. I en artikel (Elmquist et al. 1994) diskuteras emellertid hotbilder mot fjärilsfaunan i Pältsanområdet, främst överbetning och trampskador från renar.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
Kontroll av den lokala renstammens storlek och övervakning av betets intensitet är viktigt för att överbetning och trampskador på den kända lokalen ska kunna undvikas. Arten bör eftersökas på lokaler med liknande förutsättningar i norra delen av fjällkedjan.
Jämförande studier utifrån artbeskrivningarna mellan paeltsaella och derasofasciella visar på habituella skillnader men även genitalieskillnader (i bl.a. transtilla och sacculus). Eftersom arterna är såpass närstående behövs också studier av typmaterialet (Palmqvist & Johansson in prep.).

Baldizzone, G. 1996. Coleophoridae. In Ole Karsholt & Jósef Razowski (eds): The Lepidoptera of Europe, 84–95.

Baldizzone, G. & van der Wolf, H.W. 2000. Corrections of and additions to the Checklist of European Coleophoridae (Lepidoptera: Coleophoridae). SHILAP Revta. lepid., 28 (112): 395–428.

Elmquist, H., Hellberg, H., Imby, L. & Palmvist, G. 1994. Fjärilsfaunan i Sveriges nordligaste fjällmassiv, Pältsan och Duoibal- unik och hotad? Ent. Tidskr. 115 (1-2): 1–10.

Klimesch, J. 1952. Coleophora derasofasciella (Toll in lit.) spec. nov. (Lep., Coleophoridae). Zeitschr. d Wr. Ent. Ges. 37: 14–18. Palmqvist, G. & Hellberg, H. 1999. Coleophora paeltsaella (Lepidoptera: Coleophoridae), a new species of Microlepidoptera described from northern Sweden. Ent. Tidskr. 120 (1-2): 37–42.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora derasofasciella, Klimesch, 1952 - pältsasäckmal
    Synonymer
    Coleophora paeltsaella Palmqvist & Hellberg, 1999
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2002.