Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitpunkterad plattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Depressaria albipunctella
Vitpunkterad plattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 19–22 mm. Huvudet och mellankroppen har ungefär samma färg som framvingarna. Dessa är rödbruna, ibland med en rosa ton, ibland åter med mörkare brun grundfärg. Den vita punkten strax utanför vingmitten är tydligt framträdande. En ljus, böjd tvärbåge inramar den vita punkten utvändigt och är i allmänhet mer rundad och ej spetsigt utåtvinklad i höjd med punkten, vilket är fallet hos exempelvis ljuspunkterad röllikplattmal Depressaria olerella. Arten är avbildad av Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för vitpunkterad plattmal Observationer i  Sverige för vitpunkterad plattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vitpunkterad plattmal finns i de flesta länder i Central- och Sydeuropa inklusive Ryssland väster om Uralbergen. Den är även noterad från Nordafrika. Från Danmark är arten känd bara genom några få exemplar från Fyn, Bornholm, Lolland-Falster-Mön och nordöstra Själland. I Norge har den hittats i åtskilliga distrikt ända upp till inre Sogn og Fjordane (i höjd med norra Dalarna) och särskilt runt Oslofjorden har den påträffats regelbundet. Det första svenska fyndet gjordes i Värmland, Kil den 21.VIII.1940 av M. Carlsson, därefter i Bohuslän före 1974 av Sune Överby och i Småland, Högsby 10.VI.1986 av Ingvar Svensson. Den har sedan länge varit känd från Öland och i synnerhet på nordligaste delen av ön finns den i svaga men fasta populationer.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i två separata områden i Sverige. Dels på norra Öland och anslutande områden av Småland där arten är mycket sällsynt och dels i norra Bohuslän, Dalsland och Värmland (med angränsande förekomster i Oslofjorden) där arten tycks var något mindre sällsynt, men aktuell status dåligt känd. Vitpunkterad plattmal förekommer på torrängar där larven lever på olika flockblommstriga växter främst vildmotot (Carota sp). Trots det stora förekomstområdet är förekomstarean tämligen liten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 38000 (15864-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (16-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Vitpunkterad plattmal förekommer i skogsbryn, längs vägkanter, på torrbackar och på äldre igenväxande betesmark samt i glesa, torra skogar. Larven är ljusare eller mellangrön med mörkare rygglinjer, grönaktigt huvud, nack- och analplåt. Den lever på diverse flockblomstriga växter såsom vildmorot Daucus carota, rödfloka Torilis japonica, hundkäx Anthriscus sylvestris m.fl. Den lever i ett bladrör i maj-juli och kläcks i slutet av juli och kan ses fram till slutet av september. Enligt litteraturen övervintrar den men hur det är i Sverige är ännu inte helt klart.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· hundkäx
· hundkäx
· morot
· morot
· odört
· odört
· rotkörvlar
· rotkörvlar
· rödkörvel
· rödkörvel
· småkörvlar
· småkörvlar
· säfferötter
· säfferötter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Depressaria, Art Depressaria albipunctella (Denis & Schiffermüller, 1775) - vitpunkterad plattmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i två separata områden i Sverige. Dels på norra Öland och anslutande områden av Småland där arten är mycket sällsynt och dels i norra Bohuslän, Dalsland och Värmland (med angränsande förekomster i Oslofjorden) där arten tycks var något mindre sällsynt, men aktuell status dåligt känd. Vitpunkterad plattmal förekommer på torrängar där larven lever på olika flockblommstriga växter främst vildmotot (Carota sp). Trots det stora förekomstområdet är förekomstarean tämligen liten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 38000 (15864-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (16-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Vingbredd 19–22 mm. Huvudet och mellankroppen har ungefär samma färg som framvingarna. Dessa är rödbruna, ibland med en rosa ton, ibland åter med mörkare brun grundfärg. Den vita punkten strax utanför vingmitten är tydligt framträdande. En ljus, böjd tvärbåge inramar den vita punkten utvändigt och är i allmänhet mer rundad och ej spetsigt utåtvinklad i höjd med punkten, vilket är fallet hos exempelvis ljuspunkterad röllikplattmal Depressaria olerella. Arten är avbildad av Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitpunkterad plattmal

Länsvis förekomst och status för vitpunkterad plattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitpunkterad plattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vitpunkterad plattmal finns i de flesta länder i Central- och Sydeuropa inklusive Ryssland väster om Uralbergen. Den är även noterad från Nordafrika. Från Danmark är arten känd bara genom några få exemplar från Fyn, Bornholm, Lolland-Falster-Mön och nordöstra Själland. I Norge har den hittats i åtskilliga distrikt ända upp till inre Sogn og Fjordane (i höjd med norra Dalarna) och särskilt runt Oslofjorden har den påträffats regelbundet. Det första svenska fyndet gjordes i Värmland, Kil den 21.VIII.1940 av M. Carlsson, därefter i Bohuslän före 1974 av Sune Överby och i Småland, Högsby 10.VI.1986 av Ingvar Svensson. Den har sedan länge varit känd från Öland och i synnerhet på nordligaste delen av ön finns den i svaga men fasta populationer.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria albipunctella(Denis & Schiffermüller, 1775) - vitpunkterad plattmal

Vitpunkterad plattmal förekommer i skogsbryn, längs vägkanter, på torrbackar och på äldre igenväxande betesmark samt i glesa, torra skogar. Larven är ljusare eller mellangrön med mörkare rygglinjer, grönaktigt huvud, nack- och analplåt. Den lever på diverse flockblomstriga växter såsom vildmorot Daucus carota, rödfloka Torilis japonica, hundkäx Anthriscus sylvestris m.fl. Den lever i ett bladrör i maj-juli och kläcks i slutet av juli och kan ses fram till slutet av september. Enligt litteraturen övervintrar den men hur det är i Sverige är ännu inte helt klart.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· hundkäx - Anthriscus sylvestris (Viktig)
· morot - Daucus carota (Viktig)
· odört - Conium maculatum (Har betydelse)
· rotkörvlar - Chaerophyllum (Har betydelse)
· rödkörvel - Torilis japonica (Har betydelse)
· småkörvlar - Anthriscus (Har betydelse)
· säfferötter - Seseli (Har betydelse)
Igenväxning och exploatering av mark utgör de främsta hoten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Arten är sällan sedd och några mer riktade kläckningsförsök har inte bedrivits i Sverige. Dess fenologi är fortfarande delvis okänd och bör därför utredas. Kända lokaler bör om möjligt inte utsättas för förstörelse i form av bebyggelse eller annan negativ påverkan som innebär att området förstörs.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv, Bind 3. Fauna Bøger. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria albipunctella, (Denis & Schiffermüller, 1775) - vitpunkterad plattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.