Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större säfferotsplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Depressaria libanotidella
Större säfferotsplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 23–29 mm. Framvingarna är normalt mörkt leverbruna men kan också gå mot brunaktigt vinröda, dystert ockragula eller svartbruna. Sällan syns några framträdande teckningar, men vingen har ofta diffusa fläckar (ljusa exemplar) eller små avlånga hopar av vita fjäll (mörka exemplar). Den kan förväxlas med palsternackplattmal D. pastinacella och sprängörtplattmal Depressaria daucella men normalt har säfferotplattmalen en tydligt ljusare framkant. Fjärilen är avbildad av Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för större säfferotsplattmal Observationer i  Sverige för större säfferotsplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är spridd över Centraleuropa och västra Ryssland. I Finland är den bara känd från Åland och i Baltikum från Estland. Svenska fynd har gjorts på Öland och Gotland samt i Uppland (bl.a. Häverö e.l. 6.VII.1981, I. Svensson leg. och Tierp, Konradslund, 1990, Bengtsson leg. samt ytterligare minst två lokaler). På Öland har fynd gjorts från Hulterstad i sydost till Föra i norr, nästan uteslutande på östsidan av ön. På Gotland har flera lokaler noterats, bl.a. vid Norrlanda (1990). Arten är lokal och följer helt sin värdväxt, men finns inte överallt där den finns. På vissa platser kan den vara relativt riklig vissa år men går ner snabbt i numerär följande år, möjligtvis beroende på parasitangrepp.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Säfferotplattmalen är helt bunden till säfferot (Seseli libanotis) och är endast känd från Öland, Gotland, Uppland och Dalarna trots att växten har ett något större utbredningsområde. Både fjäril och växt förekommer främst på kalkrika torrbackar och båda missgynnas av gödsling och igenplantering vilket har förstört vissa lokaler främst i Uppland. De olika förekomstområdena är sinsemellan kraftigt fragmenterade men inom delområdena är det tveksamt om fragmenteringen är kraftig. Däremot kan kraftig fluktuation av populationsstorlek antas vara synkroniserat inom varje isolerat delområde. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Ekologi
Säfferotplattmalen finns på väldränerade marker, torrbackar, vägslänter, kantzoner, ruderatmarker, åkerholmar o.d. Larven är ljusare eller mörkare smutsgrön-mörkt violettbrun med svart huvud, nack- och analplåt. Den lever monofagt på blad, blommor och i nödfall tunnare stjälkar av säfferot Seseli libanotis och vissa år, då arten lokalt kan finnas i större mängder, kan plantorna helt avätas så att endast en kort stjälkstump blir kvar. Den äter under juni-juli och fjärilen kläcks i mitten av augusti och flyger fram till mitten av september. Den anses övervintra men det är sällan den ses om våren. Malen gömmer sig gärna i stråtak. På kontinenten och i Ryssland har larven blivit funnen på spenört Laserpitium latifolium, vilket inte har rapporterats från Sverige, även om denna värdväxt finns i t.o.m. större mängd än säfferot.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· säfferot
· säfferot
· säfferötter
· säfferötter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Depressaria, Art Depressaria libanotidella Schläger, 1849 - större säfferotsplattmal Synonymer säfferotplattmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Säfferotplattmalen är helt bunden till säfferot (Seseli libanotis) och är endast känd från Öland, Gotland, Uppland och Dalarna trots att växten har ett något större utbredningsområde. Både fjäril och växt förekommer främst på kalkrika torrbackar och båda missgynnas av gödsling och igenplantering vilket har förstört vissa lokaler främst i Uppland. De olika förekomstområdena är sinsemellan kraftigt fragmenterade men inom delområdena är det tveksamt om fragmenteringen är kraftig. Däremot kan kraftig fluktuation av populationsstorlek antas vara synkroniserat inom varje isolerat delområde. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Vingbredd 23–29 mm. Framvingarna är normalt mörkt leverbruna men kan också gå mot brunaktigt vinröda, dystert ockragula eller svartbruna. Sällan syns några framträdande teckningar, men vingen har ofta diffusa fläckar (ljusa exemplar) eller små avlånga hopar av vita fjäll (mörka exemplar). Den kan förväxlas med palsternackplattmal D. pastinacella och sprängörtplattmal Depressaria daucella men normalt har säfferotplattmalen en tydligt ljusare framkant. Fjärilen är avbildad av Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större säfferotsplattmal

Länsvis förekomst och status för större säfferotsplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större säfferotsplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är spridd över Centraleuropa och västra Ryssland. I Finland är den bara känd från Åland och i Baltikum från Estland. Svenska fynd har gjorts på Öland och Gotland samt i Uppland (bl.a. Häverö e.l. 6.VII.1981, I. Svensson leg. och Tierp, Konradslund, 1990, Bengtsson leg. samt ytterligare minst två lokaler). På Öland har fynd gjorts från Hulterstad i sydost till Föra i norr, nästan uteslutande på östsidan av ön. På Gotland har flera lokaler noterats, bl.a. vid Norrlanda (1990). Arten är lokal och följer helt sin värdväxt, men finns inte överallt där den finns. På vissa platser kan den vara relativt riklig vissa år men går ner snabbt i numerär följande år, möjligtvis beroende på parasitangrepp.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria libanotidellaSchläger, 1849 - större säfferotsplattmal
    Synonymer
    säfferotplattmal

Säfferotplattmalen finns på väldränerade marker, torrbackar, vägslänter, kantzoner, ruderatmarker, åkerholmar o.d. Larven är ljusare eller mörkare smutsgrön-mörkt violettbrun med svart huvud, nack- och analplåt. Den lever monofagt på blad, blommor och i nödfall tunnare stjälkar av säfferot Seseli libanotis och vissa år, då arten lokalt kan finnas i större mängder, kan plantorna helt avätas så att endast en kort stjälkstump blir kvar. Den äter under juni-juli och fjärilen kläcks i mitten av augusti och flyger fram till mitten av september. Den anses övervintra men det är sällan den ses om våren. Malen gömmer sig gärna i stråtak. På kontinenten och i Ryssland har larven blivit funnen på spenört Laserpitium latifolium, vilket inte har rapporterats från Sverige, även om denna värdväxt finns i t.o.m. större mängd än säfferot.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· säfferot - Seseli libanotis (Viktig)
· säfferötter - Seseli (Viktig)
De småbiotoper där säfferot växer förefaller minska i areal och antal, vilket då också hotar säfferotplattmalen på sikt. Vidare minskar sannolikt övervintringsmöjligheterna då stråtak successivt byts ut mot modernare taktäckning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Goda bestånd med säfferot bör sparas. På Öland och Gotland samt i Uppland bör en eller några lämpliga referenslokaler utväljas för att på dessa följa arten och dessutom fastställa hur övervintringen går till. Även artens utsatthet för parasiter bör undersökas.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv, Bind 3. Fauna Bøger. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria libanotidella, Schläger, 1849 - större säfferotsplattmal
    Synonymer
    säfferotplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002.