Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bokstavsmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Diasemia reticularis
Bokstavsmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten, som har ett vingspann på 17–22 mm, uppvisar ett karakteristiskt utseende med distinkta vita teckningar på en oftast mörkbrun grund. Framvingen har vid en fjärdedel från utkanten en inåtböjd tvärlinje och innanför denna en liten halvmånformad fläck samt därunder ett kort nedåtriktat streck; ovanför detta ytterligare några vita fläckar, den främsta av dessa triangulär med framåtriktad, trubbig spets. Bakvingen har vid 2/3 ett på mitten inåt trubbvinklat, nedåtriktat streck och innanför detta en ganska bred, diffus, utåtböjd båge. D. reticularis varierar inte mycket i utseende, men kan ibland vara ljusare brun än normalt. Den kan knappast förväxlas med någon annan art med undantag av den närbesläktade och lika stora, i Sydeuropa och i tropikerna förekommande Diasemiopsis ramburialis (Duponchel, 1834). Den kan som migrant i sällsynta fall nå norrut till Danmark. Den har ett kort streck på framvingens framkant där reticularis har ett vitt, böjt band från fram- till bakkant. Vidare har ramburialis ett tydligt vitt streck vid basen av bakvingen till skillnad mot reticularis, som där någon gång har en solfjäderformad, smutsvit fläck och/eller en triangulär fläck på bakvingebasens framkant. Fjärilen är avbildad av Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för bokstavsmott Observationer i  Sverige för bokstavsmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är påträffat i de flesta delar av Europa utom på Irland, Sicilien och Korsika (Karsholt & Razowski, 1996). Det är också känt från Centralasien, Mongoliet, Primori (Vladivostok-området) och Kina (Marmin, 1986). Avsaknaden av fynd från området mellan Centralasien och Europa avspeglar förmodligen bara en låg entomologisk aktivitet. Äldre uppgifter från Afrika, Indien och Nya Zeeland torde avse en närstående art. I Danmark är reticularis funnen i nordöstra Själland och på Bornholm. Den är känd mest genom äldre fynd från de flesta landskap i Finland. I Norge har arten tidigare hittats i flertalet fylker söder om Trondheim, men finns numera kvar bara i Hordaland och i inre Sörtröndelag (Aarvik et al., 2000). Arten var tidigare utbredd i Sverige där den påträffats i mer än hälften av landskapen från Skåne till Lappland. Status. Bokstavsmottet var i Sverige vanligt fram till 1950-talet men har därefter gått mycket starkt tillbaka, och är numera näst intill försvunnen från landet. I slutet av 1940-talet fann Ingvar Svensson den på flera lokaler i Norrbotten (Hindersön 10 juli 1948, Salmis 23 juni 1948, Haapasaari 24 juni 1948, Vännäs, Hällfors 24 juni 1950 och Nederluleå, Hertsön 5 juli 1948). Vidare finns ett fynd från Skåne, Österslöv den 15 juni 1953 av I. Svensson. I övrigt sågs den senast i Småland 1971. Under senare tid har endast två fyndlokaler registrerats, Orsa i Dalarna 1986 (ljusfälla av K.-Å. Pettersson) och Åträsk, Piteå i Norrbotten 1996 (lokalen upptäckt av Nils Ryrholm; Svensson, 1997). Inventeringar i Norrbotten (Ryrholm 1995 och därefter, samt BÅB under 1999) på lämpliga lokaler efter primärfyndet i Åträsk har inte uppdagat några nya lokaler. Även i Norge är arten uppenbarligen på tillbakagång och i Danmark är arten kanske inte ens bofast längre. De flesta fynden har där gjorts i skogsområden norr om Köpenhamn. I Finland sträcker sig fynden över hela landet med undantag för fyra landskap i norr (Kerppola et al., 1995) men det rör sig liksom i Sverige om äldre noteringar. Det senaste publicerade fyndet förefaller vara från Åland 1984. I nutiden anses D. reticularis regionalt utdöd (RE). I England och Holland betraktas den som immigrant, som ibland kan etablera sig kortvarigt (t.ex. Emmet, 1979).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Arten var utbredd i stora delar av Norrlands kulturbygder fram till 1950-talet, men troddes ha försvunnit under 1960-80-talet. Bokstavsmottet återfanns dock på en liten lokal vid Åträsk i Norrbotten 1996. Denna lokal har kontinuerligt slåttrats under mer än 50 år och har aldrig gödslats. Arten lever bland annat på groblad (Plantago major), uppenbarligen är det inte värdväxten som utgör den begränsande faktorn. För närvarande känner vi arten från denna enda lokal och med försiktighetsprincipen pålägges inget mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4-61200) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten flyger söderut i Europa i två generationer, maj-juni och augusti-september och når i Alpområdet upp till ca 2000 m ö h (Osthelder, 1951). I Sverige förekommer den uppenbarligen bara i en sommargeneration och på låg höjd. De flesta exemplaren från den ovan nämnda Åträsklokalen är tagna från slutet av juni till början av augusti med tyngdpunkt kring den 10 juli, säkert beroende på hur vår och sommar utvecklar sig i trakten. Generellt förekommer den på torra backar med hedkaraktär, rika gräsmarker eller torra ängar. Den vuxna fjärilen flyger huvudsakligen på eftermiddagen eller kvällen i solsken men kan också fångas i ljusfälla längre söderut. Larverna lever på blad av kämpar (Plantago), fibblor (Hieracium och Picris) och cikoria (Cichorium intybus) under ett löst spinn på marken. På Åträsklokalen kan möjligen en annan värdväxt komma ifråga.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· cikoria
· cikoria
· hökfibblor
· hökfibblor
· kämpar
· kämpar
· strävfibblor
· strävfibblor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Crambidae, Släkte Diasemia, Art Diasemia reticularis (Linnaeus, 1761) - bokstavsmott Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Arten var utbredd i stora delar av Norrlands kulturbygder fram till 1950-talet, men troddes ha försvunnit under 1960-80-talet. Bokstavsmottet återfanns dock på en liten lokal vid Åträsk i Norrbotten 1996. Denna lokal har kontinuerligt slåttrats under mer än 50 år och har aldrig gödslats. Arten lever bland annat på groblad (Plantago major), uppenbarligen är det inte värdväxten som utgör den begränsande faktorn. För närvarande känner vi arten från denna enda lokal och med försiktighetsprincipen pålägges inget mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4-61200) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Arten, som har ett vingspann på 17–22 mm, uppvisar ett karakteristiskt utseende med distinkta vita teckningar på en oftast mörkbrun grund. Framvingen har vid en fjärdedel från utkanten en inåtböjd tvärlinje och innanför denna en liten halvmånformad fläck samt därunder ett kort nedåtriktat streck; ovanför detta ytterligare några vita fläckar, den främsta av dessa triangulär med framåtriktad, trubbig spets. Bakvingen har vid 2/3 ett på mitten inåt trubbvinklat, nedåtriktat streck och innanför detta en ganska bred, diffus, utåtböjd båge. D. reticularis varierar inte mycket i utseende, men kan ibland vara ljusare brun än normalt. Den kan knappast förväxlas med någon annan art med undantag av den närbesläktade och lika stora, i Sydeuropa och i tropikerna förekommande Diasemiopsis ramburialis (Duponchel, 1834). Den kan som migrant i sällsynta fall nå norrut till Danmark. Den har ett kort streck på framvingens framkant där reticularis har ett vitt, böjt band från fram- till bakkant. Vidare har ramburialis ett tydligt vitt streck vid basen av bakvingen till skillnad mot reticularis, som där någon gång har en solfjäderformad, smutsvit fläck och/eller en triangulär fläck på bakvingebasens framkant. Fjärilen är avbildad av Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bokstavsmott

Länsvis förekomst och status för bokstavsmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bokstavsmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffat i de flesta delar av Europa utom på Irland, Sicilien och Korsika (Karsholt & Razowski, 1996). Det är också känt från Centralasien, Mongoliet, Primori (Vladivostok-området) och Kina (Marmin, 1986). Avsaknaden av fynd från området mellan Centralasien och Europa avspeglar förmodligen bara en låg entomologisk aktivitet. Äldre uppgifter från Afrika, Indien och Nya Zeeland torde avse en närstående art. I Danmark är reticularis funnen i nordöstra Själland och på Bornholm. Den är känd mest genom äldre fynd från de flesta landskap i Finland. I Norge har arten tidigare hittats i flertalet fylker söder om Trondheim, men finns numera kvar bara i Hordaland och i inre Sörtröndelag (Aarvik et al., 2000). Arten var tidigare utbredd i Sverige där den påträffats i mer än hälften av landskapen från Skåne till Lappland. Status. Bokstavsmottet var i Sverige vanligt fram till 1950-talet men har därefter gått mycket starkt tillbaka, och är numera näst intill försvunnen från landet. I slutet av 1940-talet fann Ingvar Svensson den på flera lokaler i Norrbotten (Hindersön 10 juli 1948, Salmis 23 juni 1948, Haapasaari 24 juni 1948, Vännäs, Hällfors 24 juni 1950 och Nederluleå, Hertsön 5 juli 1948). Vidare finns ett fynd från Skåne, Österslöv den 15 juni 1953 av I. Svensson. I övrigt sågs den senast i Småland 1971. Under senare tid har endast två fyndlokaler registrerats, Orsa i Dalarna 1986 (ljusfälla av K.-Å. Pettersson) och Åträsk, Piteå i Norrbotten 1996 (lokalen upptäckt av Nils Ryrholm; Svensson, 1997). Inventeringar i Norrbotten (Ryrholm 1995 och därefter, samt BÅB under 1999) på lämpliga lokaler efter primärfyndet i Åträsk har inte uppdagat några nya lokaler. Även i Norge är arten uppenbarligen på tillbakagång och i Danmark är arten kanske inte ens bofast längre. De flesta fynden har där gjorts i skogsområden norr om Köpenhamn. I Finland sträcker sig fynden över hela landet med undantag för fyra landskap i norr (Kerppola et al., 1995) men det rör sig liksom i Sverige om äldre noteringar. Det senaste publicerade fyndet förefaller vara från Åland 1984. I nutiden anses D. reticularis regionalt utdöd (RE). I England och Holland betraktas den som immigrant, som ibland kan etablera sig kortvarigt (t.ex. Emmet, 1979).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Spilomelinae  
  • Släkte
    Diasemia  
  • Art
    Diasemia reticularis(Linnaeus, 1761) - bokstavsmott

Arten flyger söderut i Europa i två generationer, maj-juni och augusti-september och når i Alpområdet upp till ca 2000 m ö h (Osthelder, 1951). I Sverige förekommer den uppenbarligen bara i en sommargeneration och på låg höjd. De flesta exemplaren från den ovan nämnda Åträsklokalen är tagna från slutet av juni till början av augusti med tyngdpunkt kring den 10 juli, säkert beroende på hur vår och sommar utvecklar sig i trakten. Generellt förekommer den på torra backar med hedkaraktär, rika gräsmarker eller torra ängar. Den vuxna fjärilen flyger huvudsakligen på eftermiddagen eller kvällen i solsken men kan också fångas i ljusfälla längre söderut. Larverna lever på blad av kämpar (Plantago), fibblor (Hieracium och Picris) och cikoria (Cichorium intybus) under ett löst spinn på marken. På Åträsklokalen kan möjligen en annan värdväxt komma ifråga.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· cikoria - Cichorium intybus (Viktig)
· hökfibblor - Hieracium (Viktig)
· kämpar - Plantago (Har betydelse)
· strävfibblor - Picris (Viktig)
Arten synes kräva mer eller mindre väldränerade, artrika ängsmarker eller torrbackar med lång kontinuitet. Lokalen i Åträsk har skötts av ägaren Ulf Öhlund under flera decennier genom slåtter och skulle denna upphöra torde både Diasemia reticularis och blybandbrokvecklaren Olethreutes boisduvaliana (även den tillhörande hotkategorin CR och också med enda kända förekomst i Åträsk) försvinna från lokalen. Eftersom reticularis så vitt känt bara finns på en lokal i Sverige bör samlare som besöker platsen visa återhållsamhet vid insamling av arten. I övrigt är exploatering av kända eller potentiella lokaler, förändrad markanvändning eller nya bruksformer generella hot mot arten. Lokalen i Åträsk sköts för närvarande på ett sannolikt för arten gynnsamt sätt, dvs. sen årlig slåtter och utan gödsling.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Bokstavsmottets biologi och krav är dåligt kända. Det vore önskvärt att få bättre kunskap om artens levnadsbetingelser för att kunna vidta lämpliga åtgärder för dess överlevnad. Sannolikt gynnas arten av den bruksform som upprätthålls i Åträsk. Eventuellt nya lokaler bör om möjligt skötas på liknande sätt och skyddas från exploatering. För att främja en expansion av arten till nya lokaler bör biotoper liknande den i Åträsk eftersökas och om möjligt ges förutsättningar att bibehållas i lämpligt skick. Återkommande besök på den kända lokalen i Åträsk bör understödjas för att kontrollera att förutsättningar för artens existens ej ändras.

Aarvik, L., et al., 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Oslo.

Emmet, A.M. 1979. A Field Guide to the Smaller British Lepidoptera. London.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributional Checklist. Apollo Books, Stenstrup.

Kerppola, S., Albrecht, A. & Huldén, L. 1995. Suomen pikkuperhosten levinneisyyskartasto (Lepidoptera). Baptria 20(2a): 1–79.

Marmin, M.O. 1986. In Medvedeva. G.S. Opredelitel nasekomych evropejsko chasti SSSR. IV:3. Leningrad.

Osthelder, L. 1851. Die Schmetterlinge Südbayerns und der angrenzenden nördlichen Kalkalpen. Die Kleinschmetterlinge. 2. Mitt. münch. ent. Ges. 41 (Beilage). München.

Palm, E. 1986. Nordeuropas pyralider. Danmarks dyreliv Bind 3. Fauna bøger. København.

Svensson, I. 1997. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1996. Ent. Tidskr. 118: 29–41.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson, 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Spilomelinae  
  • Släkte
    Diasemia  
  • Art
    Diasemia reticularis, (Linnaeus, 1761) - bokstavsmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson, 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.