Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slåttergubbemal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Digitivalva arnicella
Slåttergubbemal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En kluddmal vars framvinge är beige med två brunaktiga tvärband och en fin, mörkbrun vattring. Fjärilen förekommer sällsynt i gamla odlings­marker med slåtterängar i södra Sverige. Larven lever på slåttergubbe.

Vingspann 11,5–13,5 mm. Huvudet och mellankroppen är vanligen beiga. Framvingens grundfärg är beige (hos slitna individer ibland nästan vitaktig) med ett brunt, svagt böjt tvärband strax utan­för mitten och en brun fläck på bakkanten unge­fär en tredjedel från basen. Ibland är denna fläck förlängd till ett vinklat tvärband. Vid diskfältets slut ligger en svart punkt i ett snett, svagt markerat tvärband. Över resten av vingytan ses en mycket fin, brun vattring. Fransarna har två eller tre mörka delningslinjer och mitt på ytterkanten finns en ljus fläck som avbryter delningslinjerna.

Larven är ljust grönaktig med ljusbrunt huvud samt svart eller brun nack- och analplåt.

Genitalier: Hos hanen är saccus V-formig och jämförelsevis bred med rundad spets. Vardera genitalklaff består av två ganska brett separerade delar – en undre, äggformig del och ett övre, böjt, grovt fingerliknande utskott. Hos honan består ostiumpartiet av två trekantiga, rundade skleritplattor som står mitt emot varandra.
Utbredning
Länsvis förekomst för slåttergubbemal Observationer i  Sverige för slåttergubbemal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slåttergubbemal förekommer sällsynt och lokalt i Sverige och tillhör en av många arter som hotas av att gammaldags slåtter i stort sett har upphört. Den anmäldes som ny för Sverige 1921 men har säkert funnits i landet länge. Den har hittills påträffats i Skåne, Halland, Småland, Västergötland, Östergötland, Närke, Dalsland och Värmland med långt avstånd mellan de olika fyndlokalerna. Även från Gotland finns en rapport, men det rör sig troligen om ett tillfälligt fynd eller en felbestämning av norsknoppemal Digitivalva reticulella eftersom slåttergubbe inte finns på Gotland. I Danmark förekommer den lokalt på Jylland samt vid en lokal på Fyn. I Norge är arten påträffad i den södra delen. I Finland saknas den. I övrigt finns den bara i Litauen och i Mellaneuropa söder­ut till Italien och österut till Rumänien.

Första fyndet i landet gjordes av Ernst Orstadius i Småland, Växjötrakten. På senare tid har få fynd av arten gjorts i landet och fjärilen förefaller vara utgången från flera tidigare lokaler då värdväxten försvunnit. Sommaren 2004 påträffades dock larver av arten på det extensivt nötbetade nålginstreservatet Hollands bjär strax väster om naturresevatet Mästocka ljunghed i Halland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är hårt trängd i flera regioner i Götaland eftersom värdväxten, slåttergubbe (Arnica montana) och livsmiljön, slåtterängar är starkt missgynnade i det moderna jordbruket. Vid Mästockaheden där arten påträffades in på 1980-talet har slåttergubben svårt att få någon vegetativ tillväxt då den kontinuerligt betas ned av åretruntgående Highland cattle-boskap. Vid besök försommaren 2004 kunde inga bladminor med larver observeras. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (760-900) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Slåttergubbemal finns på äldre slåtter­marker, i glesa hagar och svagt betade ­ängsmarker. Den flyger i juli. Larven kan påträffas under juni, ­ibland fram till mitten av juli. Först gör den en vitaktig fläckmina i ett blad av slåttergubbe Arnica montana för att senare äta sig in i stjälken och fram till ett skott. Larverna lever ofta sällskapligt i oregelbundna, långsträckta gulaktiga minor vilka slutar i en stor fläckmina. Förpuppningen sker i mitten eller slutet av juni inuti en nygjord fläckmina. Puppan ligger i en ny mina inne i bladet.

 
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· slåttergubbe
· slåttergubbe
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Glyphipterigidae (gnuggmalar), Släkte Digitivalva, Art Digitivalva arnicella (von Heyden, 1863) - slåttergubbemal Synonymer Acrolepia arnicella von Heyden, 1863

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är hårt trängd i flera regioner i Götaland eftersom värdväxten, slåttergubbe (Arnica montana) och livsmiljön, slåtterängar är starkt missgynnade i det moderna jordbruket. Vid Mästockaheden där arten påträffades in på 1980-talet har slåttergubben svårt att få någon vegetativ tillväxt då den kontinuerligt betas ned av åretruntgående Highland cattle-boskap. Vid besök försommaren 2004 kunde inga bladminor med larver observeras. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (760-900) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Avslutat
En kluddmal vars framvinge är beige med två brunaktiga tvärband och en fin, mörkbrun vattring. Fjärilen förekommer sällsynt i gamla odlings­marker med slåtterängar i södra Sverige. Larven lever på slåttergubbe.

Vingspann 11,5–13,5 mm. Huvudet och mellankroppen är vanligen beiga. Framvingens grundfärg är beige (hos slitna individer ibland nästan vitaktig) med ett brunt, svagt böjt tvärband strax utan­för mitten och en brun fläck på bakkanten unge­fär en tredjedel från basen. Ibland är denna fläck förlängd till ett vinklat tvärband. Vid diskfältets slut ligger en svart punkt i ett snett, svagt markerat tvärband. Över resten av vingytan ses en mycket fin, brun vattring. Fransarna har två eller tre mörka delningslinjer och mitt på ytterkanten finns en ljus fläck som avbryter delningslinjerna.

Larven är ljust grönaktig med ljusbrunt huvud samt svart eller brun nack- och analplåt.

Genitalier: Hos hanen är saccus V-formig och jämförelsevis bred med rundad spets. Vardera genitalklaff består av två ganska brett separerade delar – en undre, äggformig del och ett övre, böjt, grovt fingerliknande utskott. Hos honan består ostiumpartiet av två trekantiga, rundade skleritplattor som står mitt emot varandra.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slåttergubbemal

Länsvis förekomst och status för slåttergubbemal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slåttergubbemal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slåttergubbemal förekommer sällsynt och lokalt i Sverige och tillhör en av många arter som hotas av att gammaldags slåtter i stort sett har upphört. Den anmäldes som ny för Sverige 1921 men har säkert funnits i landet länge. Den har hittills påträffats i Skåne, Halland, Småland, Västergötland, Östergötland, Närke, Dalsland och Värmland med långt avstånd mellan de olika fyndlokalerna. Även från Gotland finns en rapport, men det rör sig troligen om ett tillfälligt fynd eller en felbestämning av norsknoppemal Digitivalva reticulella eftersom slåttergubbe inte finns på Gotland. I Danmark förekommer den lokalt på Jylland samt vid en lokal på Fyn. I Norge är arten påträffad i den södra delen. I Finland saknas den. I övrigt finns den bara i Litauen och i Mellaneuropa söder­ut till Italien och österut till Rumänien.

Första fyndet i landet gjordes av Ernst Orstadius i Småland, Växjötrakten. På senare tid har få fynd av arten gjorts i landet och fjärilen förefaller vara utgången från flera tidigare lokaler då värdväxten försvunnit. Sommaren 2004 påträffades dock larver av arten på det extensivt nötbetade nålginstreservatet Hollands bjär strax väster om naturresevatet Mästocka ljunghed i Halland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Digitivalva  
  • Art
    Digitivalva arnicella(von Heyden, 1863) - slåttergubbemal
    Synonymer
    Acrolepia arnicella von Heyden, 1863

Slåttergubbemal finns på äldre slåtter­marker, i glesa hagar och svagt betade ­ängsmarker. Den flyger i juli. Larven kan påträffas under juni, ­ibland fram till mitten av juli. Först gör den en vitaktig fläckmina i ett blad av slåttergubbe Arnica montana för att senare äta sig in i stjälken och fram till ett skott. Larverna lever ofta sällskapligt i oregelbundna, långsträckta gulaktiga minor vilka slutar i en stor fläckmina. Förpuppningen sker i mitten eller slutet av juni inuti en nygjord fläckmina. Puppan ligger i en ny mina inne i bladet.

 

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· slåttergubbe - Arnica montana (Viktig)
Slåttergubbe tillhör det äldre odlingslandskapet, som nu är statt i snabbt försvinnande. Bara under de senaste tre årtiondena har många växtplatser försvunnit – och därmed D. arnicella. Det överhängande hotet är sålunda upphörd ängsslåtter, skogsplantering, gödsling för vallodling, allt för hårt bete, o.d. Vid naturreservatet Mästocka ljunghed fanns tidigare en livskraftig population av arten. Den 31/5 2004 kunde bara låga förkrymta bladrosetter ses av värdväxten, och några spår av larvens minor kunde inte påträffas. Samtidigt hittades larver på en annan lokal där slåttergubbe redan började stå i knopp, (se ovan). Alltför intensiv bränning och hårt åretruntbete av Highland Cattleboskap missgynnar med all säkerhet vissa arter vars larver lever uppe i växten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss positiv effekt)
De åtgärder som krävs för att gynna slåttergubbemalen är delvis av storskalig karaktär och hänger ihop med de bidrag man kan få från EU för att bibehålla marker med en rik örtflora. Hävden av gamla hagmarker och frodiga backar bör premieras på lämpligt sätt. En inventering av i vad mån arten förekommer inom naturreservat bör göras och skötselplanerna för dessa anpassas för att gynna slåttergubbe. Under år 2005 kommer ett åtgärdsprogram för slåttergubbemal och andra småfjärilar på slåtterängar att framarbetas.

Åtgärdsprogram Avslutat
Namngivning: Digitivalva arnicella (Heyden, 1863). Originalbeskrivning: Acrolepia arnicella. [Stett.] Ent. Ztg. 24: 109.

Etymologi: arnicellus = den lilla på slåttergubbe; växtsläktet Arnica; syftar på värdväxt; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Digitiválva arnisélla]

Gaedike, R,. 1970. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera – Acrolepiidae. – Beitr. Ent., Bd 20, H 3/4: 209–222.

Orstadius, E., 1921. Fjärilar från Kronobergs län (under Smärre meddelanden och notiser.) – Ent. Tidskr. 42: 239–242.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi och Utbredning).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae - kluddmalar 
  • Släkte
    Digitivalva  
  • Art
    Digitivalva arnicella, (von Heyden, 1863) - slåttergubbemal
    Synonymer
    Acrolepia arnicella von Heyden, 1863
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi och Utbredning).