Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  silvergråvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Eana argentana
Silvergråvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 20–27 mm. Framvingarna är silvervita, bakvingarna mycket ljust grå. Fjärilen kan förväxlas med silvervitt gräsmott Crambus perlella, som dock har något smalare framvingar, grå bakvingar och långa palper.
Utbredning
Länsvis förekomst för silvergråvecklare Observationer i  Sverige för silvergråvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Silvergråvecklaren har en mycket vidsträckt utbredning från Europa och Nordafrika genom Asien till Kamtschatka och Nordamerika. I Norden är förekomsten märkligt splittrad och tillfällig. I Finland är den känd från hela landet utom nordligaste Lappland men verkar dock inte vara särskilt vanlig. Från Finland når den in i Sverige med en som det verkar fast men ganska nyupptäckt förekomst på öar i Haparandaområdet (Svensson 1989). Söder därom är den känd sedan gammalt från spridda lokaler men verkar försvinna och dyka upp på nya ställen. 2001 påträffade Göran Ripler en massförekomst av arten vid den gamla bangården i Ludvika. Den tycks där ha blommat upp på de torra ruderatmarkerna och kunde även sommaren 2004 observeras, om än i något lägre numerär. Också i Norge och Danmark synes arten vara mera sporadisk.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten har tidigare förekommit på öppna grusiga marker från Skåne till Norrbotten, men tycks numera vara helt försvunnen från stora delar av Götaland. Silvergråvecklaren är även på kraftig tillbakagång längs stora delar av Norrlandskusten där den haft sitt starkaste fäste. Arten lever troligen på gräs (Poaceae) vilket indikerar att dess tillbakagång beror mänskliga förändringar av dess livsmiljö. Hot mot arten är ogräsbekämpning och igenväxning av artens habitat. Arten är sedan 1980 påträffad på ca 10 lokalområden, men den fluktuerar starkt och blommar upp och försvinner från sina lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (20-120) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Fjärilen flyger i juli, mestadels lokalt och sällsynt på ängar och betesmarker, gärna vid stränder. Larven förmodas leva på gräs i juni (Svensson 1993).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Eana, Art Eana argentana (Clerck, 1759) - silvergråvecklare Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten har tidigare förekommit på öppna grusiga marker från Skåne till Norrbotten, men tycks numera vara helt försvunnen från stora delar av Götaland. Silvergråvecklaren är även på kraftig tillbakagång längs stora delar av Norrlandskusten där den haft sitt starkaste fäste. Arten lever troligen på gräs (Poaceae) vilket indikerar att dess tillbakagång beror mänskliga förändringar av dess livsmiljö. Hot mot arten är ogräsbekämpning och igenväxning av artens habitat. Arten är sedan 1980 påträffad på ca 10 lokalområden, men den fluktuerar starkt och blommar upp och försvinner från sina lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (20-120) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Vingbredd 20–27 mm. Framvingarna är silvervita, bakvingarna mycket ljust grå. Fjärilen kan förväxlas med silvervitt gräsmott Crambus perlella, som dock har något smalare framvingar, grå bakvingar och långa palper.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för silvergråvecklare

Länsvis förekomst och status för silvergråvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för silvergråvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Silvergråvecklaren har en mycket vidsträckt utbredning från Europa och Nordafrika genom Asien till Kamtschatka och Nordamerika. I Norden är förekomsten märkligt splittrad och tillfällig. I Finland är den känd från hela landet utom nordligaste Lappland men verkar dock inte vara särskilt vanlig. Från Finland når den in i Sverige med en som det verkar fast men ganska nyupptäckt förekomst på öar i Haparandaområdet (Svensson 1989). Söder därom är den känd sedan gammalt från spridda lokaler men verkar försvinna och dyka upp på nya ställen. 2001 påträffade Göran Ripler en massförekomst av arten vid den gamla bangården i Ludvika. Den tycks där ha blommat upp på de torra ruderatmarkerna och kunde även sommaren 2004 observeras, om än i något lägre numerär. Också i Norge och Danmark synes arten vara mera sporadisk.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Tortricinae  
  • Släkte
    Eana  
  • Art
    Eana argentana(Clerck, 1759) - silvergråvecklare

Fjärilen flyger i juli, mestadels lokalt och sällsynt på ängar och betesmarker, gärna vid stränder. Larven förmodas leva på gräs i juni (Svensson 1993).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark, Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Eftersom artens livsvillkor är mycket dåligt kända, kan intet säkert sägas om eventuella hot. Sannolikt kan igenplantering och kanske också gödsling av naturliga ängar var förödande, troligen också exploatering av låglänta havsstränder. Ogräsbekämpning med kemiska medel efter järnvägar och på bangårdar riskerar att utplåna lokala populationer.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Eventuellt olämpliga åtgärder som kan hota arten enligt ovan bör undvikas, åtminstone på lokaler där fjärilen förekommer. Därför bör järnvägs-, bangårdsområden, och andra ruderatmarker där arten förekommer ogräsbekämpas manuellt. Det vore önskvärt med riktad forskning rörande artens ekologiska krav.

Parenti. U. 2000. A Guide to the Microlepidoptera of Europe. Museo Regionale di Scienze Naturali, Via Giolitti 36, I-10123 TORINO.

Razowski, J. 2001. Die Tortriciden Mitteleuropas. František Slamka, Racianska 61, SK-83102 BRATISLAVA.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Hans Hellberg. Lofotengatan 16 Husby, 164 33 KISTA.

Svensson, I. 1989. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1988. Ent. Tidskr. 110: 103–108.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Tortricinae  
  • Släkte
    Eana  
  • Art
    Eana argentana, (Clerck, 1759) - silvergråvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.