Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eklavmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Infurcitinea argentimaculella
Eklavmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En svartaktig mal med skarpa, silvervita fläckar och band på framvingen. Den är sällsynt och förekommer i södra Sverige. Fjärilen påträffas oftast på stammar av gamla ekar.

Vingspann 7–9 mm. Hjässan har ockragula eller i vissa fall ockrabruna, hårlika fjäll medan ansiket är ljusare. Framvingen är svartbrun eller svartaktig med viss kopparglans och med skarp, silvervit teckning. Vid en fjärdedel från vingbasen finns ett böjt tvärband som är avbrutet i mitten, vid tre femtedelar från vingbasen finns ett annat böjt band med tydligare avbrott i mitten. Nära spetsen finns en kommaformig fläck på framkanten och dessutom finns ytterligare små silverfläckar i vingens yttre del. Bakvingen är högst tre gånger så lång som bred och mörkbrun. 

Larven är ljusbrun med svart huvud.

Genitalier: Hos hanen är uncus långsträckt och spetsig med långa borst längs kanterna. Tegumen har formen av en sklerotiserad båge och vinculum ­avslutas inåt av ett par utskott på sidorna. Genitalklaffarna är asymmetriska, i spetsen vardera med två utskott med borst. Det främre utskottet avslutas som en tunn spets och det bakre är mer eller mindre oregelbundet. Aedeagus är liten. Anellus har böjd spets. Hos honan finns ostium på undersidan av en bakåtriktad utväxt (henia). Främre apofyserna är ovanligt korta för att vara hos en äkta mal. Corpus bursae är bara en tunn hinna och saknar helt strukturer. Endast den yttre delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus bursae och ductus bursae visas inte.
Utbredning
Länsvis förekomst för eklavmal Observationer i  Sverige för eklavmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är eklavmal sällsynt och begränsad till kustnära områden i Götaland, norrut till Östergötland samt på Öland. Den har också påträffats i Stockholmstrakten och vid Parsetjärn i Dalsland. I Danmark är den utpräglat östlig, och från Norge finns två fynd från Fredrikstad i Östfold. Från Finland har man rapporterat ett isolerat fynd i Norra Savolax. Världsutbredningen sträcker sig över norra och centrala Europa inklusive Storbritannien och Irland.

 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten tycks endast förekomma i anslutningen till gamla hålträd och stora, laviga flyttblock i södra Sverige. Alla nu kända populationer är helt isolerade från varandra. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-400) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Eklavmal påträffas oftast på gamla ekstammar Quercus spp., där den vilar i barkspringor. Den förekommer också vid stora, lavbeklädda flyttblock och murar. Fjärilen är mycket lokal. Någon gång har den setts i större antal i t.ex. Halltorps hage på Öland. Larven lever av lavar. I Storbritannien har man funnit den på barklavar (mjöllavar) av släktet Lepraria. Den vuxna fjärilen kan man se från mitten av juli till mitten av augusti. Varma nätter kan den observeras på trädstammar, där den springer upp och ner i sprickor eller håligheter på stammen. Fjärilen övervintrar troligtvis som larv, gömd under ett lavtäcke. Liksom övriga äkta malar lever larven i ett rör som den tillverkar av silkestrådar som täcks med lavfragment. Från april till juni kan man, på lavar, hitta larverna i dessa rör.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· skogsek
· skogsek
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lavar
· lavar
· mjöllavar
· mjöllavar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Infurcitinea, Art Infurcitinea argentimaculella (Stainton, 1849) - eklavmal Synonymer Tinea argentimaculella Stainton, 1849, Infurctinea argentimaculella (Stainton, 1849)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten tycks endast förekomma i anslutningen till gamla hålträd och stora, laviga flyttblock i södra Sverige. Alla nu kända populationer är helt isolerade från varandra. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-400) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En svartaktig mal med skarpa, silvervita fläckar och band på framvingen. Den är sällsynt och förekommer i södra Sverige. Fjärilen påträffas oftast på stammar av gamla ekar.

Vingspann 7–9 mm. Hjässan har ockragula eller i vissa fall ockrabruna, hårlika fjäll medan ansiket är ljusare. Framvingen är svartbrun eller svartaktig med viss kopparglans och med skarp, silvervit teckning. Vid en fjärdedel från vingbasen finns ett böjt tvärband som är avbrutet i mitten, vid tre femtedelar från vingbasen finns ett annat böjt band med tydligare avbrott i mitten. Nära spetsen finns en kommaformig fläck på framkanten och dessutom finns ytterligare små silverfläckar i vingens yttre del. Bakvingen är högst tre gånger så lång som bred och mörkbrun. 

Larven är ljusbrun med svart huvud.

Genitalier: Hos hanen är uncus långsträckt och spetsig med långa borst längs kanterna. Tegumen har formen av en sklerotiserad båge och vinculum ­avslutas inåt av ett par utskott på sidorna. Genitalklaffarna är asymmetriska, i spetsen vardera med två utskott med borst. Det främre utskottet avslutas som en tunn spets och det bakre är mer eller mindre oregelbundet. Aedeagus är liten. Anellus har böjd spets. Hos honan finns ostium på undersidan av en bakåtriktad utväxt (henia). Främre apofyserna är ovanligt korta för att vara hos en äkta mal. Corpus bursae är bara en tunn hinna och saknar helt strukturer. Endast den yttre delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus bursae och ductus bursae visas inte.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för eklavmal

Länsvis förekomst och status för eklavmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eklavmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är eklavmal sällsynt och begränsad till kustnära områden i Götaland, norrut till Östergötland samt på Öland. Den har också påträffats i Stockholmstrakten och vid Parsetjärn i Dalsland. I Danmark är den utpräglat östlig, och från Norge finns två fynd från Fredrikstad i Östfold. Från Finland har man rapporterat ett isolerat fynd i Norra Savolax. Världsutbredningen sträcker sig över norra och centrala Europa inklusive Storbritannien och Irland.

 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Meessiinae - dvärglavmalar 
  • Släkte
    Infurcitinea  
  • Art
    Infurcitinea argentimaculella(Stainton, 1849) - eklavmal
    Synonymer
    Tinea argentimaculella Stainton, 1849
    Infurctinea argentimaculella (Stainton, 1849)

Eklavmal påträffas oftast på gamla ekstammar Quercus spp., där den vilar i barkspringor. Den förekommer också vid stora, lavbeklädda flyttblock och murar. Fjärilen är mycket lokal. Någon gång har den setts i större antal i t.ex. Halltorps hage på Öland. Larven lever av lavar. I Storbritannien har man funnit den på barklavar (mjöllavar) av släktet Lepraria. Den vuxna fjärilen kan man se från mitten av juli till mitten av augusti. Varma nätter kan den observeras på trädstammar, där den springer upp och ner i sprickor eller håligheter på stammen. Fjärilen övervintrar troligtvis som larv, gömd under ett lavtäcke. Liksom övriga äkta malar lever larven i ett rör som den tillverkar av silkestrådar som täcks med lavfragment. Från april till juni kan man, på lavar, hitta larverna i dessa rör.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· lavar - Lichenes (Viktig)
· mjöllavar - Lepraria (Viktig)
Det normala habitatet i Sverige är grova, lavbevuxna ekar. Antalet gammelträd har under senaste seklen minskat kraftigt i Sydsverige och populationerna av eklavmal riskerar att fragmenteras alltmer i takt med att antalet grova ekar minskar och avståndet mellan dem ökar. Det ter sig mindre troligt att lavbevuxna klippor skulle utsättas för sådana ingrepp att artens eventuella förekomst skulle hotas, men om en tät trädridå växer upp och börjar skymma en sydvättande klippvägg minskar artens möjligheter att fortleva, då den uppenbarligen är värmekrävande. En känd fyndlokal är Halltorps hage på Öland, där arten har en skyddad fristad inom överskådlig framtid.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla, lavbevuxna träd bör sparas, i synnerhet om de nått en stamdiameter av en meter eller mer. Träd som står alldeles intill klippväggar med rik ormbunksväxt där eklavmalen förekommer bör selektivt tas bort för att förhindra total beskuggning.
Namngivning: Infurcitinea argentimaculella (Stainton, 1849). Originalbeskrivning: Tinea argentimaculella. Syst. Cat. Br. Tineidae and Pterophoridae: 6.

Etymologi: argentimaculella = ung. den lilla med silverfläckar, eg. liten silverfläck; argentum (lat.) = silver; maculum (lat.) = fläck, grundat på framvingens teckning, som består av silverfläckar och -band; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Infursitínea argéntimakulélla]

Hannemann, H.-J., 1977. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. III. Federmotten (Pterophoridae), Gespinstmotten (Yponomeutidae), Echte Motten (Tineidae). Die Tierwelt Deutschlands. 63. Teil.

Petersen, G., 1969. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera – Tineidae. – Beitr. Ent. Bd 19, H. 3/6: 311–388.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder). 

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Meessiinae - dvärglavmalar 
  • Släkte
    Infurcitinea  
  • Art
    Infurcitinea argentimaculella, (Stainton, 1849) - eklavmal
    Synonymer
    Tinea argentimaculella Stainton, 1849
    Infurctinea argentimaculella (Stainton, 1849)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).