Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större ginststävmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Prolita solutella
Större ginststävmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt stor stävmal med ett vingspann på 14–21 mm. Framvingens färg kan variera en del, men grundfärgen är i regel mörkbrun eller svartbrun. Honan kan sällsynt uppvisa askgrå former. De tre runda diskfläckarna är i regel stora, men kan vara otydliga, särskilt hos slitna exemplar. En fjärde, diffusare fläck befinner sig invid vecket nära vingbasen. Fransarna har som regel ett par delningslinjer. Utkanten är som hos Lita-arter mycket sned. Fransarnas bas har omväxlande mörka och ljusa fläckar och spetsfältet är normalt bestrött med många ljusa fjäll. Tvärlinjen är vanligen rätvinkligt bruten i mitten men ibland upplöst i två motfläckar eller otydlig. Arten kan närmast förväxlas med otydligt tecknade individer av släktingen flickstävmal Lita sexpunctella, eller med någon av arterna rökstävmal Chionodes fumatella och distinkt stävmal C. distinctella, vilka alla kan finnas tillsammans med P. solutella. Arten är avbildad av Elsner (1999).
Utbredning
Länsvis förekomst för större ginststävmal Observationer i  Sverige för större ginststävmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är angiven från Centraleuropa till Turkiet och västra Ryssland. Den uppträder oftast mycket lokalt och är helt beroende av förekomsten av värdväxten (ginst och harris). I Norden finns den bara i Danmark och Sverige. De danska fynden härrör från Jylland (alla deldistrikten). I Sverige har den noterats från Skåne, Halland och Småland. De småländska fynden härrör från Urshult 1915, Växjö 1916 och Älghult 1923. I Skåne har arten funnits vid Trolle Ljungby (3 ex. den 25.V.1963, leg. I. Svensson) och på Bonnarps hed; sannolikt togs den för sista gången där 31.VI.1974 (leg. Bengt Åke Bengtsson). I Halland finns den kvar på några lokaler. Under senare år har den insamlats bl. a. på Mästockaheden och Mästocka skjutfält där den kan uppträda rikligt på ytor som avbränts något år dessförinnan. Den finns också på den gamla bangårdsvallen vid Veinge station, samt på en gammal sandig betesmark ca 0,5 km söder om stationen. Ytterligare populationer har även påträffats vid den gamla grustäkten vid Åled norr om Halmstad samt vid naturreservatet Övragård.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Fri stävmal är funnen på torrmarkslokaler med värdväxterna ginst (Genista sp.) eller harris (Cytisus scoparius) i Skåne och Halland. Arten är även uppgiven från Kalmar län men belägg saknas. Eftersom arten inte endast lever på ginst har den klarat sig bättre än monofaga arter, men allteftersom de torra sandiga markerna förändras minskar även denna artens överlevnadsmöjligheter. Arten ingick i åtgärdsprogram för nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar 2007-2011. Antalet lokalområden i landet skattas till 18 (16-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4720-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (60-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Äggen läggs på liggande skott av hårginst Genista pilosa. Från England och kontinenten finns också uppgifter om att nålginst G. anglica och harris Cytisus scoparius kan tjäna som värdväxter. Den rödbruna larven med vitaktiga längslinjer lever i juli–augusti i vävrör som går från marken upp i plantorna där larven lever av bladen. Vid rikliga förekomster kan stora delar av plantorna vara dekorerade med draperiliknande spinn. Per Benander skriver i en artikel i Entomologisk Tidskrift från 1924: ”Där Genista-skotten lågo på nakna gruset förekom Gelechia solutella Z. i rör av vit väv, klädda med sandkorn. Sådana vävrör funnos av ända till en decimeters längd. Exkrementen kastades undan och användes ej, såsom hos många andra i vävrör levande, till rörens beklädnad. I sista hälften av augusti spunno larverna en tät kokong, i vilken de lade sig krumböjda för att så tillbringa vintern”. I maj kläcks de första fjärilarna och flygperioden varar till en bit förbi mitten av juni. Några individer är också funna i mitten av juli i en möjlig andra generation (beroende på vädret). Fri stävmal föredrar brända eller blottade ytor med färsk ginst. Här kan den mörka fjärilen också undgå upptäckt från eventuella predatorer. Den flyger aktivt i solsken ända fram till solnedgången, men attraheras också av ljus på natten.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ginster
· ginster
· harris
· harris
· hårginst
· hårginst
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Prolita, Art Prolita solutella (Zeller, 1839) - större ginststävmal Synonymer Lita solutella (Zeller, 1839), fri stävmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Fri stävmal är funnen på torrmarkslokaler med värdväxterna ginst (Genista sp.) eller harris (Cytisus scoparius) i Skåne och Halland. Arten är även uppgiven från Kalmar län men belägg saknas. Eftersom arten inte endast lever på ginst har den klarat sig bättre än monofaga arter, men allteftersom de torra sandiga markerna förändras minskar även denna artens överlevnadsmöjligheter. Arten ingick i åtgärdsprogram för nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar 2007-2011. Antalet lokalområden i landet skattas till 18 (16-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4720-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (60-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En relativt stor stävmal med ett vingspann på 14–21 mm. Framvingens färg kan variera en del, men grundfärgen är i regel mörkbrun eller svartbrun. Honan kan sällsynt uppvisa askgrå former. De tre runda diskfläckarna är i regel stora, men kan vara otydliga, särskilt hos slitna exemplar. En fjärde, diffusare fläck befinner sig invid vecket nära vingbasen. Fransarna har som regel ett par delningslinjer. Utkanten är som hos Lita-arter mycket sned. Fransarnas bas har omväxlande mörka och ljusa fläckar och spetsfältet är normalt bestrött med många ljusa fjäll. Tvärlinjen är vanligen rätvinkligt bruten i mitten men ibland upplöst i två motfläckar eller otydlig. Arten kan närmast förväxlas med otydligt tecknade individer av släktingen flickstävmal Lita sexpunctella, eller med någon av arterna rökstävmal Chionodes fumatella och distinkt stävmal C. distinctella, vilka alla kan finnas tillsammans med P. solutella. Arten är avbildad av Elsner (1999).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större ginststävmal

Länsvis förekomst och status för större ginststävmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större ginststävmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är angiven från Centraleuropa till Turkiet och västra Ryssland. Den uppträder oftast mycket lokalt och är helt beroende av förekomsten av värdväxten (ginst och harris). I Norden finns den bara i Danmark och Sverige. De danska fynden härrör från Jylland (alla deldistrikten). I Sverige har den noterats från Skåne, Halland och Småland. De småländska fynden härrör från Urshult 1915, Växjö 1916 och Älghult 1923. I Skåne har arten funnits vid Trolle Ljungby (3 ex. den 25.V.1963, leg. I. Svensson) och på Bonnarps hed; sannolikt togs den för sista gången där 31.VI.1974 (leg. Bengt Åke Bengtsson). I Halland finns den kvar på några lokaler. Under senare år har den insamlats bl. a. på Mästockaheden och Mästocka skjutfält där den kan uppträda rikligt på ytor som avbränts något år dessförinnan. Den finns också på den gamla bangårdsvallen vid Veinge station, samt på en gammal sandig betesmark ca 0,5 km söder om stationen. Ytterligare populationer har även påträffats vid den gamla grustäkten vid Åled norr om Halmstad samt vid naturreservatet Övragård.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Prolita  
  • Art
    Prolita solutella(Zeller, 1839) - större ginststävmal
    Synonymer
    Lita solutella (Zeller, 1839)
    fri stävmal

Äggen läggs på liggande skott av hårginst Genista pilosa. Från England och kontinenten finns också uppgifter om att nålginst G. anglica och harris Cytisus scoparius kan tjäna som värdväxter. Den rödbruna larven med vitaktiga längslinjer lever i juli–augusti i vävrör som går från marken upp i plantorna där larven lever av bladen. Vid rikliga förekomster kan stora delar av plantorna vara dekorerade med draperiliknande spinn. Per Benander skriver i en artikel i Entomologisk Tidskrift från 1924: ”Där Genista-skotten lågo på nakna gruset förekom Gelechia solutella Z. i rör av vit väv, klädda med sandkorn. Sådana vävrör funnos av ända till en decimeters längd. Exkrementen kastades undan och användes ej, såsom hos många andra i vävrör levande, till rörens beklädnad. I sista hälften av augusti spunno larverna en tät kokong, i vilken de lade sig krumböjda för att så tillbringa vintern”. I maj kläcks de första fjärilarna och flygperioden varar till en bit förbi mitten av juni. Några individer är också funna i mitten av juli i en möjlig andra generation (beroende på vädret). Fri stävmal föredrar brända eller blottade ytor med färsk ginst. Här kan den mörka fjärilen också undgå upptäckt från eventuella predatorer. Den flyger aktivt i solsken ända fram till solnedgången, men attraheras också av ljus på natten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ginster - Genista (Viktig)
· harris - Cytisus scoparius (Har betydelse)
· hårginst - Genista pilosa (Viktig)
Det allvarligaste hotet mot fri stävmal är upphörd bränning av ljunghedar med hårginst. Alla senare successionsstadier i hedens igenväxning (eller igenplantering) är direkt ogynnsamma för arten. Även slentrianmässig slutbehandling av grustäkter med förekomst av hårginst är ett hot. Lokalerna vid Mästocka och Övragård är naturreservat och med nuvarande skötsel synes fri stävmal inte vara hotad där. För att främja hårginsten bränns nämligen en viss del av lokalerna med bestämda tidsmellanrum, vilket visat sig gynna vissa av de ginstlevande fjärilarna. Tönnersjömålet vid Mästocka skjutfält är i dagsläget för flera av ginstfjärilarna den mest optimala förekomstlokalen och så länge militärens verksamhet med årlig vårbrännig av heden får fortlöpa kommer sannolikt även denna art att ha en fristad där för lång tid framåt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Arten har sannolikt ett tillräckligt skydd inom Mästocka naturreservat. Vid Veinge bör markägaren informeras om beståndet av ginst och fri stävmal så att man kan nå en överenskommelse om bibehållen markanvändning, dvs. svagt nötkreatursbete på ogödslad mark. De återstående lokalerna bör besökas regelbundet så att populationerna av fri stävmal kan hållas under uppsikt. Ett nationellt åtgärdsprogram för ”Nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar” är framtaget för åren 2007–2011. Där föreslås bland annat att ginsten bör gynnas genom successiv ljungbränning inom Mästockareservatet, vid Veinge station och i övrigt genom att ginstlokaler skyddas mot igenväxning och skogsplantering. Nya ginstlokaler bör skapas genom exempelvis ökad hyggesbrännig och genom restaureringsåtgärder inriktade på hårginst och dess följearter i stället för slentrianmässig slutbehandling där i regel utplaning, påförning av jord och tallplantering ingår.

Åtgärdsprogram Fastställt
Fri stävmal är bara en representant för de arter, som lever monofagt på ginst. Övriga svenska fjärilsarter som är knutna till ginst lever under ungefär samma förutsättningar, och kommer att gynnas på samma sätt som fri stävmal, om skötselplaner o.d. inriktas på att skapa goda betingelser för ginstarterna.

Benander, P. 1924. Svenska Genista-småfjärilar (under Smärre meddelanden och notiser.) Ent. Tidskr. 45: 195–196.

Brundin, J. A. Z. 1925. Fjärilar från Kronobergs län. Ent. Tidskr. 46: 35–42.

Elsner, G. et al. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. 380s. Apollo Books.

Larsson, K. (Opubl.). Åtgärdsprogram för Nålginst, Tagginst och ginstlevande fjärilar. Naturvårdsverket.

Palmer, S.M. 2002. In Emmet A.M. & Langmaid, J.R. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Vol. 4 (Part 2). Colchester, England.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. Rev. Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Prolita  
  • Art
    Prolita solutella, (Zeller, 1839) - större ginststävmal
    Synonymer
    Lita solutella (Zeller, 1839)
    fri stävmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. Rev. Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.