Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  töcknig trymal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Perittia obscurepunctella
Töcknig trymal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 8–12 mm. Framvingarna är glänsande grå med en del vita fjäll, i mitten av vingvecket finns ett, kort mörkt streck, på ömse sidor med en liten, vit fläck. Arten kan förväxlas med ekbladhålmalen Heliozela sericiella, som flyger samtidigt och ofta på samma lokaler. Den är emellertid försedd med en ljus fläck på bakkanten av framvingen och saknar teckningar i vingvecket. Arten är avbildad i Traugott-Olsen & Nielsen (1977).
Utbredning
Länsvis förekomst för töcknig trymal Observationer i  Sverige för töcknig trymal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är utbredd över Centraleuropa ner till Frankrike, från Storbritannien till västra Ryssland. I Danmark är den funnen i alla distrikt utom på Bornholm och i västra Jylland. I Finland är den känd från ett handfull provinser i söder. Från Sverige har den hittills bara blivit funne i Skåne och Uppland. I Skåne lär den först ha upptäckts i Kågeröd på 1940-talet. Den rapporterades också från Kullaberg i början på 1950-talet och har sedan dess blivit funnen av Ingvar Svensson på ytterligare ett antal platser, bl.a. vid Silvåkra (1960) och Villie, öster om Skurup (1962). På senare tid har den hittats i ett silverganbestånd med Lonicera 1,3 kilometer NNO om Brösarp. Töcknig tryminerarmal upptäcktes i maj 1983 av Jan-Olof Björklund nära Älvkarleö i norra Uppland, vilket passar in på de finska fynden. Fjärilen har sedan påträffats även ute vid Fagerön i Roslagen (1984), samt som larv på ett lövhygge vid Marma skjutfält (2003), endast en halv mil från den första uppländska lokalen. Arten är mycket lokal och tycks ha ett ojämnt uppträdande från år till år.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Endast känd från ett fåtal lokaler med kaprifol i Skåne, samt från två lokaler med skogstry i Älvkarleöområdet och från Fagerön vid Harg 1984. Lokalerna i Älvkarleby är rika lövhyggen i ett mycket örtrikt grönstensstråk. Åtminstone den ena lokalen, den vid Norge-hygget är igenväxt med gran och den andra lokalen på Marma skjutfält är nyligen granplanterad. Förmodligen har arten gynnats av extensivt skogsbete på sina naturliga biotoper. Den verkar kunna blomma upp på hyggesmark o.l. där skogstry växer, men försvinner lika fort när granskogen sluter sig. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-160) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Arten uppträder i soliga, halvöppna skogar där kaprifol Lonicera periclymenum (i Skåne) eller skogstry L. xylosteum växer (i Uppland). Larven gör en stor blåsmina i bladen under sommaren fram till augusti-september och övervintrar som puppa. Fjärilen flyger från slutet av april och till mitten av maj, i Uppland till slutet av maj och har som andra insekter en mycket varierande abundans år från år. Den är aktiv på kvällen soliga dagar och vilar gärna på trädstammar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogstry
· skogstry
· vildkaprifol
· vildkaprifol
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Elachistidae (gräsmalar), Släkte Perittia, Art Perittia obscurepunctella (Stainton, 1848) - töcknig trymal Synonymer töcknig tryminerarmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Endast känd från ett fåtal lokaler med kaprifol i Skåne, samt från två lokaler med skogstry i Älvkarleöområdet och från Fagerön vid Harg 1984. Lokalerna i Älvkarleby är rika lövhyggen i ett mycket örtrikt grönstensstråk. Åtminstone den ena lokalen, den vid Norge-hygget är igenväxt med gran och den andra lokalen på Marma skjutfält är nyligen granplanterad. Förmodligen har arten gynnats av extensivt skogsbete på sina naturliga biotoper. Den verkar kunna blomma upp på hyggesmark o.l. där skogstry växer, men försvinner lika fort när granskogen sluter sig. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-160) km². -2010. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Vingbredd 8–12 mm. Framvingarna är glänsande grå med en del vita fjäll, i mitten av vingvecket finns ett, kort mörkt streck, på ömse sidor med en liten, vit fläck. Arten kan förväxlas med ekbladhålmalen Heliozela sericiella, som flyger samtidigt och ofta på samma lokaler. Den är emellertid försedd med en ljus fläck på bakkanten av framvingen och saknar teckningar i vingvecket. Arten är avbildad i Traugott-Olsen & Nielsen (1977).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för töcknig trymal

Länsvis förekomst och status för töcknig trymal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för töcknig trymal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är utbredd över Centraleuropa ner till Frankrike, från Storbritannien till västra Ryssland. I Danmark är den funnen i alla distrikt utom på Bornholm och i västra Jylland. I Finland är den känd från ett handfull provinser i söder. Från Sverige har den hittills bara blivit funne i Skåne och Uppland. I Skåne lär den först ha upptäckts i Kågeröd på 1940-talet. Den rapporterades också från Kullaberg i början på 1950-talet och har sedan dess blivit funnen av Ingvar Svensson på ytterligare ett antal platser, bl.a. vid Silvåkra (1960) och Villie, öster om Skurup (1962). På senare tid har den hittats i ett silverganbestånd med Lonicera 1,3 kilometer NNO om Brösarp. Töcknig tryminerarmal upptäcktes i maj 1983 av Jan-Olof Björklund nära Älvkarleö i norra Uppland, vilket passar in på de finska fynden. Fjärilen har sedan påträffats även ute vid Fagerön i Roslagen (1984), samt som larv på ett lövhygge vid Marma skjutfält (2003), endast en halv mil från den första uppländska lokalen. Arten är mycket lokal och tycks ha ett ojämnt uppträdande från år till år.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Elachistidae - gräsmalar 
  • Underfamilj
    Elachistinae  
  • Släkte
    Perittia  
  • Art
    Perittia obscurepunctella(Stainton, 1848) - töcknig trymal
    Synonymer
    töcknig tryminerarmal

Arten uppträder i soliga, halvöppna skogar där kaprifol Lonicera periclymenum (i Skåne) eller skogstry L. xylosteum växer (i Uppland). Larven gör en stor blåsmina i bladen under sommaren fram till augusti-september och övervintrar som puppa. Fjärilen flyger från slutet av april och till mitten av maj, i Uppland till slutet av maj och har som andra insekter en mycket varierande abundans år från år. Den är aktiv på kvällen soliga dagar och vilar gärna på trädstammar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogstry - Lonicera xylosteum (Viktig)
· vildkaprifol - Lonicera periclymenum (Viktig)
Populationer av töcknig tryminerarmal kan slås ut av skogsavverkning och av bortrensning av värdväxten. Populationen vid Älvkarleö är förmodligen spolierad då granskogen nu står tät på platsen.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Arten finns på Kullaberg, som är ett naturreservat, och där finns inga direkta hot mot arten. De få övriga lokaler som har upptäckts, bör ej utsättas för radikalt skogsbruk, så att miljön helt förändras. Upplandsförekomsterna vid Marma skjutfält och Fagerön ingår nu i Natura-2000, vilket bör betyda goda möjligheter att med lämpliga skötselåtgärder gynna denna och andra hotade arter.

Emmet, A.M, et al. 1996 in The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 3. Colchester, England.

Svensson, I. 1984. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1983. Ent. Tidskr. 105: 75–80.

Traugott-Olsen, E. & Nielsen, E. Schmidt 1977. The Elachistidae (Lepidoptera) of Fennoscandia and Denmark.

Fauna ent. scand., Vol. 6. Klampenborg.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Elachistidae - gräsmalar 
  • Underfamilj
    Elachistinae  
  • Släkte
    Perittia  
  • Art
    Perittia obscurepunctella, (Stainton, 1848) - töcknig trymal
    Synonymer
    töcknig tryminerarmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.