Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kattostmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Platyedra subcinerea
Kattostmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 16–19 mm. Framvingar är ockrafärgade med ett stort antal spridda, mörkbruna fjäll. Nykläckta exemplar har en rödbrunaktig lyster men övervintrade djur är blekare, nästan beige i grundfärgen. Bakvingar är bredare än framvingarna, ljust brungrå, mörkare utåt. Bakvingefransarna är ovanligt långa för en så bredvingad stävmal. Mest typiskt för arten är en svartaktig fläck nära basen, och därmed kan man lätt skilja arten åt från malvamalen Pexicopia malvella, som i övrigt liknar kattostmalen mycket, men normalt har lite tydligare schatteringar och fläckar i framvingen. Arten är avbildad av Elsner (1999).
Utbredning
Länsvis förekomst för kattostmal Observationer i  Sverige för kattostmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kattostmalen finns över hela det paläarktiska området, men saknas i Japan och i de nordligare områdena. Den finns sålunda också i Nordafrika, i Mindre Asien, Iran och Afghanistan. I Norden har den bara påträffats i Danmark och sydöstra Sverige (Småland, Öland och Gotland). Den är också känd från Lettland och Polen. Sommaren 1931 vistades Per Benander i Böda socken och han fann då i Byxelkrok nere vid hamnen, intill det pensionat han bodde i, några exemplar av kattostmal. Detta var ett nytt fynd för Norden. Bebyggelsen var på den tiden helt annorlunda och några gatlampor lär inte ha funnits då. Sedan hördes inget om arten förrän 1976 då ett exemplar håvades den 8 juni strax söder om fyren Långe Erik på Ölands norra udde (B. Å. Bengtsson, leg.). Ytterligare några år senare hittades en population vid stiftsgården i Böda, där arten sedan dess tycks ha hållit sig kvar. 1984 samlade Ingvar Svensson in två exemplar i Gotland, Grötlingbo. En annan samlare har påträffat larver i fröhus av rödmalva Malva sylvestris invid Visby ringmur. Den 18.V och 24.V.2000 togs vardera ett exemplar i ljusfälla inne i Kalmar (M.Lindeborg leg.).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Endast funnen på ett fåtal lokaler på Öland och Gotland. Arten lever främst på rödmalva- (Malva silvestris). Utbredningsområdet är litet, men arten påträffas runt gårdar och andra kulturbetingade marker där värdväxten finns. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (2-16). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5400 (3000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 32 (8-64) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
I Sverige har arten hittats på platser där rödmalva växer intill ladugårdsväggar, murar, o.d., helst där solinstrålningen är intensiv. De enstaka fynden vid havsstrand och inne i villabebyggelse kan vara förflugna exemplar och alltså komma från annat håll. Honan applicerar äggen i blomman av rödmalva under försommaren. I England har också stockros Alcea (Althea) rosea noterats som värdväxt. Larven, som ska vara ljust skär med bruna fläckar, äter på blomman och senare på fröna under juni-juli. Fjärilen kläcks i augusti och övervintrar. Den kan påträffas under våren till in i juni. Den flyger aktivt i skymningen och på natten och kommer enligt engelska observationer till ljus. I Sverige har arten påträffats (av B. Å. Bengtsson) även under eftermiddagen och kvällen efter att ha skrämts ut från ruggar av rödmalva. Den är mest aktiv under varma vårkvällar då också parningen sker. Den lär också övervintra eller gömma sig i stråtak, men även otäta uthus, höslinnen och ladugårdar lämpar sig väl.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· läkemalva
· läkemalva
· nässlor
· nässlor
· rödmalva
· rödmalva
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Platyedra, Art Platyedra subcinerea (Haworth, 1828) - kattostmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Endast funnen på ett fåtal lokaler på Öland och Gotland. Arten lever främst på rödmalva- (Malva silvestris). Utbredningsområdet är litet, men arten påträffas runt gårdar och andra kulturbetingade marker där värdväxten finns. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (2-16). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5400 (3000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 32 (8-64) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Vingbredd 16–19 mm. Framvingar är ockrafärgade med ett stort antal spridda, mörkbruna fjäll. Nykläckta exemplar har en rödbrunaktig lyster men övervintrade djur är blekare, nästan beige i grundfärgen. Bakvingar är bredare än framvingarna, ljust brungrå, mörkare utåt. Bakvingefransarna är ovanligt långa för en så bredvingad stävmal. Mest typiskt för arten är en svartaktig fläck nära basen, och därmed kan man lätt skilja arten åt från malvamalen Pexicopia malvella, som i övrigt liknar kattostmalen mycket, men normalt har lite tydligare schatteringar och fläckar i framvingen. Arten är avbildad av Elsner (1999).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kattostmal

Länsvis förekomst och status för kattostmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kattostmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kattostmalen finns över hela det paläarktiska området, men saknas i Japan och i de nordligare områdena. Den finns sålunda också i Nordafrika, i Mindre Asien, Iran och Afghanistan. I Norden har den bara påträffats i Danmark och sydöstra Sverige (Småland, Öland och Gotland). Den är också känd från Lettland och Polen. Sommaren 1931 vistades Per Benander i Böda socken och han fann då i Byxelkrok nere vid hamnen, intill det pensionat han bodde i, några exemplar av kattostmal. Detta var ett nytt fynd för Norden. Bebyggelsen var på den tiden helt annorlunda och några gatlampor lär inte ha funnits då. Sedan hördes inget om arten förrän 1976 då ett exemplar håvades den 8 juni strax söder om fyren Långe Erik på Ölands norra udde (B. Å. Bengtsson, leg.). Ytterligare några år senare hittades en population vid stiftsgården i Böda, där arten sedan dess tycks ha hållit sig kvar. 1984 samlade Ingvar Svensson in två exemplar i Gotland, Grötlingbo. En annan samlare har påträffat larver i fröhus av rödmalva Malva sylvestris invid Visby ringmur. Den 18.V och 24.V.2000 togs vardera ett exemplar i ljusfälla inne i Kalmar (M.Lindeborg leg.).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Apatetrinae  
  • Släkte
    Platyedra  
  • Art
    Platyedra subcinerea(Haworth, 1828) - kattostmal

I Sverige har arten hittats på platser där rödmalva växer intill ladugårdsväggar, murar, o.d., helst där solinstrålningen är intensiv. De enstaka fynden vid havsstrand och inne i villabebyggelse kan vara förflugna exemplar och alltså komma från annat håll. Honan applicerar äggen i blomman av rödmalva under försommaren. I England har också stockros Alcea (Althea) rosea noterats som värdväxt. Larven, som ska vara ljust skär med bruna fläckar, äter på blomman och senare på fröna under juni-juli. Fjärilen kläcks i augusti och övervintrar. Den kan påträffas under våren till in i juni. Den flyger aktivt i skymningen och på natten och kommer enligt engelska observationer till ljus. I Sverige har arten påträffats (av B. Å. Bengtsson) även under eftermiddagen och kvällen efter att ha skrämts ut från ruggar av rödmalva. Den är mest aktiv under varma vårkvällar då också parningen sker. Den lär också övervintra eller gömma sig i stråtak, men även otäta uthus, höslinnen och ladugårdar lämpar sig väl.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· läkemalva - Althaea officinalis (Har betydelse)
· nässlor - Urtica (Har betydelse)
· rödmalva - Malva sylvestris (Viktig)
Borttagandet av värdväxten är det primära hotet mot arten. Rödmalva växer helst invid husväggar, murar och gärdsgårdar där städivern kan eliminera växten. Den växer också på skräpmark av olika slag. Vid ett besök vid Visby ringmur för några år sedan kunde Ingvar Svensson konstatera, att gräsmattorna utanför muren var klippta och alla bestånd av rödmalva hade utplånats.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Det är lämpligt att ta kontakt med markägaren och informera om hur man kan bevara rödmalva och därmed kattostmalen där den förekommer. Man kan också gynna rödmalva genom att aktivt så in den invid platser där den redan växer. Stiftsgården i Böda bör besökas med jämna mellanrum för att fastställa att habitatet inte förändras negativt.

Benander, P. 1932. Öländska fjärilar. Ent. Tidskr. 53: 123–126.

Elsner, G. et al. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava.

Svensson, I. 1977. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1976. Ent. Tidskr. 98: 37–43.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Apatetrinae  
  • Släkte
    Platyedra  
  • Art
    Platyedra subcinerea, (Haworth, 1828) - kattostmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.