Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  linjesprötat timjanfjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Merrifieldia leucodactyla
Linjesprötat timjanfjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 18–25 mm. Framvingarna är gulbeigefärgade med brun inblandning mellan flikbasen och vingbasen. Längs framkanten finns en tunn, gråbrun strimma utom vid själva spetsen. Bakvingeflikarna är mörkbruna, ljusnande utåt. Antennerna är beklädda med mörka fjäll i en longitudinell rad mellan ljusa fjäll. Hos den närstående arten ojämnsprötat timjanfjädermott Merrifielda fuscolimbatus är fjällen på antennerna ojämnt spridda. Arten är avbildad av Gielis (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för linjesprötat timjanfjädermott Observationer i  Sverige för linjesprötat timjanfjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är rapporterad från de flesta länder i Europa samt från Nordafrika och Turkiet. I Finland är arten tagen i de flesta distrikt upp till Österbotten. I Danmark är den bara känd från Jylland. De svenska fynden sträcker sig från Skåne till Uppland-Västmanland, med stora luckor. Den togs nyligen ny för Uppland (Faxan, 22.VII.1991). På Öland och Gotland förekommer arten på flera lokaler, men måste ändå betraktas som sällsynt. Den har en fast stam i sydöstra Sverige, men fastlandslokalerna är disjunkt belägna och går förlorade efter hand.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Timjanfjädermott förekommer på torrmarkslokaler med backtimjan (Thymus serpyllum) i Göta- och Svealand. Flertalet lokaler på fastlandet är helt isolerade från varandra. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (12-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (48-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Radsprötat timjanfjädermott finns på torra, sandiga marker såsom backar, fält, vägkanter och hedar. I Sverige är arten bunden till timjan Thymus serpyllum, men från utlandet rapporteras den leva av andra timjanarter, lungört Pulmonaria officinalis och kungsmynta Origanum vulgare. Den beskrivning av larven som finns i litteraturen kan eventuellt också passa in på ojämnsprötat timjanfjädermott eftersom arterna har varit svåra att skilja på. Larven ska leva på hösten och efter övervintring åter äta på timjan. Den är grön, tätt vithårig med svartaktiga tvärlinjer och vårtor samt en gul linje längs fötterna. Huvudet är gulbrunt. Fjärilen kläcks i mitten av juni och flyger till en bit in i augusti.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· timjan
· timjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Merrifieldia, Art Merrifieldia leucodactyla (Denis & Schiffermüller, 1775) - linjesprötat timjanfjädermott Synonymer Pterophorus leucodactyla (Denis & Schiffermüller, 1775), radsprötat timjanfjädermott, ojämnsprötat timjanfjädermott

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Timjanfjädermott förekommer på torrmarkslokaler med backtimjan (Thymus serpyllum) i Göta- och Svealand. Flertalet lokaler på fastlandet är helt isolerade från varandra. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (12-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (48-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Vingbredd 18–25 mm. Framvingarna är gulbeigefärgade med brun inblandning mellan flikbasen och vingbasen. Längs framkanten finns en tunn, gråbrun strimma utom vid själva spetsen. Bakvingeflikarna är mörkbruna, ljusnande utåt. Antennerna är beklädda med mörka fjäll i en longitudinell rad mellan ljusa fjäll. Hos den närstående arten ojämnsprötat timjanfjädermott Merrifielda fuscolimbatus är fjällen på antennerna ojämnt spridda. Arten är avbildad av Gielis (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för linjesprötat timjanfjädermott

Länsvis förekomst och status för linjesprötat timjanfjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för linjesprötat timjanfjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är rapporterad från de flesta länder i Europa samt från Nordafrika och Turkiet. I Finland är arten tagen i de flesta distrikt upp till Österbotten. I Danmark är den bara känd från Jylland. De svenska fynden sträcker sig från Skåne till Uppland-Västmanland, med stora luckor. Den togs nyligen ny för Uppland (Faxan, 22.VII.1991). På Öland och Gotland förekommer arten på flera lokaler, men måste ändå betraktas som sällsynt. Den har en fast stam i sydöstra Sverige, men fastlandslokalerna är disjunkt belägna och går förlorade efter hand.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Merrifieldia  
  • Art
    Merrifieldia leucodactyla(Denis & Schiffermüller, 1775) - linjesprötat timjanfjädermott
    Synonymer
    Pterophorus leucodactyla (Denis & Schiffermüller, 1775)
    radsprötat timjanfjädermott
    ojämnsprötat timjanfjädermott

Radsprötat timjanfjädermott finns på torra, sandiga marker såsom backar, fält, vägkanter och hedar. I Sverige är arten bunden till timjan Thymus serpyllum, men från utlandet rapporteras den leva av andra timjanarter, lungört Pulmonaria officinalis och kungsmynta Origanum vulgare. Den beskrivning av larven som finns i litteraturen kan eventuellt också passa in på ojämnsprötat timjanfjädermott eftersom arterna har varit svåra att skilja på. Larven ska leva på hösten och efter övervintring åter äta på timjan. Den är grön, tätt vithårig med svartaktiga tvärlinjer och vårtor samt en gul linje längs fötterna. Huvudet är gulbrunt. Fjärilen kläcks i mitten av juni och flyger till en bit in i augusti.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
· timjan - Thymus (Viktig)
Artens biotop är en hotad miljötyp som minskar i areal. Torra marker tas ofta i anspråk för bebyggelse, men även tallplantering och vägdragning kan ödelägga fjärilens habitat.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Goda lokaler med radsprötat timjanfjädermott bör inte exploateras eller beskogas utan ges ett lämpligt skydd, inte minst eftersom även många andra hotade arter vistas i samma habitat.
I senaste revisionen av gruppen har artens vetenskapliga namn ändrats till Merrifielda leucodactyla.

Gielis, C. 1996. Pterophoridae. – In P. Huemer, O.Karsholt and L.Lyneborg (eds.): Microlepidoptera of Europe 1: 1–222.

Karsholt, D. & Razowski, J. 1996. Lepidoptera of Europe. 380 s. Apollo Books.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Merrifieldia  
  • Art
    Merrifieldia leucodactyla, (Denis & Schiffermüller, 1775) - linjesprötat timjanfjädermott
    Synonymer
    Pterophorus leucodactyla (Denis & Schiffermüller, 1775)
    radsprötat timjanfjädermott
    ojämnsprötat timjanfjädermott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.