Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandfältsljusmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Pyrausta aerealis
Sandfältsljusmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hanens vingbredd är 18–26 mm, honans 16–21 mm. Hanens framvingar är olivbruna med en diffus, olivgrå eller brunaktig yttre tvärlinje samt en rak ljus linje i ytterfältet. Bakvingarna är gråbruna, ljusare vid basen och med antydan till en ofullständig, böjd tvärlinje, gulfläckig vid basen av fransarna. Honan är mer kontrastrikt tecknad. Framvingarnas grundfärg är något renare brun, yttertvärlinjen ockragul och innanför denna finns en kilformad ljus fläck nedanför framkanten. Längs utkanten löper en tunn ockragul linje, delvis upplöst i fläckar. Bakvingarna är brunaktiga med en böjd tvärlinje, som är vidgad i mitten och försvinnande, utkanten med små ockragula fläckar. Två underarter har upprättats, men i Sverige är det nominatrasen som förekommer. Arten är avbildad av Palm (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för sandfältsljusmott Observationer i  Sverige för sandfältsljusmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sandfältljusmottet finns i ett 15-tal europeiska länder. I Danmark är arten ganska vanlig, i synnerhet i Storabältsområdet och på Bornholm. Den 7.VII.1950 tog Harry Krogerus in ett honexemplar på Åland, Eckerö men det förblev obestämt till 1990, då arten publicerades som ny för Finland. I Sverige är sandfältljusmottet främst en skånsk art, även om det också är rapporterat från Blekinge, Småland, Öland och Gotland (här så sent som 1997 genom fynd 1966 av Håkan Elmqvist). Utanför Skåne är det oftast fråga om tillfälliga inflygningar, men i Skåne - i synnerhet i söder och öster - finns fasta populationer, t.ex. på sandfälten runt Kivik och i Sandhammarområdet, men även där finns indikationer på en kraftig minskning av arten.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på mycket torra sandmarker med rik örtflora i östra Skåne och på Öland. Därutöver har den tagits vid enstaka tillfällen i ytterligare några län i södra Götaland. Trots att arten lever på ett flertal värdväxter, exempelvis backtimjam (Thymus serphyllum) och hedblomster (Helichrysium arenarium) har den som många andra arter knutna till denna biototyp minskat under senare årtionden. Arten är inrapporterad från endast 7 lokaler sedan 1980, men från 1990-talet är den endast funnen vid något enstaka tillfälle. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (10000-25400) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (44-80) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Sandfältljusmottet trivs på sandiga, soliga marker, exempelvis på Vitemölla sandfält. Fjärilen flyger om dagen, i synnerhet på eftermiddagen men kommer också till ljus. Larven lever på diverse torrmarksväxter, men i Sverige är det främst hedblomster Helichrysum arenarium som kommer ifråga. På kontinenten uppges även fältmalört Artemisia campestris, timjan Thymus serpyllum m.fl. kunna tjäna som värdväxter. Larven är grönaktig eller grå med mörkbrunt huvud och svartaktiga prickvårtor. Den uppträder i maj–juni och äter företrädesvis lågt ned på värdväxten. Puppstadiet är kortvarigt och fjärilen ses flyga i juni–juli.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· hedblomster
· hedblomster
· noppor
· noppor
· rutor
· rutor
· timjan
· timjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Crambidae, Släkte Pyrausta, Art Pyrausta aerealis Hübner, 1793 - sandfältsljusmott Synonymer Pyrausta obsoletalis (Fabricius, 1794), sandfältljusmott

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på mycket torra sandmarker med rik örtflora i östra Skåne och på Öland. Därutöver har den tagits vid enstaka tillfällen i ytterligare några län i södra Götaland. Trots att arten lever på ett flertal värdväxter, exempelvis backtimjam (Thymus serphyllum) och hedblomster (Helichrysium arenarium) har den som många andra arter knutna till denna biototyp minskat under senare årtionden. Arten är inrapporterad från endast 7 lokaler sedan 1980, men från 1990-talet är den endast funnen vid något enstaka tillfälle. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (10000-25400) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (44-80) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Hanens vingbredd är 18–26 mm, honans 16–21 mm. Hanens framvingar är olivbruna med en diffus, olivgrå eller brunaktig yttre tvärlinje samt en rak ljus linje i ytterfältet. Bakvingarna är gråbruna, ljusare vid basen och med antydan till en ofullständig, böjd tvärlinje, gulfläckig vid basen av fransarna. Honan är mer kontrastrikt tecknad. Framvingarnas grundfärg är något renare brun, yttertvärlinjen ockragul och innanför denna finns en kilformad ljus fläck nedanför framkanten. Längs utkanten löper en tunn ockragul linje, delvis upplöst i fläckar. Bakvingarna är brunaktiga med en böjd tvärlinje, som är vidgad i mitten och försvinnande, utkanten med små ockragula fläckar. Två underarter har upprättats, men i Sverige är det nominatrasen som förekommer. Arten är avbildad av Palm (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandfältsljusmott

Länsvis förekomst och status för sandfältsljusmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandfältsljusmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sandfältljusmottet finns i ett 15-tal europeiska länder. I Danmark är arten ganska vanlig, i synnerhet i Storabältsområdet och på Bornholm. Den 7.VII.1950 tog Harry Krogerus in ett honexemplar på Åland, Eckerö men det förblev obestämt till 1990, då arten publicerades som ny för Finland. I Sverige är sandfältljusmottet främst en skånsk art, även om det också är rapporterat från Blekinge, Småland, Öland och Gotland (här så sent som 1997 genom fynd 1966 av Håkan Elmqvist). Utanför Skåne är det oftast fråga om tillfälliga inflygningar, men i Skåne - i synnerhet i söder och öster - finns fasta populationer, t.ex. på sandfälten runt Kivik och i Sandhammarområdet, men även där finns indikationer på en kraftig minskning av arten.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Pyraustinae  
  • Släkte
    Pyrausta  
  • Art
    Pyrausta aerealisHübner, 1793 - sandfältsljusmott
    Synonymer
    Pyrausta obsoletalis (Fabricius, 1794)
    sandfältljusmott

Sandfältljusmottet trivs på sandiga, soliga marker, exempelvis på Vitemölla sandfält. Fjärilen flyger om dagen, i synnerhet på eftermiddagen men kommer också till ljus. Larven lever på diverse torrmarksväxter, men i Sverige är det främst hedblomster Helichrysum arenarium som kommer ifråga. På kontinenten uppges även fältmalört Artemisia campestris, timjan Thymus serpyllum m.fl. kunna tjäna som värdväxter. Larven är grönaktig eller grå med mörkbrunt huvud och svartaktiga prickvårtor. Den uppträder i maj–juni och äter företrädesvis lågt ned på värdväxten. Puppstadiet är kortvarigt och fjärilen ses flyga i juni–juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Har betydelse)
· hedblomster - Helichrysum arenarium (Viktig)
· noppor - Gnaphalium (Har betydelse)
· rutor - Thalictrum (Har betydelse)
· timjan - Thymus (Har betydelse)
Vissa av de områden där sandfältljusmottet har permanenta förekomster är naturreservat eller liknande (Vitemölla och Sandhammaren). Här finns inga direkta hot från människan. På andra platser där arten finns kan hot i form av igenväxning och exploatering förekomma. På senare år har många sandmarksbiotoper utsatts för kraftig igenväxning. T.ex. i östra Skåne har biotopen sandstäpp minskat med 50% på 9 år.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Platser, där sandljusmottet förekommer (utanför reservat) bör inte utsättas för igenplantering eller bebyggelse. Måttligt slitage av markytan är däremot gynnsamt.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv, Bind 3. Fauna Bøger. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Pyraustinae  
  • Släkte
    Pyrausta  
  • Art
    Pyrausta aerealis, Hübner, 1793 - sandfältsljusmott
    Synonymer
    Pyrausta obsoletalis (Fabricius, 1794)
    sandfältljusmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.