Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunörtsdvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Trifurcula headleyella
Brunörtsdvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 5-6 mm. Huvudhåren är mörkt ockrabruna till gråbruna. Framvingarna är kontrastrikt tecknade; grundfärgen är svart och de båda motfläckarna är distinkt vita, nästan metalliska. Delningslinjen i fransarna är iögonfallande. Arten är avbildad i Johansson et al. (1990) och Svensson (1982).
Utbredning
Länsvis förekomst för brunörtsdvärgmal Observationer i  Sverige för brunörtsdvärgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen i ett tjugotal länder i Europa, från Finland till Spanien och från England till östligaste Centraleuropa. I Finland har den rapporterats från tre distrikt i söder-sydost. I Danmark är den bara känd från ett par lokaler på sydöarna (LFM); den togs först på Lolland, Krenkerup slott 1-4.VII.1975. I Sverige är den tagen i Skåne, Öland, Gotland, Västergötland och Södermanland. De skånska djuren härstammar från Kiaby där arten togs ny för landet den 22.VI.1961 av Ingvar Svensson. Därefter togs den på Klagshamns-udden den 14.VII.1976. Här fanns fram till början av 1990-talet öppna områden på rik kalkgrund där brunört växte i gläntor en bit ut på udden. Här hittades rikligt med minor och även imagos togs under några år. Numera är lokalen igenvuxen och arten för sannolikt en utdöende tillvaro på platsen. På Öland är den lokalt relativt vanlig på Stora alvaret intill enbuskar (exempelvis i Grönhögen) och vid vissa hasselkarster (Tornrör i Gårdby s:n). På norra delen av ön finns den som regel i halvfuktiga partier av småalvar (Mensalvaret och Långalvaret i Böda s:n). Den fanns också i Föra, Djurstad i kanten på ett betat fält, men upphört bete på platsen verkar ha orsakat artens försvinnande. På mellersta delen av ön har den hittats i Lenstad på betade, frodiga fält med enstaka buskar. På Gotland är den likaledes funnen på lokaler som liknar de öländska. I Västergötland hittades arten på Kinnekulle på betesmark söder om naturreservatet Österplana hed. Olikheter i genitalierna tolkades så, att det rörde sig om en tvillingart. Senare visade det sig att Trifurcula rodella, som den döptes till, var synonym med headleyella. Arten är lokal i Sverige, men tycks ha en förhållandevis stabil förekomst.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten är känd från ett antal vitt skilda lokalområden från Skåne- till Stockholms län, där den lever på Brunört (Prunella vulgaris). På Stora alvaret är den utbredd och stabil och lever på praktbrunört (Prunella grandiflora). Arten har en stor utbredning och värdväxten är vanlig, vilket gör att ett större mörkertal är troligt. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Brunörtdvärgmal finner man oftast på frisk, fuktig-halvfuktig, kalkpåverkad mark. Den flyger således på betade ängar, på alvarmark med enebuskar, invid dungar på Stora alvaret och i kanten på vätar och andra tillfälliga vattensamlingar på småalvar. Larven är bunden till brunört Prunella vulgaris och praktbrunört P. grandiflora. Larven gör en lång, smal gångmina i ett blad och fortsätter ofta genom stjälken till ett nytt blad. Larven är aktiv i september-oktober medan fjärilen flyger från mitten eller slutet av juni till slutet av juli beroende på vädret.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· brunört
· brunört
· praktbrunört
· praktbrunört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Trifurcula, Art Trifurcula headleyella (Stainton, 1854) - brunörtsdvärgmal Synonymer Nepticula headleyella Stainton, 1854, Trifurcula rodella Svensson, 1982, brunörtdvärgmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är känd från ett antal vitt skilda lokalområden från Skåne- till Stockholms län, där den lever på Brunört (Prunella vulgaris). På Stora alvaret är den utbredd och stabil och lever på praktbrunört (Prunella grandiflora). Arten har en stor utbredning och värdväxten är vanlig, vilket gör att ett större mörkertal är troligt. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Vingbredd 5-6 mm. Huvudhåren är mörkt ockrabruna till gråbruna. Framvingarna är kontrastrikt tecknade; grundfärgen är svart och de båda motfläckarna är distinkt vita, nästan metalliska. Delningslinjen i fransarna är iögonfallande. Arten är avbildad i Johansson et al. (1990) och Svensson (1982).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunörtsdvärgmal

Länsvis förekomst och status för brunörtsdvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunörtsdvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen i ett tjugotal länder i Europa, från Finland till Spanien och från England till östligaste Centraleuropa. I Finland har den rapporterats från tre distrikt i söder-sydost. I Danmark är den bara känd från ett par lokaler på sydöarna (LFM); den togs först på Lolland, Krenkerup slott 1-4.VII.1975. I Sverige är den tagen i Skåne, Öland, Gotland, Västergötland och Södermanland. De skånska djuren härstammar från Kiaby där arten togs ny för landet den 22.VI.1961 av Ingvar Svensson. Därefter togs den på Klagshamns-udden den 14.VII.1976. Här fanns fram till början av 1990-talet öppna områden på rik kalkgrund där brunört växte i gläntor en bit ut på udden. Här hittades rikligt med minor och även imagos togs under några år. Numera är lokalen igenvuxen och arten för sannolikt en utdöende tillvaro på platsen. På Öland är den lokalt relativt vanlig på Stora alvaret intill enbuskar (exempelvis i Grönhögen) och vid vissa hasselkarster (Tornrör i Gårdby s:n). På norra delen av ön finns den som regel i halvfuktiga partier av småalvar (Mensalvaret och Långalvaret i Böda s:n). Den fanns också i Föra, Djurstad i kanten på ett betat fält, men upphört bete på platsen verkar ha orsakat artens försvinnande. På mellersta delen av ön har den hittats i Lenstad på betade, frodiga fält med enstaka buskar. På Gotland är den likaledes funnen på lokaler som liknar de öländska. I Västergötland hittades arten på Kinnekulle på betesmark söder om naturreservatet Österplana hed. Olikheter i genitalierna tolkades så, att det rörde sig om en tvillingart. Senare visade det sig att Trifurcula rodella, som den döptes till, var synonym med headleyella. Arten är lokal i Sverige, men tycks ha en förhållandevis stabil förekomst.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Trifurcula  
  • Art
    Trifurcula headleyella(Stainton, 1854) - brunörtsdvärgmal
    Synonymer
    Nepticula headleyella Stainton, 1854
    Trifurcula rodella Svensson, 1982
    brunörtdvärgmal

Brunörtdvärgmal finner man oftast på frisk, fuktig-halvfuktig, kalkpåverkad mark. Den flyger således på betade ängar, på alvarmark med enebuskar, invid dungar på Stora alvaret och i kanten på vätar och andra tillfälliga vattensamlingar på småalvar. Larven är bunden till brunört Prunella vulgaris och praktbrunört P. grandiflora. Larven gör en lång, smal gångmina i ett blad och fortsätter ofta genom stjälken till ett nytt blad. Larven är aktiv i september-oktober medan fjärilen flyger från mitten eller slutet av juni till slutet av juli beroende på vädret.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· brunört - Prunella vulgaris (Viktig)
· praktbrunört - Prunella grandiflora (Har betydelse)
Brunörtdvärgmalen är känslig för igenväxning och därför är ett måttligt bete gynnsamt för arten. Dränering av mark så att brunört försvinner är fatalt för arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Goda lokaler med brunörtdvärgmal bör fortsättningsvis hållas öppna genom bete och med oförstörd hydrologi.
Olikheter i genitalierna mellan populationer tolkades så, att det rörde sig om ett tvillingartpar. Senare visade det sig att Trifurcula rodella, som den svenska populationen döptes till, var synonym med T. headleyella.

Johansson, R., et al. 1990. The Nepticulidae and Opostegidae (Lepidoptera) of North West Europe. Fauna Ent. Scand. Vol. 23. E.J.Brill/Scandinavian Science Press Ltd. Leiden, New York, København, Köln.

Karsholt, O. & Pedersen, K. 1977. Tre arter af Microlepidoptera nye for Danmark. Ent. Meddr. 45: 37-43.

Svensson, I. 1977. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1976. Ent. Tidskr. 98: 37-43.

Svensson, I. 1982. Four new species of Microlepidoptera from northern Europe. Ent. Scand. 13: 293-300.

Svensson, I. 1983. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1982. Ent. Tidskr. 104: 59-65.

Svensson, I. 1985. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984. Ent. Tidskr. 106: 71-82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Trifurcula  
  • Art
    Trifurcula headleyella, (Stainton, 1854) - brunörtsdvärgmal
    Synonymer
    Nepticula headleyella Stainton, 1854
    Trifurcula rodella Svensson, 1982
    brunörtdvärgmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2002.