Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordlig mulmblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Chalcosyrphus jacobsoni
Nordlig mulmblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt liten, något långsträckt och övervägande svart art med gulaktiga skenbensbaser, gula fötter och måttligt förtjockade baklår. Påträffas mycket sällsynt i fjällbjörkskog och andra nordliga skogstyper.

Längd 8-11 mm. Hanens panna är ofta (men inte alltid) gråvitt pudrad, honans har ett tvärband av gråvit pudring. Hanens ögon stöter bara samman i en punkt. Ryggskölden, sidoplåtarna och skutellen är svarta; till stora delar glänsande, men delvis täckta av pudring. Bakkroppen är hos båda könen relativt kort och oval med blanka, metallglänsande, i mitten avbrutna tvärband på tergiterna 2-4. Åtminstone hos hanen har vingarna mörka tvärribbor. Benen är övervägande svarta eller mörka; dock är skenbenens bas och fötterna mer eller mindre gulaktiga. Baklåren är raka samt måttligt och jämnt förtjockade. Deras lårringar har bara tunna hår på både över- och undersidan.
Nordlig mulmblomfluga är lika stor som Chalcosyrphus nigripes och Xylota suecica, och har liksom dessa arter helsvart bakkropp med metallglänsande parfläckar eller band på tergiterna 2-4. Hos hanen av C. nigripes och X. suecica är dock ögonen sammanstötande över en längre sträcka. Chalcosyrphus nigripes har vidare krökta och i synnerhet på översidan kraftigt förtjockade baklår samt nästan helt svarta ben. Xylota suecica har endast kort behåring på metasternum. I fält påminner speciellt honan av nordlig mulmblomfluga, med sin något ovala bakkropp, om svarta arter i släktet Cheilosia.
Utbredning
Länsvis förekomst för nordlig mulmblomfluga Observationer i  Sverige för nordlig mulmblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nordlig mulmblomfluga är en extremt sällsynt art. De senaste fynden är Tavelån i Västerbotten (2016) och från Kallkällsmyren i Lule lappmark (1982). Därutöver finns bara två svenska fynd: ett från Dalarnas fjälltrakter påträffad i början av 1900-talet och ett från Lycksele lappmark tagen vid mitten av 1800-talet. I Norge påträffades en hona i västra Finnmark 1977, och i Finland finns ett fynd från Kittilä och ett par exemplar från Pudasjärvi och Kuusamo, strax söder om 68° N. I övriga Europa är arten bara känd från nordöstra Ryssland och Ukraina. Den betraktas som starkt hotad på europeisk nivå. Världsutbredningen omfattar även Sibirien till Stilla havet, inklusive Sachalin och troligen även Altajområdet med flera länder i regionen.
Speight (2000) anger att arten är starkt hotad på europeisk nivå.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Endast fyra exemplar är kända. Från Lycksele lpm (1800-tal), Dalarnas fjälltrakter (tidiga 1900-tal) och Lule lpm (Jokkmokk, Kallkärrsmyren 1982). Lever i anslutning till boreala skogar av sumpig och naturskogsartad karaktär. Släktets larver lever normalt på savande lövträd eller under död bark i savansamlingar mm, gran eller tall kan i detta fall inte uteslutas. Är sannolikt beroende av förekomst av kontinuitetsskogar och äldre bestånd. Skogsbruk med avvattning och liten andel gamla träd och död ved torde vara det största hotet. Det finns anledning att tro att arten hotas av skogsbruk i fjällnära områden. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (1-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (4-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Nordlig mulmblomfluga förekommer i fjällnära naturskogar och nordliga skogar med äldre björk, tall och gran där det finns rikligt med död ved. Troligen kräver arten skogar med lång kontinuitet på fuktiga marker. Alla svenska fynd har gjorts på en höjd av 300-500 m ö.h. under slutet av juni. Det norska fyndet är från i mitten av juli, och gjordes i öppen blandskog med tall, björk, sälg och al på fuktig mark. Larverna i släktet utvecklas i utsipprande sav på lövträd, eller i savansamlingar m.m. under död bark.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· triviallövträd
· triviallövträd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Chalcosyrphus, Art Chalcosyrphus jacobsoni (Stackelberg, 1921) - nordlig mulmblomfluga Synonymer svart mulmblomfluga

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Endast fyra exemplar är kända. Från Lycksele lpm (1800-tal), Dalarnas fjälltrakter (tidiga 1900-tal) och Lule lpm (Jokkmokk, Kallkärrsmyren 1982). Lever i anslutning till boreala skogar av sumpig och naturskogsartad karaktär. Släktets larver lever normalt på savande lövträd eller under död bark i savansamlingar mm, gran eller tall kan i detta fall inte uteslutas. Är sannolikt beroende av förekomst av kontinuitetsskogar och äldre bestånd. Skogsbruk med avvattning och liten andel gamla träd och död ved torde vara det största hotet. Det finns anledning att tro att arten hotas av skogsbruk i fjällnära områden. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (1-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (4-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
En relativt liten, något långsträckt och övervägande svart art med gulaktiga skenbensbaser, gula fötter och måttligt förtjockade baklår. Påträffas mycket sällsynt i fjällbjörkskog och andra nordliga skogstyper.

Längd 8-11 mm. Hanens panna är ofta (men inte alltid) gråvitt pudrad, honans har ett tvärband av gråvit pudring. Hanens ögon stöter bara samman i en punkt. Ryggskölden, sidoplåtarna och skutellen är svarta; till stora delar glänsande, men delvis täckta av pudring. Bakkroppen är hos båda könen relativt kort och oval med blanka, metallglänsande, i mitten avbrutna tvärband på tergiterna 2-4. Åtminstone hos hanen har vingarna mörka tvärribbor. Benen är övervägande svarta eller mörka; dock är skenbenens bas och fötterna mer eller mindre gulaktiga. Baklåren är raka samt måttligt och jämnt förtjockade. Deras lårringar har bara tunna hår på både över- och undersidan.
Nordlig mulmblomfluga är lika stor som Chalcosyrphus nigripes och Xylota suecica, och har liksom dessa arter helsvart bakkropp med metallglänsande parfläckar eller band på tergiterna 2-4. Hos hanen av C. nigripes och X. suecica är dock ögonen sammanstötande över en längre sträcka. Chalcosyrphus nigripes har vidare krökta och i synnerhet på översidan kraftigt förtjockade baklår samt nästan helt svarta ben. Xylota suecica har endast kort behåring på metasternum. I fält påminner speciellt honan av nordlig mulmblomfluga, med sin något ovala bakkropp, om svarta arter i släktet Cheilosia.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordlig mulmblomfluga

Länsvis förekomst och status för nordlig mulmblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordlig mulmblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nordlig mulmblomfluga är en extremt sällsynt art. De senaste fynden är Tavelån i Västerbotten (2016) och från Kallkällsmyren i Lule lappmark (1982). Därutöver finns bara två svenska fynd: ett från Dalarnas fjälltrakter påträffad i början av 1900-talet och ett från Lycksele lappmark tagen vid mitten av 1800-talet. I Norge påträffades en hona i västra Finnmark 1977, och i Finland finns ett fynd från Kittilä och ett par exemplar från Pudasjärvi och Kuusamo, strax söder om 68° N. I övriga Europa är arten bara känd från nordöstra Ryssland och Ukraina. Den betraktas som starkt hotad på europeisk nivå. Världsutbredningen omfattar även Sibirien till Stilla havet, inklusive Sachalin och troligen även Altajområdet med flera länder i regionen.
Speight (2000) anger att arten är starkt hotad på europeisk nivå.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Chalcosyrphus  
  • Art
    Chalcosyrphus jacobsoni(Stackelberg, 1921) - nordlig mulmblomfluga
    Synonymer
    svart mulmblomfluga

Nordlig mulmblomfluga förekommer i fjällnära naturskogar och nordliga skogar med äldre björk, tall och gran där det finns rikligt med död ved. Troligen kräver arten skogar med lång kontinuitet på fuktiga marker. Alla svenska fynd har gjorts på en höjd av 300-500 m ö.h. under slutet av juni. Det norska fyndet är från i mitten av juli, och gjordes i öppen blandskog med tall, björk, sälg och al på fuktig mark. Larverna i släktet utvecklas i utsipprande sav på lövträd, eller i savansamlingar m.m. under död bark.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· triviallövträd - Trivial deciduous forest trees - red list assemblage (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Storskaligt skogsbruk och minskande andel gamla träd och död ved torde vara det största hotet. Även påverkan på hydrologi kan utgöra ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas. Dess ekologi, status och hotbild bör klarläggas.
Namngivning: Chalcosyrphus jacobsoni (Stackelberg, 1921). Originalbeskrivning: Xylota jacobsoni. Russk. Ent. Obozr. 17: 140.
Etymologi: jacobsoni (lat.) = Jacobsons; efter den ryske entomologen G. G. Jacobson (1871-1926) som främst arbetade med bladbaggar (familjen Chrysomelidae).
Uttal: [Kalkos´yrfus jakobsóni]

Andersson, H. 1988. De svenska Xylotini-arterna (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 109: 129–137.

Bartsch, H. 1995. Check List for Swedish Hoverflies. Järfälla.

Bartsch, H. 1997. Efterlysta, ovanliga, förbisedda och några andra intressanta norrländska blomflugor (Diptera, Syrphidae). Natur i Norr 16: 69–94.

Bartsch, H. 2001. Swedish Province Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122: 189-

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A & Nasibov, E. 2009. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Engelmark, R. & Engelmark, T.-B. 1989. Den calyptrata flugfaunan (Diptera, Calyptratae) på tre myrar vid Jokkmokk i Lule lappmark. Entomologisk tidskrift 110: 81–95.

Goot, V.S. van der 1981. De zweefvliegen van Nordwest-Europa en Europees Rusland, in het bijzonder van de Benelux. Bibl. K. Ned. Natuurhist. Ver, Amsterdam. 32.

Hippa, H. 1978. Classification of Xylotini (Diptera, Syrphidae). Acta Zool. Fennica 156.

Nielsen, T.R. 1999. Check-list and distribution maps of Norwegian Hoverflies, with description of Platycheirus laskai nov. sp. (Diptera, Syrphidae). Norsk Institutt for Naturforskning. Fagrapport 035.

Ringdahl, O. 1943. Bidrag till kännedomen om de svenska Zelima-(Xylota) arterna (Diptera: Syrphidae). Opusc. ent. 8: 19–23.

Ringdahl, O. (opubl.). Katalog över Sveriges Diptera Syrphidae. Manuskript. Ent. Mus. Lund 1954.

Rotheray, G.E. 1993. Colour Guide to Hoverfly Larvae (Dipterea, Syrphidae). Dipterists Digest 9.

Speight, M.C.D. 1989. The Council of Europe and the Conservation of Diptera. Diptera Digest 2: 3–7.

Speight, M.C.D. 2000. Species accounts of European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental and Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S. (eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol.20. Syrph the Net publications, Dublin.

Speight, M.C.D. & Castella, E. 2000. Range and Status data for European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental & Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S.(eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol. 21, Syrph the Net publications, Dublin.

Stackelberg, A.A. 1921. Contributions à la faune des Syrphides (Diptera) du gouvernement de Jakutsk. Russk.

ent. Obozr. 17:139–143 (på ryska)

Stackelberg, A.A. 1988.49. Family Syrphidae. In Bei-Benko, G. Ya. Keys to the Insects of the European Part of the USSR, vol. V. Diptera and Siphonaptera, Part II:11-147. Amarind Publishing Co. New Delhi.

Violovith, N.A. 1983. Sibirian Syrphidae. Transl. Inst. v.Tax. Zoöl. Univ. van Amsterdam 43.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Chalcosyrphus  
  • Art
    Chalcosyrphus jacobsoni, (Stackelberg, 1921) - nordlig mulmblomfluga
    Synonymer
    svart mulmblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).