Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bergstäppblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Paragus punctulatus
Bergstäppblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten, svart fluga med framskjutande gult ansikte och, i likhet med flera andra Paragus-arter, övervägande röd bakkropp. Påträffas på torra, varma gräsmarker i fjällen och högre belägna områden i Norrland.

Längd 4-6 mm. Ansikte blekgult med svart munkant och vit behåring. Honans ansikte har en svart mittstrimma som upptar ungefär en tredjedel av ansiktets bredd och en bred svart munkant. Även hanen har ofta en svart mittstrimma i ansiktets nedre del. Honans panna utan puderfläckar. Tredje antennsegmentet delvis brunt. Ögon med två mer eller mindre tydliga vertikala strimmor av kort, tät och vit behåring. Ögon hos hanen sammanstötande längs en kort sträcka (motsvarande ögontriangelns höjd eller kortare). Ryggsköld svartglänsande med kort, utstående behåring och utan pudrade längsstrimmor. Skutell svartglänsande. Bakkropp svart med ett brett rött band som upptar hela eller större delen av tergit 3 och anslutande delar av tergit 2 och 4 (kan variera kraftigt). Behåring övervägande ljus och mer eller mindre åtliggande, hos framför allt honan i varierande utsträckning svart i bakre halvan av tergit 2 och 3. Hanens genitalier saknar tagg vid lingulan. Benen är övervägande gula. Fram- och mellanlåren är dock svarta i ungefär inre hälften och baklåren i de inre tre fjärdedelarna. Bakskenbenen har en svart ring. Framfötterna och i synnerhet bakfötterna är mer eller mindre mörka på översidan.
Övriga arter i släktet med bred bakkropp och strimmor av tätare behåring på ögonen har mycket mindre framskjutande ansikte och ofta gul bakkant på skutellen.
Utbredning
Länsvis förekomst för bergstäppblomfluga Observationer i  Sverige för bergstäppblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bergstäppblomfluga förekommer i Sverige troligen fortfarande sällsynt i fjällen, i övriga Norrland på höjder över 400 m och norr om polcirkeln sannolikt även på lägre nivåer. Det senaste svenska fyndet är från Torne träsk i Torne lappmark 1966. Dessutom finns ett äldre fynd från 1920-talet från Lycksele lappmark och några från 1930- och 40-talen från Jämtland och Medelpad. Zetterstedt beskrev arten efter en hane tagen av Boheman i Dovre i Norge. Ytterligare ett par 1800-talsfynd finns. I övriga Norden är den bara känd genom fynd i Norge från 1978 till 1985. På grund av sin storlek och hemvist bedöms arten vara förbisedd. I övriga Europa förekommer arten i Alperna, Pyrenéerna, Karpaterna och andra bergstrakter i Spanien och på Balkan. Populationer i Alperna och i Norden bedöms ha varit åtskilda under lång tid, och även inom Norden kan utbredningen vara fragmenterad.
Från 1900-talet har identifierats fynd från Jämtland 1932 (Undersåker) och 1949 (Åre), Medelpad 1937 (Palljacka) samt Torne lappmark (Torne träsk 1966). Ytterligare sentida fynd 2010-12 har rapporterats från Pite (Jäkkvik) och Lycksele lappmark (Tärna) och Härjedalen (Tännäs). Av Zetterstedt (1843) som P. punctulatus uppgivna fynd från Gotland, leg. Boheman avser nog P. bicolor eller P. finitimus. I övriga Norden är arten känd från Norge. Minst fyra 1800-talsfynd från Dovre och fem nya fynd gjordes på 1970-80 talet, samtliga runt Dovrefjäll. I övriga Europa förekommer arten i Italien, Frankrike, Schweiz och Österrike i Alperna och i Spanien i Pyrenéerna och andra bergstrakter. Vidare i ex-Jugoslaviens bergstrakter och i Rumänien i Karpaterna. Arten förekommer ej utanför Europa. Kommunikation mellan populationer i Alperna och i Norden torde ha upphört för länge sedan av klimatskäl. Även inom Norden torde det röra sig om flera fragmenterade populationer.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Minst fem belägg från 1800-talet (Dalarna, Norrbotten och Lycksele lappmark). Från 1900-talet finns belägg från Jämtland samt i Medelpad. 2010-2012 finns fem ytterligare belägg från Jämtland-Norrbotten. Habitatet är högt belägen gräsmark och hedmark i soliga lägen. Larven torde utvecklas på rotlöss. Sällsyntheten kan vara skenbar eftersom arten är liten och därmed svårupptäckt. I övriga Norden är arten känd från Norge. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (40-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii)).
Ekologi
Bergstäppblomfluga förekommer i Norge i soliga lägen i naturliga gräsmarker samt på hedmark med ljung Calluna vulgaris och skogsbär Vaccinium spp. I Alperna förekommer den i alpina hedmarker med inslag av enar Juniperus spp., rhododendron Rhododendron spp. och skogsbär på en höjd av 1 200-2 500 m ö.h. Flugan flyger lågt och snabbt över markytan och bland gles vegetation. I Alperna besöker den blommor av vårfingerört Potentilla crantzi och bräckor Saxifraga spp. Flygtiden varar i Sverige och Norge från mitten av juni till mitten av juli, i Alperna från slutet av juli till slutet av augusti. Larven livnär sig (liksom larverna av övriga Paragus-arter) av rotlöss eller andra bladluskolonier nära marken.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· bladlöss
· bladlöss
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Paragus (stäppblomflugor), Art Paragus punctulatus Zetterstedt, 1838 - bergstäppblomfluga Synonymer bergsstäppblomfluga

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Minst fem belägg från 1800-talet (Dalarna, Norrbotten och Lycksele lappmark). Från 1900-talet finns belägg från Jämtland samt i Medelpad. 2010-2012 finns fem ytterligare belägg från Jämtland-Norrbotten. Habitatet är högt belägen gräsmark och hedmark i soliga lägen. Larven torde utvecklas på rotlöss. Sällsyntheten kan vara skenbar eftersom arten är liten och därmed svårupptäckt. I övriga Norden är arten känd från Norge. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (40-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii)).
En liten, svart fluga med framskjutande gult ansikte och, i likhet med flera andra Paragus-arter, övervägande röd bakkropp. Påträffas på torra, varma gräsmarker i fjällen och högre belägna områden i Norrland.

Längd 4-6 mm. Ansikte blekgult med svart munkant och vit behåring. Honans ansikte har en svart mittstrimma som upptar ungefär en tredjedel av ansiktets bredd och en bred svart munkant. Även hanen har ofta en svart mittstrimma i ansiktets nedre del. Honans panna utan puderfläckar. Tredje antennsegmentet delvis brunt. Ögon med två mer eller mindre tydliga vertikala strimmor av kort, tät och vit behåring. Ögon hos hanen sammanstötande längs en kort sträcka (motsvarande ögontriangelns höjd eller kortare). Ryggsköld svartglänsande med kort, utstående behåring och utan pudrade längsstrimmor. Skutell svartglänsande. Bakkropp svart med ett brett rött band som upptar hela eller större delen av tergit 3 och anslutande delar av tergit 2 och 4 (kan variera kraftigt). Behåring övervägande ljus och mer eller mindre åtliggande, hos framför allt honan i varierande utsträckning svart i bakre halvan av tergit 2 och 3. Hanens genitalier saknar tagg vid lingulan. Benen är övervägande gula. Fram- och mellanlåren är dock svarta i ungefär inre hälften och baklåren i de inre tre fjärdedelarna. Bakskenbenen har en svart ring. Framfötterna och i synnerhet bakfötterna är mer eller mindre mörka på översidan.
Övriga arter i släktet med bred bakkropp och strimmor av tätare behåring på ögonen har mycket mindre framskjutande ansikte och ofta gul bakkant på skutellen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bergstäppblomfluga

Länsvis förekomst och status för bergstäppblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bergstäppblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bergstäppblomfluga förekommer i Sverige troligen fortfarande sällsynt i fjällen, i övriga Norrland på höjder över 400 m och norr om polcirkeln sannolikt även på lägre nivåer. Det senaste svenska fyndet är från Torne träsk i Torne lappmark 1966. Dessutom finns ett äldre fynd från 1920-talet från Lycksele lappmark och några från 1930- och 40-talen från Jämtland och Medelpad. Zetterstedt beskrev arten efter en hane tagen av Boheman i Dovre i Norge. Ytterligare ett par 1800-talsfynd finns. I övriga Norden är den bara känd genom fynd i Norge från 1978 till 1985. På grund av sin storlek och hemvist bedöms arten vara förbisedd. I övriga Europa förekommer arten i Alperna, Pyrenéerna, Karpaterna och andra bergstrakter i Spanien och på Balkan. Populationer i Alperna och i Norden bedöms ha varit åtskilda under lång tid, och även inom Norden kan utbredningen vara fragmenterad.
Från 1900-talet har identifierats fynd från Jämtland 1932 (Undersåker) och 1949 (Åre), Medelpad 1937 (Palljacka) samt Torne lappmark (Torne träsk 1966). Ytterligare sentida fynd 2010-12 har rapporterats från Pite (Jäkkvik) och Lycksele lappmark (Tärna) och Härjedalen (Tännäs). Av Zetterstedt (1843) som P. punctulatus uppgivna fynd från Gotland, leg. Boheman avser nog P. bicolor eller P. finitimus. I övriga Norden är arten känd från Norge. Minst fyra 1800-talsfynd från Dovre och fem nya fynd gjordes på 1970-80 talet, samtliga runt Dovrefjäll. I övriga Europa förekommer arten i Italien, Frankrike, Schweiz och Österrike i Alperna och i Spanien i Pyrenéerna och andra bergstrakter. Vidare i ex-Jugoslaviens bergstrakter och i Rumänien i Karpaterna. Arten förekommer ej utanför Europa. Kommunikation mellan populationer i Alperna och i Norden torde ha upphört för länge sedan av klimatskäl. Även inom Norden torde det röra sig om flera fragmenterade populationer.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Syrphinae  
  • Tribus
    Paragini  
  • Släkte
    Paragus - stäppblomflugor 
  • Art
    Paragus punctulatusZetterstedt, 1838 - bergstäppblomfluga
    Synonymer
    bergsstäppblomfluga

Bergstäppblomfluga förekommer i Norge i soliga lägen i naturliga gräsmarker samt på hedmark med ljung Calluna vulgaris och skogsbär Vaccinium spp. I Alperna förekommer den i alpina hedmarker med inslag av enar Juniperus spp., rhododendron Rhododendron spp. och skogsbär på en höjd av 1 200-2 500 m ö.h. Flugan flyger lågt och snabbt över markytan och bland gles vegetation. I Alperna besöker den blommor av vårfingerört Potentilla crantzi och bräckor Saxifraga spp. Flygtiden varar i Sverige och Norge från mitten av juni till mitten av juli, i Alperna från slutet av juli till slutet av augusti. Larven livnär sig (liksom larverna av övriga Paragus-arter) av rotlöss eller andra bladluskolonier nära marken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· bladlöss - Aphidoidea (Viktig)
Arten utbredningsområde i Europa torde alltsedan istiden ha minskat och fragmenterats genom att den konkurreras ut i varmare klimat. Denna fragmentering och undanträngning torde vara det största hotet som kan förstärkas av ytterligare mildare klimat. Lokalt kan tillkomma överbetning av ren, exploatering respektive igenväxning av högt belägna gräsmarker som fäbodar.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
Bevara lämpliga biotoper. Artens biologi och aktuella utbredning i Sverige behöver studeras för att kunna ge mer precisa förslag till åtgärder.
Namngivning: Paragus punctulatus Zetterstedt, 1838. Insecta Lapponica: 617. Tidigare ofta benämnd Paragus bicolor auct., men i och med Goeldlins de Tiefenaus revision 1976 togs P. punctulatus åter upp som en fullgod art som är närstående till P. bicolor och P. finitimus.
Etymologi: punctulatus = med små prickar; punctum (lat.) = punkt, prick; diminutisuffixet -atus (lat.), syftar möjligen på att kroppen har fin punktering.
Uttal: [Páragus punktulátus]

Bartsch, H. 1995. Check List for Swedish Hoverflies. Eget förlag, Järfälla.

Bartsch, H. 2001. Swedish Province Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122:

189-

Bartsch, H. 1997. Efterlysta, ovanliga, förbisedda och några andra intressanta norrländska blomflugor (Diptera, Syrphidae). Natur i Norr 16: 69–94.

Bartsch, Hans; Binkiewicz, Elizabeth; Nasibov, Erik; Nordin, Anna; Rådén, Anders & Östman Torbjörn. 2009. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Falck, M. 2011. Paragus constrictus Simic, 1986 (Diptera, Syrphidae) new to Norway, with some notes on the rare species Paragus punctulatus Zetterstedt, 1838. Norwegian Journal of Entomology 58: 124-125.

Goeldlin de Tiefenau, P. 1976. Révision du genre Paragus (Dipt. Syrphidae) de la region paléarctique occidentale. Mitt. Schweiz. Ent. Ges. 49: 79–108.

Maibach, A., Goeldlin de Tiefenau, P & Dirickx, H.G. 1992. Liste faunistique des syrphidae de Suisse (Diptera). Miscellenea Faunistica Helvetiae 1. Centre Suisse de cartographie de la faune. 51 s.

Nielsen, T.R. 1989. A survey of some Norwegian Hoverfly genera (Diptera: Syrphidae). Stavanger Museum. Årsbok 1989, Årg. 99: 81–100.

Nielsen, T.R. 1999. Check-list and distribution maps of Norwegian Hoverflies, with description of Platycheirus laskai nov. sp. (Diptera, Syrphidae). Norsk Institutt for Naturforskning. Fagrapport 035. 99s.

Röder, G. 1990. Biologie der Schwebfliegen Deutschlands. Erna Bauer Verlag, Keltern Weiler.

Speight, M.C.D. 2000. Species accounts of European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental and Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S. (eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae, vol.20. Syrph the Net publications, Dublin. 254 s.

Speight, M.C.D. & Castella, E. 2000. Range and Status data for European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental & Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S.(eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol. 21, Syrph the Net publications, Dublin. 163 s.

Zetterstedt, J. W. 1838. Insecta lapponica. Sectio Tertia. Diptera. Lipsiae. Columna 477-868.

Zetterstedt, J. W. 1843, 1849, 1859. Diptera Scandinaviae. II; VIII; XIII.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001, 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Syrphinae  
  • Tribus
    Paragini  
  • Släkte
    Paragus - stäppblomflugor 
  • Art
    Paragus punctulatus, Zetterstedt, 1838 - bergstäppblomfluga
    Synonymer
    bergsstäppblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001, 2006 (naturvårdsinformation).