Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bokvedblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Xylota abiens
Bokvedblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt liten och mörk art som har glänsande ryggsköld, oftast två par gulaktiga fläckar på bakkroppen samt något förtjockade baklår. Påträffas i anslutning till lövskog, framför allt i Skåne.

Längd 8-11 mm. Ansikte vitpudrat, kinder delvis blanksvarta. Hanens panna mycket brett pudrad längs ögonkanten; endast strax bakom antennfästena blanksvart. Honans panna med relativt brett puderband (med rak bakkant) mellan ögonen, men mycket smalt pudrad längs ögonkanten från bandet och nedåt. Mellankropp svart och något glänsande, med övervägande ljus behåring. Ryggsköld med kort, mer eller mindre åtliggande behåring, i bakre halvan även med spridda längre, utstående hår. Sidoplåten framför vingfästet (bakre delen av anepisternum) svagt pudrad, med bara ett litet blankt område nedtill. Bakkroppens samtliga segment är bredare än långa; fjärde segmentet avsmalnande bakåt. Tergiterna 2 och 3 är mörka; hos hanen alltid med gula parfläckar som på tergit 2 är tvärställda och rektangulära, på tergit 3 mer trekantiga. Hos honan är fläckarna på båda tergiterna trekantiga och gula till metalliskt blyfärgade. Behåring på fläckar är lång, ljus och utstående. I övrigt är bakkroppens behåring övervägande kort, svart och åtliggande. Hanens bakkroppsspets har dock vit behåring. Vingarna är något tonade, med gult vingmärke. Lårringen på hanens bakben har en kort sporre. Låren är svarta, på fram- och mellanbenen är dock yttersta spetsen gul. Hanens baklår är kraftigt förtjockade (betydligt mer än fram- och mellanlåren). Hos båda könen är drygt halva dess över- och utsida (femuralområdet) täckt av utstående vita hår. Mitt på låret finns även spridda längre, likaså vita hår. Skenbenen är mörka med gulaktig inre femtedel, på de två främre benparen är även spetsen gulaktig. De två inre segmenten på fram- och mellanfötterna är tydligt gula medan de tre yttre är svarta, och det första segmentets spets har ett ljust, mer eller mindre förlängt borst på insidan vid spetsen. Bakfötterna är mörka.
Hos den kanske mest snarlika (men ofta större) arten Xylota jakutorum har hanen oftast helt mörkhårig bakkroppsspets samt ett större blankt område i pannan, och honans panna har ett bredare puderband vars bakkant är urnupen i mitten. Båda könens baklår har något kortare femuralområde, och skenbenen är mer utbrett gula.
Utbredning
Länsvis förekomst för bokvedblomfluga Observationer i  Sverige för bokvedblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bokvedblomfluga förekommer i Skånes lövskogsområden, inklusive Hallands Väderö. Den är oftast sällsynt, men kan lokalt vara vanligare. Ringdahl rapporterade arten som ny för Sverige 1935 efter fynd i Helsingborg, och betecknade den då som ”ej sällsynt”. Enstaka fynd har även gjorts i Småland (Hyltebruk), och ett fynd i Uppland (Hågadalen utanför Uppsala) tyder på att arten kan ha ett betydligt större utbredningsområde. I övriga Norden förekommer den bara i Danmark, där den är känd från ett par lokaler på sydöstra Jylland och en på Fyn, samt från Bornholm. I övriga Europa är arten känd från i stort sett alla länder söderut till Pyrenéerna och norra Italien. I England är den utbredd, och vanligare än man tidigare trodde; i övriga länder är den oftast mer eller mindre sällsynt. Världsutbredningen omfattar även Kaukasus, Kazakstan, Sibirien till Stilla havet (inklusive Sachalin och Kurilerna) samt Korea.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ringdahl (1935) anmälde arten som ny för Sverige och Skåne efter fynd i Hälsingborg och anger den som ej sällsynt. I hans samlingar finns 29 egna belägg från Hallands Väderö, Hälsingborg och Laröd mellan åren 1911 och 1959. Ett 20-tal senare fynd finns från Skåne: bl a Hallands Väderö, Rumperöd, Brönnestad och Verkaån. Larven troligen i murken ved (al och bok anges av Torp (1994)) i lövsumpskog. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (5000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (28-120) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Bokvedblomfluga förekommer nära vattendrag och dammar i skogsområden med gamla lövträd som bok, avenbok, ek och alm, samt i skogsridåer med t.ex. klibba nära vattendrag. Flugan påträffas på solbelysta blad, lågor eller stubbar i gläntor och invid stigar. Den har i Sverige setts besöka blommor av lindar Tilia spp., i Danmark järnek Ilex aquifolium och fläder Sambucus nigra, och i övriga Europa flockblommiga växter (fam. Apiaceae) som t.ex. björnflokor Heracleum spp., palsternackor Pastinaca spp. och bockrot Pimpinella saxifraga samt smörblommor Ranunculus spp. Flygtiden i Sverige varar från slutet av maj till mitten av augusti, i andra områden något längre. Larven är inte formellt beskriven, men liknar andra Xylota-larver. Den har påträffats i blöta, förmultnande rötter av bok Fagus sp., men kan möjligen utnyttja även andra lövträd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· bokar
· bokar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· flockblommiga
· flockblommiga
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Xylota, Art Xylota abiens Meigen, 1822 - bokvedblomfluga Synonymer liten vedblomfluga, liten träblomfluga

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ringdahl (1935) anmälde arten som ny för Sverige och Skåne efter fynd i Hälsingborg och anger den som ej sällsynt. I hans samlingar finns 29 egna belägg från Hallands Väderö, Hälsingborg och Laröd mellan åren 1911 och 1959. Ett 20-tal senare fynd finns från Skåne: bl a Hallands Väderö, Rumperöd, Brönnestad och Verkaån. Larven troligen i murken ved (al och bok anges av Torp (1994)) i lövsumpskog. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (5000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (28-120) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
En relativt liten och mörk art som har glänsande ryggsköld, oftast två par gulaktiga fläckar på bakkroppen samt något förtjockade baklår. Påträffas i anslutning till lövskog, framför allt i Skåne.

Längd 8-11 mm. Ansikte vitpudrat, kinder delvis blanksvarta. Hanens panna mycket brett pudrad längs ögonkanten; endast strax bakom antennfästena blanksvart. Honans panna med relativt brett puderband (med rak bakkant) mellan ögonen, men mycket smalt pudrad längs ögonkanten från bandet och nedåt. Mellankropp svart och något glänsande, med övervägande ljus behåring. Ryggsköld med kort, mer eller mindre åtliggande behåring, i bakre halvan även med spridda längre, utstående hår. Sidoplåten framför vingfästet (bakre delen av anepisternum) svagt pudrad, med bara ett litet blankt område nedtill. Bakkroppens samtliga segment är bredare än långa; fjärde segmentet avsmalnande bakåt. Tergiterna 2 och 3 är mörka; hos hanen alltid med gula parfläckar som på tergit 2 är tvärställda och rektangulära, på tergit 3 mer trekantiga. Hos honan är fläckarna på båda tergiterna trekantiga och gula till metalliskt blyfärgade. Behåring på fläckar är lång, ljus och utstående. I övrigt är bakkroppens behåring övervägande kort, svart och åtliggande. Hanens bakkroppsspets har dock vit behåring. Vingarna är något tonade, med gult vingmärke. Lårringen på hanens bakben har en kort sporre. Låren är svarta, på fram- och mellanbenen är dock yttersta spetsen gul. Hanens baklår är kraftigt förtjockade (betydligt mer än fram- och mellanlåren). Hos båda könen är drygt halva dess över- och utsida (femuralområdet) täckt av utstående vita hår. Mitt på låret finns även spridda längre, likaså vita hår. Skenbenen är mörka med gulaktig inre femtedel, på de två främre benparen är även spetsen gulaktig. De två inre segmenten på fram- och mellanfötterna är tydligt gula medan de tre yttre är svarta, och det första segmentets spets har ett ljust, mer eller mindre förlängt borst på insidan vid spetsen. Bakfötterna är mörka.
Hos den kanske mest snarlika (men ofta större) arten Xylota jakutorum har hanen oftast helt mörkhårig bakkroppsspets samt ett större blankt område i pannan, och honans panna har ett bredare puderband vars bakkant är urnupen i mitten. Båda könens baklår har något kortare femuralområde, och skenbenen är mer utbrett gula.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bokvedblomfluga

Länsvis förekomst och status för bokvedblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bokvedblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bokvedblomfluga förekommer i Skånes lövskogsområden, inklusive Hallands Väderö. Den är oftast sällsynt, men kan lokalt vara vanligare. Ringdahl rapporterade arten som ny för Sverige 1935 efter fynd i Helsingborg, och betecknade den då som ”ej sällsynt”. Enstaka fynd har även gjorts i Småland (Hyltebruk), och ett fynd i Uppland (Hågadalen utanför Uppsala) tyder på att arten kan ha ett betydligt större utbredningsområde. I övriga Norden förekommer den bara i Danmark, där den är känd från ett par lokaler på sydöstra Jylland och en på Fyn, samt från Bornholm. I övriga Europa är arten känd från i stort sett alla länder söderut till Pyrenéerna och norra Italien. I England är den utbredd, och vanligare än man tidigare trodde; i övriga länder är den oftast mer eller mindre sällsynt. Världsutbredningen omfattar även Kaukasus, Kazakstan, Sibirien till Stilla havet (inklusive Sachalin och Kurilerna) samt Korea.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Xylota  
  • Art
    Xylota abiensMeigen, 1822 - bokvedblomfluga
    Synonymer
    liten vedblomfluga
    liten träblomfluga

Bokvedblomfluga förekommer nära vattendrag och dammar i skogsområden med gamla lövträd som bok, avenbok, ek och alm, samt i skogsridåer med t.ex. klibba nära vattendrag. Flugan påträffas på solbelysta blad, lågor eller stubbar i gläntor och invid stigar. Den har i Sverige setts besöka blommor av lindar Tilia spp., i Danmark järnek Ilex aquifolium och fläder Sambucus nigra, och i övriga Europa flockblommiga växter (fam. Apiaceae) som t.ex. björnflokor Heracleum spp., palsternackor Pastinaca spp. och bockrot Pimpinella saxifraga samt smörblommor Ranunculus spp. Flygtiden i Sverige varar från slutet av maj till mitten av augusti, i andra områden något längre. Larven är inte formellt beskriven, men liknar andra Xylota-larver. Den har påträffats i blöta, förmultnande rötter av bok Fagus sp., men kan möjligen utnyttja även andra lövträd.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· bokar - Fagus (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· flockblommiga - Apiaceae (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Förändring markanvändning samt borttagande av skogsridåer längs vattendrag har medfört att artens möjligheter till utveckling har minskat starkt. Borttagande av död ved eller gamla och sjuka lövträd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara områden med gamla och döende lövträd liksom död ved och sörj för god återväxt och kontinuitet. Bevara skogsridåer längs vattendrag.
Namngivning: Xylota abiens Meigen, 1822. Systematische Beschreibung 3: 218. Synonymer: Xylota semulatra (Harris, 1776) (nomen dubium). Arten har också blandats ihop eller synonymiserats på felaktiga grunder med den snarlika Xylota jakutorum.
Etymologi: abiens = bortgående; abeo (lat.) = avlägsna sig, försvinna, dö etc., syftar möjligen på att flugan är svår att skilja från vanliga, liknande arter.
Uttal: [Ksylóta ábiens]
Den närstående arten X. jakutorum (X. coeruleiventris auct.) har emellanåt felaktigt synonymiserats med X. abiens. Därför förekommer en rad felaktiga litteraturuppgifter, (bl a Gaunitz 1947). Äldre uppgifter från Finland torde vara felaktiga eller härröra från nu ryska områden. Andersson (1988) föreslog namnet X. semulatra Harris (1780). Speigth (1988) godtar inte detta namn med hänvisning till att inga typexemplar av Harris art föreligger och hans beskrivning är så allmänt hållen att den kan avse fler arter/släkten, m a o nomen dubium.

Andersson, H. 1988. De svenska Xylotini-arterna (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 109: 129–137.

Bankowska, R. 1963. Munchówki – Diptera. 34 Syrphidae. Klucze do Oznaczania Owadów Polski, 28: 65–69. Warszawa.

Barkemeyer, W. 1994. Untersuchung zum Vorkommen der Schwebfliegen in Niedersachsen und Bremen (Diptera: Syrphidae). Niedersächsisches Landesamt für Ökologie.

Bartsch, H. 1995. Check List for Swedish Hoverflies. Järfälla.

Bartsch, H. 2001. Swedish Province Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122: 189-

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A & Nasibov, E. 2009. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Bygebjerg, R. 2001. Fund af svirrefluer i Danmark i perioden 1994–1999. Ent. Meddr. 69: 49–64.

Claussen, C. 1980. Die Schwebfliegenfauna des Landesteiles Schleswig in Schleswig-Holstein (Diptera, Syrphidae). - Faunistisch-Ökologische Mitteilungen. Supplement 1. Zool. Inst. und Mus. der Uni. Kiel.

Claussen, C. 1985. Zur Kenntnis der Schwebfliegenfauna des Landesteils Schleswig (Diptera, Syrphidae) Nachtrag (1979–1983).

Doczkal, D., Schmid, U., Ssymank, A., Stuke, H., Treiber, R.& Hauser, M. 1993. Rote Liste der Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae) Baden-Württembergs. Natur und Landschaft 68: 608–617.

Falk, S. 1992. A review of the scarce and threatened flies of Great Britain (part 1). Reasearch & survey in nature concervation No 39. Nature Conservancy Council. Petersborough.

Goot, V. S. van der 1981. De zweefvliegen van Nordwest-Europa en Europees Rusland, in het bijzonder van de Benelux. Bibl. K. Ned. Natuurhist. Ver, Amsterdam. 32.

Hippa, H. 1968. Classification of the palaearctic species of the genera Xylota Meigen and Xylotomima Shannon (Dipt., Syrphidae). Ann. ent. Fenn. 34:179–197.

Hippa, H. 1978. Classification of Xylotini (Diptera, Syrphidae). Acta Zool. Fennica No. 156. Helsinki.

Kuznetzov, S.Yu. 1993: A checklist of Latvian, Lithuanian and Estonian hover flies (Diptera, Syrphidae). Dipterological Research 4: 35–47.

Löhr, P.-W. 1987. Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae) aus den Emergenzfallen der Limnologischen Flusstation in Schlitz am Breitenbach (Schlitzerland). Beitr. Naturkunde Osthessen 23: 81–93.

Maibach, A., Goeldlin de Tiefenau, P & Dirickx, H. G. 1992. Liste faunistique des syrphidae de Suisse (Diptera). Miscellenea Faunistica Helvetiae 1. Centre Suisse de cartographie de la faune.

Milankov, V., Vujic A.& Simic S. 1995. Species of Xylotini (Diptera: Syrphidae) from Yugoslav region. Entomologists Gazette 46: 209–216.

Morris, R.K.A. 1998. Hoverflies of Surrey. - Surrey Wild Life Trust. Surrey. 244 s.

Röder, G. 1990. Biologie der Schwebfliegen Deutschlands. Erna Bauer Verlag, Keltern Weiler.

Ringdahl, O. 1935. Fyndorter för sydsvenska Diptera. Entomologisk tidskrift 56: 201–203.

Ringdahl, O. 1943. Bidrag till kännedomen om de svenska Zelima-(Xylota) arterna (Diptera: Syrphidae). Opusc. ent. 8: 19–23.

Ringdahl, O. 1954. Katalog över Sveriges Diptera Syrphidae. Opublicerat manuskript. Ent. Mus. Lund.

Speight, M.C.D. 1994. Revision des syrphides de la faune de France: II - Les Microdontidae et les Syrphidae Melisiinae (in part.) (Diptera, Syrphidoidae). - Bulletin de la Société entomologique de France 99: 181–190.

Speight, M.C.D. 2000. Species accounts of European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental and Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S. (eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae, vol.20. Syrph the Net publications, Dublin.

Speight, M.C.D. & Castella, E. 2000. Range and Status data for European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental & Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S.(eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae, vol. 21, Syrph the Net publications, Dublin.

Ssymank, A. 1994. Indikatorarten der Fauna für historisch alte Wälder. NNA-Berichte 3:134–141.

Stackelberg, A.A. 1988. 49. Family Syrphidae. In Bei-Benko, G. Ya. Keys to the Insects of the European Part of the USSR, vol. V. Diptera and Siphonaptera, Part II: 11-147 Amarind Publishing Co. New Delhi.

Steenis van, J. 1998. Some rare hoverflies in Sweden (Diptera: Syrphidae). Entomologisk tidskrift 119: 83–88.

van Steenis, J., van Steenis, W. & Wakkie, B. 2001. Hoverflies in southern Skåne, Sweden (Diptera. Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122: 15–27.

Stuke, J.-H., Wolf, D. & Malar, F. 1998. Rote Liste der in Niedersachsen und Bremen gefährdeten Schwebfliegen (Diptera: Syrphidae). Niedersächsisches Landesamt für Ökologi. Hildesheim.

Sörensson, M. (in press). Faunistiskt nytt om sydsvenska blomflugor (Diptera: Syrphidae). Occasional Papers of Insect Faunistics and Systematics in Sweden.

Torp, E. 1994. Danmarks Svirrefluer (Diptera: Syrphidae). Danmarks Dyreliv 6.

Verlinden, L & Decleer, K. 1987. The Hoverflies (Diptera, Syrphidae) of Belgium and their Faunistics: Frequency, distribution, phenology. Kon. Belg. Inst. voor Natuurwetenschappen. Brussel.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Xylotini  
  • Släkte
    Xylota  
  • Art
    Xylota abiens, Meigen, 1822 - bokvedblomfluga
    Synonymer
    liten vedblomfluga
    liten träblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Hans Bartsch 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).