Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dynvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Arachnospila consobrina
Dynvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dynvägstekeln är en liten-medelstor svart stekel med orangeröda basala bakroppssegment. Den är ännu mer variabel i kroppsstorlek än de flesta andra vägsteklar, honans längd 6-11 mm och hannen 5-8 mm. I fält går arten inte att skilja från flera närstående arter med liknande levnadssätt. Bestämning kan ske med hjälp av Oehlke & Wolf (1987) och v.d. Smissen (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för dynvägstekel Observationer i  Sverige för dynvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Detta är en palearktisk art som förekommer från Europa och Afrika i väst till bortre Asien. I Sverige är den känd från Skåne, Gotland inklusive Gotska Sandön och Norrbotten. Den är i Nordeuropa helt inskränkt till kustområden och här även belagd från Danmark, Finland (längs hela kusten) och Litauen. I andra delar av utbredningsområdet förekommer den även i alpina områden och ett antal underarter har beskrivits (se Wahis 1986). Arten är känd från ett tiotal lokaler i Skåne, men är under det senaste halvseklet bara påvisad på tre av dessa (Borrby, Löderup och Falsterbo). Den har stabila populationer på Fårö och Gotska Sandön och upptäcktes 1996 på en ny lokal på Haparanda Sandskär i Norrbotten (Hellqvist & Pettersson 1997). Tidigare uppgifter om förekomst i flera andra svenska provinser beror bl.a. på förväxling med A. fumipennis (Wolf 1969, Nilsson 1988).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Försvunnen från ett antal tidigare kända lokaler i Skåne (endast två efter år 2000 i Borrby, Löderup). Kvar på Fårö och Gotska Sandön, samt nyfunnen vid Haparanda Sandskär och i ett antal på Lule Sandö 2003. I norra Europa en extremt kustbunden art med förekomst framför allt i frontdynerna. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Arachnospila consobrina förekommer uteslutande på nakna och glest bevuxna kustnära flygsanddyner och på kustdyner. Endast en av de gamla Skånelokalerna (Ilstorp) som är belägen drygt 2 mil från kusten avviker i detta avseende. Arten har alltså mycket snäva habitatkrav, men ger intryck av att uppträda i stabila om än inte särskilt individrika bestånd på lämpliga lokaler. Bytet utgörs hos de nordeuropeiska populationerna av vargspindlar. Artens aktivitetsperiod i Sverige sträcker sig från maj till september.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Arachnospila (sandvägsteklar), Art Arachnospila consobrina (Dahlbom, 1843) - dynvägstekel Synonymer kustdynvägstekel, Pompilus nivariae Dalla Torre, 1897, Psammochares lanuginosus Haupt, 1927, Psammochares heringi Haupt, 1928, Pompilus guimarensis Saunders, 1904, Psammochares emissus Haupt, 1930, Pompilus consobrina Dahlbom, 1843

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Försvunnen från ett antal tidigare kända lokaler i Skåne (endast två efter år 2000 i Borrby, Löderup). Kvar på Fårö och Gotska Sandön, samt nyfunnen vid Haparanda Sandskär och i ett antal på Lule Sandö 2003. I norra Europa en extremt kustbunden art med förekomst framför allt i frontdynerna. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Dynvägstekeln är en liten-medelstor svart stekel med orangeröda basala bakroppssegment. Den är ännu mer variabel i kroppsstorlek än de flesta andra vägsteklar, honans längd 6-11 mm och hannen 5-8 mm. I fält går arten inte att skilja från flera närstående arter med liknande levnadssätt. Bestämning kan ske med hjälp av Oehlke & Wolf (1987) och v.d. Smissen (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dynvägstekel

Länsvis förekomst och status för dynvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dynvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Detta är en palearktisk art som förekommer från Europa och Afrika i väst till bortre Asien. I Sverige är den känd från Skåne, Gotland inklusive Gotska Sandön och Norrbotten. Den är i Nordeuropa helt inskränkt till kustområden och här även belagd från Danmark, Finland (längs hela kusten) och Litauen. I andra delar av utbredningsområdet förekommer den även i alpina områden och ett antal underarter har beskrivits (se Wahis 1986). Arten är känd från ett tiotal lokaler i Skåne, men är under det senaste halvseklet bara påvisad på tre av dessa (Borrby, Löderup och Falsterbo). Den har stabila populationer på Fårö och Gotska Sandön och upptäcktes 1996 på en ny lokal på Haparanda Sandskär i Norrbotten (Hellqvist & Pettersson 1997). Tidigare uppgifter om förekomst i flera andra svenska provinser beror bl.a. på förväxling med A. fumipennis (Wolf 1969, Nilsson 1988).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila consobrina(Dahlbom, 1843) - dynvägstekel
    Synonymer
    kustdynvägstekel
    Pompilus nivariae Dalla Torre, 1897
    Psammochares lanuginosus Haupt, 1927
    Psammochares heringi Haupt, 1928
    Pompilus guimarensis Saunders, 1904
    Psammochares emissus Haupt, 1930
    Pompilus consobrina Dahlbom, 1843

Arachnospila consobrina förekommer uteslutande på nakna och glest bevuxna kustnära flygsanddyner och på kustdyner. Endast en av de gamla Skånelokalerna (Ilstorp) som är belägen drygt 2 mil från kusten avviker i detta avseende. Arten har alltså mycket snäva habitatkrav, men ger intryck av att uppträda i stabila om än inte särskilt individrika bestånd på lämpliga lokaler. Bytet utgörs hos de nordeuropeiska populationerna av vargspindlar. Artens aktivitetsperiod i Sverige sträcker sig från maj till september.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Exploatering och bebyggelse av kustområden där arten förekommer. Troligen beror artens tillbakagång i Skåne på inverkan av sådana faktorer. Hårt markslitage av badgäster kan vara ett hot på de mest utsatta lokalerna. Igenväxning av öppna kustdyner kan även vara ett hot eftersom arten tycks trivas bäst i områden med aktiva dyner.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Skydd mot all exploatering av återstående lokaler i Skåne. Vid behov utglesning av tallplantor och borttagning av bestånd vresros (Rosa rugosa) och annan marktäckande vegetation för att fördröja spontan igenväxning av kustdyner.
Etymologi: consobrinus (lat.) = (nära) besläktad. Uttal: [araknóspila konsobrína].

Hellqvist, S. & Pettersson, R. 1996. Småkryp i norrländska nationalparker. 4. Gaddsteklar på Haparanda Sandskär. Natur i Norr. 16(1): 51-53.

Nilsson, G. E. 1988. Nya landskapsfynd av gaddsteklar med Evagetes subnudus ny för Nordeuropa och Sphecodes albilabris återfunnen i Sverige. Ent. Tidskr. 109: 97-100.

Oehlke, J. & Wolf, H. 1987. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Pompilidae. Beitr. Ent. 37(2): 279-390.

Priesner, H. 1968. Studien zur Taxonomie und Faunistik der Pompiliden Osterreichs III. Naturk. Jb. Stadt Linz 1968: 125-209.

Smissen, J. v.d. 1996. Zur Unterscheidung der Pompiliden-Weibchen Arachnospila fumipennis (Zetterstedt) und A. consobrina (Dahlbom). Bembix 7: 21-24.

Wahis, R. 1986. Catalogue Systematique et codages des Hymenoptera Pompilides de la region de Ouest-Europeenne. Notes Fauniques de Gembloux 12: 1-91.

Wolf, H. 1969. Bemerkungen über Schwedische wegwespen. Opusc. ent. 34: 16-27.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila consobrina, (Dahlbom, 1843) - dynvägstekel
    Synonymer
    kustdynvägstekel
    Pompilus nivariae Dalla Torre, 1897
    Psammochares lanuginosus Haupt, 1927
    Psammochares heringi Haupt, 1928
    Pompilus guimarensis Saunders, 1904
    Psammochares emissus Haupt, 1930
    Pompilus consobrina Dahlbom, 1843
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2001.