Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ryggsandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena dorsata
Ryggsandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sandbihonor känns igen på bakbenens kraftiga behåring (scopa), den speciella pollenkorg som bildas av långa krumböjda hår på bakhöfterna (flocculus) och små sammetsbehårade nersänkningar i ansiktet längs med ögonen (fovea). Ryggsandbiet är ett medelstort sandbi med en kroppslängd på 9–10 mm. Honan har kort orangeröd behåring i ett band över bakre delen av mellankroppen (postskutellen), men ser för övrigt nästan kal ut med undantag av de täthåriga vita fransarna baktill på bakkroppssegmenten (tergiterna) 2–4 och den brunorangefärgade ändfransen på segment 5 och 6. Hos honan är också pollensamlingshåren baktill på mellankroppens sidor välutvecklade, inte bara horisontellt längs den övre kanten, utan även vertikalt i främre kanten av pollensamlingsytan. Behåringen (scopa) på bakskenbenen är jämn och kort. Honan kan skiljas från den mycket närstående arten grannsandbi Andrena propinqua på att bakskenbenen är rödorange (inte mörka) och att hårfransen på bakkroppssegment 3 i mitten är avbruten. Hanen har mindre distinka fältkaraktärer och måste insamlas för att säkert kunna bestämmas. Arten kan bestämmas med hjälp av Schmid-Egger & Scheuchl (1997).
Utbredning
Länsvis förekomst för ryggsandbi Observationer i  Sverige för ryggsandbi
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Endast ett ca 130 år gammalt belägg, en hane, av arten är känt från Sverige, insamlat i Västra Vram i Skåne. Arten är inte känd från Norge och Finland, men är påträffad i Danmark (Calabuig & Madsen 2009). Utbredningen omfattar i övrigt nästan hela Syd- och Mellaneuropa från England till Uralbergen. Arten har eftersökts sporadiskt på sin tidigare kända svenska lokal men ej återfunnits. Miljön är dock starkt förändrad sedan slutet av 1800-talet, och sannolikheten att arten fortfarande skulle finnas kvar är mycket liten.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Ett belägg från V. Vram i Kristianstad k:n på 1880-talet, som på den tiden bestod av vidsträckta sandiga åkrar med trädesdriftsystem, utgör ett starkt indicium på att arten haft fasta populationer i Östskåne. Eftersom belägget är en hane, och fyndet gjorts i för arten rätt habitat, kan reproduktion inom landet starkt misstänkas. Inga senare belägg finns av arten i Sverige. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Inga uppgifter finns om artens ekologi från Sverige. Från dagens förhållanden vid Västra Vram kan man anta att artens livsrum utgörs av magra ängsmarker och skogsbryn och inkluderade sandslänter, sand- och grusgropar. I Mellaneuropa uppges att biet bygger bon enskilt i slänter och sluttningar som är sparsamt gräsbevuxna, både på sandiga och på andra marker (Kocourek 1966). I Tyskland, där arten har två generationer per år, är flygtiden april–maj och juli–augusti. Arten uppges besöka ett mycket brett spektrum av blomväxter. Av i Sverige utbrett förekommande växter kan nämnas sälg/vide Salix-arter, hästhov Tussilago farfara, slån Prunus spinosa, äpple Pyrus malus, maskros Taraxacum officinale och bärbuskar Ribes-arter för den första generation, och björnbär Rubus fruticosus, olika arter inom familjerna flockblommiga Apiaceae, korgblommiga Asteraceae och korsblommiga Brassicaceae för andra generationen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena dorsata (Kirby, 1802) - ryggsandbi Synonymer Melitta dorsata Kirby, 1802

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Ett belägg från V. Vram i Kristianstad k:n på 1880-talet, som på den tiden bestod av vidsträckta sandiga åkrar med trädesdriftsystem, utgör ett starkt indicium på att arten haft fasta populationer i Östskåne. Eftersom belägget är en hane, och fyndet gjorts i för arten rätt habitat, kan reproduktion inom landet starkt misstänkas. Inga senare belägg finns av arten i Sverige. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Sandbihonor känns igen på bakbenens kraftiga behåring (scopa), den speciella pollenkorg som bildas av långa krumböjda hår på bakhöfterna (flocculus) och små sammetsbehårade nersänkningar i ansiktet längs med ögonen (fovea). Ryggsandbiet är ett medelstort sandbi med en kroppslängd på 9–10 mm. Honan har kort orangeröd behåring i ett band över bakre delen av mellankroppen (postskutellen), men ser för övrigt nästan kal ut med undantag av de täthåriga vita fransarna baktill på bakkroppssegmenten (tergiterna) 2–4 och den brunorangefärgade ändfransen på segment 5 och 6. Hos honan är också pollensamlingshåren baktill på mellankroppens sidor välutvecklade, inte bara horisontellt längs den övre kanten, utan även vertikalt i främre kanten av pollensamlingsytan. Behåringen (scopa) på bakskenbenen är jämn och kort. Honan kan skiljas från den mycket närstående arten grannsandbi Andrena propinqua på att bakskenbenen är rödorange (inte mörka) och att hårfransen på bakkroppssegment 3 i mitten är avbruten. Hanen har mindre distinka fältkaraktärer och måste insamlas för att säkert kunna bestämmas. Arten kan bestämmas med hjälp av Schmid-Egger & Scheuchl (1997).

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för ryggsandbi

Länsvis förekomst och status för ryggsandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ryggsandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast ett ca 130 år gammalt belägg, en hane, av arten är känt från Sverige, insamlat i Västra Vram i Skåne. Arten är inte känd från Norge och Finland, men är påträffad i Danmark (Calabuig & Madsen 2009). Utbredningen omfattar i övrigt nästan hela Syd- och Mellaneuropa från England till Uralbergen. Arten har eftersökts sporadiskt på sin tidigare kända svenska lokal men ej återfunnits. Miljön är dock starkt förändrad sedan slutet av 1800-talet, och sannolikheten att arten fortfarande skulle finnas kvar är mycket liten.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena dorsata(Kirby, 1802) - ryggsandbi
    Synonymer
    Melitta dorsata Kirby, 1802

Inga uppgifter finns om artens ekologi från Sverige. Från dagens förhållanden vid Västra Vram kan man anta att artens livsrum utgörs av magra ängsmarker och skogsbryn och inkluderade sandslänter, sand- och grusgropar. I Mellaneuropa uppges att biet bygger bon enskilt i slänter och sluttningar som är sparsamt gräsbevuxna, både på sandiga och på andra marker (Kocourek 1966). I Tyskland, där arten har två generationer per år, är flygtiden april–maj och juli–augusti. Arten uppges besöka ett mycket brett spektrum av blomväxter. Av i Sverige utbrett förekommande växter kan nämnas sälg/vide Salix-arter, hästhov Tussilago farfara, slån Prunus spinosa, äpple Pyrus malus, maskros Taraxacum officinale och bärbuskar Ribes-arter för den första generation, och björnbär Rubus fruticosus, olika arter inom familjerna flockblommiga Apiaceae, korgblommiga Asteraceae och korsblommiga Brassicaceae för andra generationen.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Biet förekom sannolikt i det sandrika böljade slättland som omger Västra Vrams kyrka där lämpliga habitat med boslänter bildas längs Vramsåns meandrande lopp. Trakten är idag sedan länge starkt uppodlad, vilket sannolikt utgjort en avgörande faktor för artens försvinnande. Nedläggning av ängsbruk, igenväxning, växtgiftanvändning samt gödsling av naturbetesmark är negativa faktorer som omnämnts för arten söderut i Europa, där biet flerstädes är vanligt förekommande.
En inventering av ryggsandbiet i Sverige bör utföras i april–maj och juli–augusti i nordöstra Skåne (främst Västra Vram och Åhusområdet) för att fastställa eventuella förekomster, populationsstorlekar och hot. Om populationer påträffas måste de omedelbart stödjas med riktade naturvårdsåtgärder för ökade boplatsresurser som preparering av exponerade varma slänter i kombination med ökade florala resurser bl.a. av sälg/vide Salix-arter. Ett stort antal insektsarter med liknande livsmiljö är idag starkt hotade och restaureringsåtgärder bör snarast genomföras även om denna art har försvunnit från vårt land.
Svensson et al. (1990) uppger Andrena dorsata som synonym till A. propinqua Schenck, 1853, en synonymi som dock inte har stöd hos de flesta nutida forskare. Artepitetet dorsata gavs av engelsmannen W. Kirby antagligen med anledning av den karakteristisk brytande, skarpt orangeröda hårfärgen ”dorsalt” på mellankroppen.

Calabuig, I. & Madsen, H.B. 2009. Kommenteret checkliste over Danmarks bier - Del 2: Andrenidae (Hymenoptera, Apoidea). Ent. Meddr 77: 83-113.

Dylewska, M. 1987. Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zoologica Cracoviensia 30: 359–708.

Kocourek, M. 1966. Prodromus der Hymenopteren der Tschechoslowakei 9: Apoidea, 1. Acta Faunistica Entomologica Musei Nationalis Pragae 12: 1–123.

Nilsson, L.A. 2003. Prerevisional checklist and synonymy of the bees of Sweden (Hymenoptera: Apoidea). ArtDatabanken, Uppsala. 114 s.

Schmid-Egger, C. & Scheuchl, E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Erwin Scheuchl, Velden. Stoeckhert, E. 1930. Andrena. I: Schmiedeknecht O. 1930. Die Hymenopteren Nord- und Mitteleuropas. 2a uppl. Fischer, Jena. s. 897–986.

Stoeckhert, F.K. 1933. Die Bienen Frankens (Hym. Apid.). Eine ökologisch-tiergeographische Untersuchung.

Beihefte der Deutsche Entomologische Zeitschrift 1932: 1–294.

Svensson, B.G., Erlandsson, S. & Janzon, L.-Å. 1990. Catalogus Insectorum Sueciae. Hymenoptera, Apoidea. 2.

Andrenidae and Halictidae. Ent. Tidskr. 111: 47–52.

Warncke, K. 1981. Die Bienen des Klagenfurter Beckens (Hymenoptera, Apidae). Carinthia II 171/93: 275–348.

Warncke, K. 2002. Karten. I: Gusenleitner, F. & Schwarz, M. 2002. Weltweite Checkliste der Bienengattung Andrena mit Bemerkungen und Ergänzungen zu paläarktischen Arten (Hymenoptera, Apidae, Andreninae, Andrena). Entomofauna Suppl. 12: 1–1280.

Westrich P. 1990. Die Bienen Baden-Württembergs I-II. 2a uppl. Ulmer, Stuttgart.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: L. Anders Nilsson & Björn Cederberg 2007. Rev. Björn Cederberg 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena dorsata, (Kirby, 1802) - ryggsandbi
    Synonymer
    Melitta dorsata Kirby, 1802
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: L. Anders Nilsson & Björn Cederberg 2007. Rev. Björn Cederberg 2013.