Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fröjdgökbi

Organismgrupp Steklar, Bin Nomada obtusifrons
Fröjdgökbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 5–8 mm. Huvud och mellankropp är svarta medan bakkroppen har mer eller mindre framträdande inslag av röda och benvita fläckar. I synnerhet hos hanen kan de svarta och bruna inslagen dominera medan honans bakkropp är mer rödfärgad. En viktig skiljekaraktär gentemot närbesläktade och snarlika arter som t.ex. smågökbi Nomada flavoguttata är att den framskjutande åsen mellan antennfästena uppifrån sett inte är spetsig (som hos alla andra arter) utan till synes är tvärt avskuren.
Utbredning
Länsvis förekomst för fröjdgökbi Observationer i  Sverige för fröjdgökbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fröjdgökbi är rapporterat från flera mellansvenska landskap men har bara kända aktuella förekomster i ett stråk från Bohuslän till Uppland och en nyligen upptäckt isolerad population i Småland (Gränstrakterna mellan Hultsfreds, Vimmerby och Vetlanda kommuner). Arten tycks saknas i Norrland (endast en 1800-talsuppgift från Ångermanland) men osäkerheten om detta är stor. Trots stora inventeringsinsatser under senare år har mycket få förekomster kunnat påvisas trots att värdarten Andrena coitana fortfarande påträffats på flera håll i Mälarlandskapen och östra Smålands skogsbygder. Båda arterna har uppenbarligen minskat påtagligt under senare delen av 1900-talet. Tillbakagången i övriga nordiska länder är också påtaglig. I Finland är inte arten påträffad sedan 1970-talet trots flera äldre förekomster i södra delen av landet. I Danmark är efter 1950 endast ett fynd konstaterat (1986) och det är osäkert om arten fortfarande finns kvar. I södra Norge finns dock arten fortfarande kvar. Utbredningsområdet omfattar huvudsakligen Mellaneuropa norr om Alperna från England till Rumänien och södra Ryssland. Överallt tycks den vara sällan till mycket sällan påvisad och då oftast i bergsområden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Fröjdgökbi är rapporterad från flera mellansvenska landskap men har idag bara spridda kända förekomster i ett stråk från Bohuslän till Uppland och Småland. Den är boparasit på fröjdsandbi Andrena coitana. Värdarten har en större utbredning norrut, men har troligen minskat i Sydsverige där Nomada obtusifrons också förekommit. Boparasiten tycks saknas i Norrland (endast en 1800-talsuppgift från Ångermanland), men osäkerheten om detta är mycket stor. Trots stora inventeringsinsatser under senare år har mycket få lokaler kunnat påvisas. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 33000 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (12-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv)).
Ekologi
Fröjdgökbiet Nomada obtusifrons är boparasit på fröjdsandbi Andrena coitana. Värdarten har en viss koppling till skogsbygder och har en större utbredning norrut men har troligen minskat i Sydsverige. Fröjdsandbiet anlägger gärna sitt bo i glest bevuxna sydbranter med lättgrävda jordarter som finsand eller finare grus. Vägskärningar och åkerkanter är lämpliga miljöer för värdarten, men den förekommer också på torrängar och i anslutning till täkter. Observationer från Småland visar att fröjdgökbiet endast förekommer inom en starkt begränsad del av det område som utgör fröjdsandbiets livsmiljö, vilket indikerar att fröjdgökbiets förekomst möjligen styrs av andra miljövariabler än enbart värdartens utbredning. Att artens huvudsakliga förekomst idag troligen återfinns i Svealand indikerar att detta är det enda område där det idag företrädesvis nordliga fröjdsandbiet förekommer i så pass täta bestånd att fröjdgökbiet förmår upprätthålla livskraftiga populationer. Blombesök har främst registrerats på fibblor och tistlar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· fröjdsandbi
· fröjdsandbi
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Apidae (långtungebin), Släkte Nomada (gökbin), Art Nomada obtusifrons Nylander, 1848 - fröjdgökbi Synonymer trubbgetingbi, Nomada roberjeotiana var. alpina Morawitz, 1867

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Fröjdgökbi är rapporterad från flera mellansvenska landskap men har idag bara spridda kända förekomster i ett stråk från Bohuslän till Uppland och Småland. Den är boparasit på fröjdsandbi Andrena coitana. Värdarten har en större utbredning norrut, men har troligen minskat i Sydsverige där Nomada obtusifrons också förekommit. Boparasiten tycks saknas i Norrland (endast en 1800-talsuppgift från Ångermanland), men osäkerheten om detta är mycket stor. Trots stora inventeringsinsatser under senare år har mycket få lokaler kunnat påvisas. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 33000 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (12-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv)).
Längd 5–8 mm. Huvud och mellankropp är svarta medan bakkroppen har mer eller mindre framträdande inslag av röda och benvita fläckar. I synnerhet hos hanen kan de svarta och bruna inslagen dominera medan honans bakkropp är mer rödfärgad. En viktig skiljekaraktär gentemot närbesläktade och snarlika arter som t.ex. smågökbi Nomada flavoguttata är att den framskjutande åsen mellan antennfästena uppifrån sett inte är spetsig (som hos alla andra arter) utan till synes är tvärt avskuren.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fröjdgökbi

Länsvis förekomst och status för fröjdgökbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fröjdgökbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fröjdgökbi är rapporterat från flera mellansvenska landskap men har bara kända aktuella förekomster i ett stråk från Bohuslän till Uppland och en nyligen upptäckt isolerad population i Småland (Gränstrakterna mellan Hultsfreds, Vimmerby och Vetlanda kommuner). Arten tycks saknas i Norrland (endast en 1800-talsuppgift från Ångermanland) men osäkerheten om detta är stor. Trots stora inventeringsinsatser under senare år har mycket få förekomster kunnat påvisas trots att värdarten Andrena coitana fortfarande påträffats på flera håll i Mälarlandskapen och östra Smålands skogsbygder. Båda arterna har uppenbarligen minskat påtagligt under senare delen av 1900-talet. Tillbakagången i övriga nordiska länder är också påtaglig. I Finland är inte arten påträffad sedan 1970-talet trots flera äldre förekomster i södra delen av landet. I Danmark är efter 1950 endast ett fynd konstaterat (1986) och det är osäkert om arten fortfarande finns kvar. I södra Norge finns dock arten fortfarande kvar. Utbredningsområdet omfattar huvudsakligen Mellaneuropa norr om Alperna från England till Rumänien och södra Ryssland. Överallt tycks den vara sällan till mycket sällan påvisad och då oftast i bergsområden.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Apidae - långtungebin 
  • Underfamilj
    Nomadinae  
  • Släkte
    Nomada - gökbin 
  • Art
    Nomada obtusifronsNylander, 1848 - fröjdgökbi
    Synonymer
    trubbgetingbi
    Nomada roberjeotiana var. alpina Morawitz, 1867

Fröjdgökbiet Nomada obtusifrons är boparasit på fröjdsandbi Andrena coitana. Värdarten har en viss koppling till skogsbygder och har en större utbredning norrut men har troligen minskat i Sydsverige. Fröjdsandbiet anlägger gärna sitt bo i glest bevuxna sydbranter med lättgrävda jordarter som finsand eller finare grus. Vägskärningar och åkerkanter är lämpliga miljöer för värdarten, men den förekommer också på torrängar och i anslutning till täkter. Observationer från Småland visar att fröjdgökbiet endast förekommer inom en starkt begränsad del av det område som utgör fröjdsandbiets livsmiljö, vilket indikerar att fröjdgökbiets förekomst möjligen styrs av andra miljövariabler än enbart värdartens utbredning. Att artens huvudsakliga förekomst idag troligen återfinns i Svealand indikerar att detta är det enda område där det idag företrädesvis nordliga fröjdsandbiet förekommer i så pass täta bestånd att fröjdgökbiet förmår upprätthålla livskraftiga populationer. Blombesök har främst registrerats på fibblor och tistlar.

Ekologisk grupp: Kleptoparasit, Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark, Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· fröjdsandbi - Andrena coitana (Viktig)
Hoten mot fröjdgökbiet består främst i minskade och glesnande värdbipopulationer. Fröjdsandbiet är en art som är knuten till torrängar, åskrön och skärningar i det småskaliga skogslandskapet och missgynnas av förtätning av skogsbestånden. Den missgynnas troligen starkt av övergödning och andra processer som vi förknippar med moderniseringen av det svenska jordbruket. Detta skulle också kunna förklara att arten i princip försvunnit från Skåne och Småland där den tidigare haft goda förekomster.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Åtgärder för att bevara fröjdgökbi innebär att kända förekomster fortsatt undanhålls från intensiva brukningsmetoder som inbegriper gödsling, besprutning och storskaligt markbruk. Värdarten och dess pollenkällor tycks gynnas av periodvis extensiv markstörning i form av djurtramp, pinnharvning och mindre grävarbeten, och man bör därför se till att säkerställa tillgången på sydlänta markstörda områden i anslutning till artens förekomster. Större åtgärder måste föregås av ingående populationsstudier då arten uppenbarligen är mycket lokal i sitt uppträdande och riskerar att helt slås ut av mer omfattande markberedning.

Celary, W. 1995. Nomadini (Hymenoptera, Apoidea, Anthophoridae) of Poland. Monografie Fauny Polski 20: 1-281.

Johansson, N. & Malmqvist, A. 2011. Skyddsvärda arter i Gårdvedatrakten. Naturcentrum AB/Lännstyrelsen i Kalmar län.

Madsen, H.B. & Calabuig, I. 2012. Kommenteret checkliste over Danmarks bier - Del 5: Apidae (Hymenoptera, Apoidea). Ent. Meddr. 80: 7-52.

Scheuchl, E. 2000. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs. Band 1. Schlüssel der gattungen und der Arten der familie Anthophoridae. Andra upplagan, Velden.

Söderman G. & Leinonen R. 2003. Suomen mesipistiäiset ja niiden uhanalaisuus. Tremex Press Oy, Helsinki.

Ødegard, F. Arter på net. Engvepsebie Nomada obtusifrons Nylander, 1848. [http://data.artsdatabanken.no/Taxon/77939]. [Nedladdat 2016-04-18].

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012. Rev. Björn Cederberg 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Apidae - långtungebin 
  • Underfamilj
    Nomadinae  
  • Släkte
    Nomada - gökbin 
  • Art
    Nomada obtusifrons, Nylander, 1848 - fröjdgökbi
    Synonymer
    trubbgetingbi
    Nomada roberjeotiana var. alpina Morawitz, 1867
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012. Rev. Björn Cederberg 2016.