Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Karnekampia sulcata

Organismgrupp Blötdjur, Marina musslor Karnekampia sulcata
  Blötdjur, Marina musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 30 mm. Skalet är tunt men robust. Skalfärgen varierar från gräddvit till gulbrun, rödbrun, orange eller rosa. Vänster skalhalva något mer konvext än höger.Främre skalöron mycket längre än bakre, främre höger skalöra med djup byssusslits, ctenolium välutvecklad. Vänster skal med 15-40 primära radiära ribbor försedda med taggar eller fjäll. Mellan dessa finns finare radiära ribbor. Höger skal med samma antal primära ribbor men ordnade i grupper. På ribborna sitter täta rader med små taggiga fjäll som ibland kan vara mer som rundade tuberkler. På de smala ribborna sitter dessa fjäll i en enkelrad och på de breda ribborna i en dubbelrad. Det finns även enkelrader av små fjäll eller tuberkler mellan de smala och de breda ribborna, särskilt på det vänstra skalet. På skalen finns dessutom fina koncentriska linjer, ibland med kraftigare tillväxtlinjer. Dessa linjer är tydligast på vänsterskalet. Skalöronen har kraftiga koncentriska veck och radiära ribbor, dock vanligen utan fjäll på ribborna.

Viss förväxlingsrisk råder med små exemplar av den mycket allmännare arten Mimachlamys varia, som dock lätt kan utskiljas genom att skalribborna alla är lika breda.
Utbredning
Länsvis förekomst för Karnekampia sulcata Observationer i  Sverige för Karnekampia sulcata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens totala utbredning sträcker sig från Island och norska Finnmarken, söderut längs Europas atlantkust till nordvästra Afrika samt i hela Medelhavet. I svenska vatten är musslan känd från sten och grusbottnar i Skagerrak, med huvudsaklig förekomst i Kosterområdet. Från 1960-talet fram till början av 1980-talet påträffades musslan sparsamt i Kosterrännan, men idag verkar den endast finnas kvar i Säcken i det nordligaste Kosterområdet, där den påträffats sittande på död ögonkorall. Inga fynd gjordes dock vid undersökningarna inför bildandet av Kosterhavets marina nationalpark 2009, inte heller under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
En kammussla som lever fastsittande på skal, stenar, slagg och bergytor på djupare bottnar med strömmande vatten, gärna på Lophelia-rev. Arten är närmast känd från Island och Finnmark i norra Norge söderut förbi Shetlandsöarna och Brittiska öarna. I våra vatten förekommer arten på djup under 75 meter i norra Bohuslän och i Skagerrak. Den anses dock vara sällsynt utanför Skandinavien. Arten är eftersökt internationellt och betingar ett högt pris bland samlare. I svenska vatten hotas arten för närvarande inte av riktad fångst, men dess miljö är begränsad och dessutom sårbar för trålning och sedimentation.Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd av arten, på en lokal i norra Kattegatt. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Arten lever relativt djupt på olika slags bottnar, vid den svenska kusten vanligen djupare än 70 meter, ned till 230 m. Ute i Atlanten lever den företrädesvis längs med kontinentalsockelns rand på ca 200-300 meters djup och är ofta associerad med djuphavs-koraller. Den har dock påträffats på abyssalslätten ned till 2000 meters djup. Musslan fäster med en byssustråd vid skal, stenar, bergytor och koraller. Den är en nattaktiv filtrerare som lever av fina födopartiklar i vattnet. Den är skildkönad, släpper ägg och spermier fritt i vattnet och har ett pelagiskt larvstadium. I övrigt är artens ekologi dåligt känd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· koralldjur
· koralldjur
· Ögonkorall
· Ögonkorall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Pectinoida, Familj Pectinidae (kammusslor), Släkte Karnekampia, Art Karnekampia sulcata (O.F.Müller, 1776) Synonymer Pecten sulcatus O.F.Müller, 1776, Chlamys sulcata (O.F.Müller, 1776), Pseudamussium sulcatum (O.F.Müller, 1776)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En kammussla som lever fastsittande på skal, stenar, slagg och bergytor på djupare bottnar med strömmande vatten, gärna på Lophelia-rev. Arten är närmast känd från Island och Finnmark i norra Norge söderut förbi Shetlandsöarna och Brittiska öarna. I våra vatten förekommer arten på djup under 75 meter i norra Bohuslän och i Skagerrak. Den anses dock vara sällsynt utanför Skandinavien. Arten är eftersökt internationellt och betingar ett högt pris bland samlare. I svenska vatten hotas arten för närvarande inte av riktad fångst, men dess miljö är begränsad och dessutom sårbar för trålning och sedimentation.Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd av arten, på en lokal i norra Kattegatt. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Längd upp till 30 mm. Skalet är tunt men robust. Skalfärgen varierar från gräddvit till gulbrun, rödbrun, orange eller rosa. Vänster skalhalva något mer konvext än höger.Främre skalöron mycket längre än bakre, främre höger skalöra med djup byssusslits, ctenolium välutvecklad. Vänster skal med 15-40 primära radiära ribbor försedda med taggar eller fjäll. Mellan dessa finns finare radiära ribbor. Höger skal med samma antal primära ribbor men ordnade i grupper. På ribborna sitter täta rader med små taggiga fjäll som ibland kan vara mer som rundade tuberkler. På de smala ribborna sitter dessa fjäll i en enkelrad och på de breda ribborna i en dubbelrad. Det finns även enkelrader av små fjäll eller tuberkler mellan de smala och de breda ribborna, särskilt på det vänstra skalet. På skalen finns dessutom fina koncentriska linjer, ibland med kraftigare tillväxtlinjer. Dessa linjer är tydligast på vänsterskalet. Skalöronen har kraftiga koncentriska veck och radiära ribbor, dock vanligen utan fjäll på ribborna.

Viss förväxlingsrisk råder med små exemplar av den mycket allmännare arten Mimachlamys varia, som dock lätt kan utskiljas genom att skalribborna alla är lika breda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Karnekampia sulcata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Karnekampia sulcata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens totala utbredning sträcker sig från Island och norska Finnmarken, söderut längs Europas atlantkust till nordvästra Afrika samt i hela Medelhavet. I svenska vatten är musslan känd från sten och grusbottnar i Skagerrak, med huvudsaklig förekomst i Kosterområdet. Från 1960-talet fram till början av 1980-talet påträffades musslan sparsamt i Kosterrännan, men idag verkar den endast finnas kvar i Säcken i det nordligaste Kosterområdet, där den påträffats sittande på död ögonkorall. Inga fynd gjordes dock vid undersökningarna inför bildandet av Kosterhavets marina nationalpark 2009, inte heller under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Pteriomorphia  
  • Ordning
    Pectinoida  
  • Familj
    Pectinidae - kammusslor 
  • Släkte
    Karnekampia  
  • Art
    Karnekampia sulcata(O.F.Müller, 1776)
    Synonymer
    Pecten sulcatus O.F.Müller, 1776
    Chlamys sulcata (O.F.Müller, 1776)
    Pseudamussium sulcatum (O.F.Müller, 1776)

Arten lever relativt djupt på olika slags bottnar, vid den svenska kusten vanligen djupare än 70 meter, ned till 230 m. Ute i Atlanten lever den företrädesvis längs med kontinentalsockelns rand på ca 200-300 meters djup och är ofta associerad med djuphavs-koraller. Den har dock påträffats på abyssalslätten ned till 2000 meters djup. Musslan fäster med en byssustråd vid skal, stenar, bergytor och koraller. Den är en nattaktiv filtrerare som lever av fina födopartiklar i vattnet. Den är skildkönad, släpper ägg och spermier fritt i vattnet och har ett pelagiskt larvstadium. I övrigt är artens ekologi dåligt känd.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· koralldjur - Anthozoa (Har betydelse)
· Ögonkorall - Lophelia pertusa (Har betydelse)
Arten är sårbar då den har en mycket begränsad förekomst och utbredning i svenska vatten. Presumtiva hot är främst trålfiske som påverkar korallrevsmiljö.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss positiv effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs. Utökat skydd av djupa strömspolade bottnar.
Etymologi: Karnekampia, efter den holländske malakologen Cornelis Karnekamp (1926-); sulcata, Lat. ”den fårade, räfflade”.
(Pseudamussium, Lat. ”falsk kammussla” från Pseudo-, Lat. ”falsk” samt Amussium, ett äldre och ogiltigt namn för kammusslesläktet Pecten. Chlamys, Gr., ”mantel, slängkappa).

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Marine Bivalve Shells of the British Isles. http://naturalhistory.museumwales.ac.uk/britishbivalves

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

MolluscaBase. 2015. www.molluscabase.org

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Pteriomorphia  
  • Ordning
    Pectinoida  
  • Familj
    Pectinidae - kammusslor 
  • Släkte
    Karnekampia  
  • Art
    Karnekampia sulcata, (O.F.Müller, 1776)
    Synonymer
    Pecten sulcatus O.F.Müller, 1776
    Chlamys sulcata (O.F.Müller, 1776)
    Pseudamussium sulcatum (O.F.Müller, 1776)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.