Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Similipecten similis

Organismgrupp Blötdjur, Marina musslor Similipecten similis
  Blötdjur, Marina musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 9 mm. Skal tunt, genomskinligt. Vänster skalhalva större och något mindre konvex än höger. Främre höger skalöra med liten men tydlig byssusslits. Ctenolium saknas. Skulptur saknas, endast svaga tillväxtlinjer; främre skalöron med svaga koncentriska linjer. Färg svagt gul till brun och med vita fläckar eller radiära streck. Skalskulpturen består av såväl koncentriska som radiära linjer, men dessa är så tunna att skalet ser slätt ut för blotta ögat. Skalöronen är ungefär lika långa i skalens fram- och bakände, men byssaljacket är förhållandevis djupt i högerskalhalvan. Skalen är aningen bredare än långa.
Utbredning
Länsvis förekomst för Similipecten similis Observationer i  Sverige för Similipecten similis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer från Island och Svalbard i norr söderut utmed hela Norges kust till Skagerrak, Bohuslän och Kattegatt till strax söder om Anholt. Västligare finns den vid Färöarna, runt Brittiska Öarna ner till Medelhavet, Madeira, Kanarieöarna och Angola. Uppgifter om förekomst vid Jamaica och Korea får anses osäkra. Musslan kan finnas från ca 4 meters djup ner till åtminstone 580 meter (enligt litteraturen påträffad på 1800 meters djup), även om den i inhemska vatten endast är påträffad mellan 30 och 200 meters djup på sandinblandade eller rent mjuka bottnar. Arten var under 60- och 70-talen inte ovanlig i Koster, men tycks ha försvunnit helt därifrån på senare år. Mer kunskap behövs dock, varför arten klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En liten kammussla med vitaktigt tunt skal. Den kan bli upp till 1,3 cm i diameter, men är i regel mindre än 9 mm. Arten förekommer från Island och Svalbard i norr söderut utmed hela Norges kust till Skagerrak, Bohuslän och Kattegatt till strax söder om Anholt. I våra vatten påträffad på mellan 30 och 200 meters djup på sandinblandade eller rent mjuka bottnar. Arten var under 60- och 70-talen inte ovanlig i Koster, men tycks ha försvunnit helt därifrån på senare år. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Suspensionsätare. Kan fästa sig vid föremål med tunna nästan genomskinliga byssustrådar, men påträffas ofta frilevande på slammiga bottnar, vilka gärna får ha en viss sand- eller grusinblandning. I övrigt tycks föga vara känt om artens ekologi.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Pectinoida, Familj Pectinidae (kammusslor), Släkte Similipecten, Art Similipecten similis (Laskey, 1811) Synonymer Hyalopecten similis (Laskey, 1811)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En liten kammussla med vitaktigt tunt skal. Den kan bli upp till 1,3 cm i diameter, men är i regel mindre än 9 mm. Arten förekommer från Island och Svalbard i norr söderut utmed hela Norges kust till Skagerrak, Bohuslän och Kattegatt till strax söder om Anholt. I våra vatten påträffad på mellan 30 och 200 meters djup på sandinblandade eller rent mjuka bottnar. Arten var under 60- och 70-talen inte ovanlig i Koster, men tycks ha försvunnit helt därifrån på senare år. Inga fynd gjordes under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Längd upp till 9 mm. Skal tunt, genomskinligt. Vänster skalhalva större och något mindre konvex än höger. Främre höger skalöra med liten men tydlig byssusslits. Ctenolium saknas. Skulptur saknas, endast svaga tillväxtlinjer; främre skalöron med svaga koncentriska linjer. Färg svagt gul till brun och med vita fläckar eller radiära streck. Skalskulpturen består av såväl koncentriska som radiära linjer, men dessa är så tunna att skalet ser slätt ut för blotta ögat. Skalöronen är ungefär lika långa i skalens fram- och bakände, men byssaljacket är förhållandevis djupt i högerskalhalvan. Skalen är aningen bredare än långa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Similipecten similis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Similipecten similis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer från Island och Svalbard i norr söderut utmed hela Norges kust till Skagerrak, Bohuslän och Kattegatt till strax söder om Anholt. Västligare finns den vid Färöarna, runt Brittiska Öarna ner till Medelhavet, Madeira, Kanarieöarna och Angola. Uppgifter om förekomst vid Jamaica och Korea får anses osäkra. Musslan kan finnas från ca 4 meters djup ner till åtminstone 580 meter (enligt litteraturen påträffad på 1800 meters djup), även om den i inhemska vatten endast är påträffad mellan 30 och 200 meters djup på sandinblandade eller rent mjuka bottnar. Arten var under 60- och 70-talen inte ovanlig i Koster, men tycks ha försvunnit helt därifrån på senare år. Mer kunskap behövs dock, varför arten klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Pteriomorphia  
  • Ordning
    Pectinoida  
  • Familj
    Pectinidae - kammusslor 
  • Släkte
    Similipecten  
  • Art
    Similipecten similis(Laskey, 1811)
    Synonymer
    Hyalopecten similis (Laskey, 1811)

Suspensionsätare. Kan fästa sig vid föremål med tunna nästan genomskinliga byssustrådar, men påträffas ofta frilevande på slammiga bottnar, vilka gärna får ha en viss sand- eller grusinblandning. I övrigt tycks föga vara känt om artens ekologi.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Med tanke på artens habitat är det troligt att den är känslig för direkt trålpåverkan, samt sedimentation till följd av trålning och eutrofiering.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Refuger på lämpliga bottnar, där mekaniska störningar minimeras, skulle kunna vara en hjälp att här och var återfå lekande populationer.
Etymologi: Hyaleos, hyalinos, Gr., ”glänsande; släktet Pecten (O.F. Müller, 1776) < pecten-, Lat., ”kam, kammussla”; similis, Lat., ”lika, liknande”, syftande på dess likhet med unga Pecten maximus (Linnaeus, 1758).

Jeffreys, J. G. 1865. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. III. Marine shells, comprising the remaining Conchifera, the Solenoconchia, and Gasteropoda as far as Littorina. Van Voorst, London. Lucas, M. 1978. Pectinoidea from the European coasts. Conchiglia 10 8108-109): 18–21.

Møller Christensen, J., Larsen, S. & Olesen Nyström, B. 1979. Musslor i havet. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Óskarsson, I. 1982. Skeldyrafána Íslands. Prentsmidjan Leiftur HF.

Poppe, G. & Goto, Y. 1993. European Seashells. Vol. II. (Scaphopoda, Bivalvia, Cephalopoda). Verlag Christa Hemmen.

Sars, G.O. 1878. Bidrag til kundskaben om Norges arktiske fauna. I. Mollusca regionis arcticae Norvegiae.

Oversigt over de i Norges arktiske region forekommande bløddyr. Brøgger, Oslo.

Tebble, N. 1966. British bivalve seashells. A Handbook for Identification. British Museum (Nat. Hist.).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Pteriomorphia  
  • Ordning
    Pectinoida  
  • Familj
    Pectinidae - kammusslor 
  • Släkte
    Similipecten  
  • Art
    Similipecten similis, (Laskey, 1811)
    Synonymer
    Hyalopecten similis (Laskey, 1811)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.