Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Epilepton clarkiae

Organismgrupp Blötdjur, Marina musslor Epilepton clarkiae
  Blötdjur, Marina musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 2.5 mm. Vänster och höger skalhalvor likstora, tunnskalig, oval, bucklan bakom mittlinjen. Höger skalhalva med enkla främre och bakre lateraltänder och en kardinaltand, vänster skalhalva med enkla främre och bakre lateraltänder samt en nedsänkning för kardinaltanden i höger skal. Skulptur fina koncentriska linjer, tillväxtringar och några få radiära linjer. Skalfärg smuts- till gräddvit.
Varje skalhalva har en enkel huvudtand och två sidotänder.
Utbredning
Länsvis förekomst för Epilepton clarkiae Observationer i  Sverige för Epilepton clarkiae
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från Bergenområdet i Norge och söderut till Skagerrak och Bohuslän. Vidare förekommer den runt västra och södra Brittiska Öarna och går söderut in i Medelhavet. Den har sin djuputbredning från vattenbrynet ned till avsevärda djup, men i våra vatten förekommer arten endast sublittoralt. Det finns mycket få kända levandefynd från svenska vatten, och artens status är således oklar. Mer kunskap behövs varför arten klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Epilepton clarkiae är en mycket liten, upp till 1,6 mm lång, mussla. Arten lever associerad med sipunculoiden Phascolion strombus, vilken i sin tur ofta bor i tomma skal av elefanttandsnäckor eller snäckor. Arten är närmast känd från Bergenområdet i Norge och söderut till Skagerrak och Bohuslän. I våra vatten förekommer arten endast sublittoralt. Mycket få levandefynd är kända från svenska vatten. Under Utsjöbanksinventeringarna samt Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes inga fynd av arten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Sand- och mjukbotten, sublittoralt.
Kan leva associerad med sipunculoiden Phascolion strombus, vilken i sin tur ofta bor i tomma skal av elefanttandsnäckor eller snäckor, som exempelvis Turitella communis.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· snäckstjärnmask
· snäckstjärnmask
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Veneroida, Familj Lasaeidae, Familj Montacutidae, Släkte Epilepton, Art Epilepton clarkiae (Clark, 1899) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Epilepton clarkiae är en mycket liten, upp till 1,6 mm lång, mussla. Arten lever associerad med sipunculoiden Phascolion strombus, vilken i sin tur ofta bor i tomma skal av elefanttandsnäckor eller snäckor. Arten är närmast känd från Bergenområdet i Norge och söderut till Skagerrak och Bohuslän. I våra vatten förekommer arten endast sublittoralt. Mycket få levandefynd är kända från svenska vatten. Under Utsjöbanksinventeringarna samt Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes inga fynd av arten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Längd upp till 2.5 mm. Vänster och höger skalhalvor likstora, tunnskalig, oval, bucklan bakom mittlinjen. Höger skalhalva med enkla främre och bakre lateraltänder och en kardinaltand, vänster skalhalva med enkla främre och bakre lateraltänder samt en nedsänkning för kardinaltanden i höger skal. Skulptur fina koncentriska linjer, tillväxtringar och några få radiära linjer. Skalfärg smuts- till gräddvit.
Varje skalhalva har en enkel huvudtand och två sidotänder.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Epilepton clarkiae

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Epilepton clarkiae

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från Bergenområdet i Norge och söderut till Skagerrak och Bohuslän. Vidare förekommer den runt västra och södra Brittiska Öarna och går söderut in i Medelhavet. Den har sin djuputbredning från vattenbrynet ned till avsevärda djup, men i våra vatten förekommer arten endast sublittoralt. Det finns mycket få kända levandefynd från svenska vatten, och artens status är således oklar. Mer kunskap behövs varför arten klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Lasaeidae  
  • Familj
    Montacutidae  
  • Släkte
    Epilepton  
  • Art
    Epilepton clarkiae(Clark, 1899)

Sand- och mjukbotten, sublittoralt.
Kan leva associerad med sipunculoiden Phascolion strombus, vilken i sin tur ofta bor i tomma skal av elefanttandsnäckor eller snäckor, som exempelvis Turitella communis.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· snäckstjärnmask - Phascolion strombus (Viktig)
Eftersom artens status och ekologi är så gott om okänd, går det heller inte att säga något om eventuella hot. De presumtiva värddjuren är ganska allmänna i våra hav, även om många lever i skal av elefanttandsnäckor, vilka tycks vara alltför trånga för att associerade småmusslor och småsnäckor också skall få plats. Andelen sipunculoider som lever i lite vidare skal borde dock vara tillräckligt för att även dessa småmusslor skall kunna fortleva, men detta behöver undersökas.
Eftersom varken artens status eller eventuella hotsituation är klarlagd, är det svårt att ge förslag på relevanta åtgärder. Mer kunskap om artens utbredning och ekologi är önskvärd.
Etymologi: Epi, Gr., ”på, till, mot, efter”; musselsläktet Lepton < lepton, Gr., ”liten penningdel” < leptos, Gr., ”tunn, liten, svag”; clarkiae, malakologen och skalsamlaren William Clark (1788-1869) namngav arten efter sin fru - som ju bar samma efternamn som han själv.

Backeljau, T., De Mayer, M., Janssens, L. & Proesmans, R. 1984. The systematics and distribution of Altenaeum dawsoni (Jeffreys, 1864) with special reference to some new records from northern Norway (Mollusca, Bivalvia: Condylocardiidae?) Sarsia 69:205–209.

Jeffreys, J. G. 1863. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. III. Marine shells, comprising the remaining Conchifera, the Solenoconchia, and Gasteropoda as far as Littorina. Van Voorst, London.

Poppe, G. & Goto, Y. 1993. European Seashells. Vol. II. (Scaphopoda, Bivalvia, Cephalopoda). Verlag Christa Hemmen.

Tebble, N. 1966. British bivalve seashells. A Handbook for Identification. British Museum (Nat. Hist.)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Lasaeidae  
  • Familj
    Montacutidae  
  • Släkte
    Epilepton  
  • Art
    Epilepton clarkiae, (Clark, 1899)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.