Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Arcopagia crassa

Organismgrupp Blötdjur, Marina musslor Arcopagia crassa
  Blötdjur, Marina musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 65 mm. Tjockskalig, bucklan precis bakom mittlinjen. Mantelbukt djup, tungformad, riktad snett uppåt-framåt. Periostracum gulbrunt. Insida vit, ofta med orange fläckar. Skalfärgen är oftast gråvitaktig, även om inslag av skärt eller orange kan förekomma. Skalskulpturen är förhållandevis grov och mellan de koncentriska åsarna finns fina radiära linjer. Skalen har två huvudtänder omgivna av en främre och en bakre sidotand. I högerskalet är den bakre huvudtanden radiärkluven i två delar, medan det i vänsterskalet är den främre tanden som är kluven på detta sätt.
Utbredning
Länsvis förekomst för Arcopagia crassa Observationer i  Sverige för Arcopagia crassa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer från Nordlands fylke i Norge söderut utmed kusten ner till Norra Nordsjön, Skagerrak och Bohusläns kust och fortsätter via Brittiska öarna söderut till Iberiska halvön (inklusive dess mediterrana kust - arten har i Medelhavet påträffats även vid Sicilien) samt längs Afrikas Atlantkust söderut till Senegal. Dess djuputbredning är sublittoral, ner till ca 150 meters djup, men från svenska vatten är den känd från mellan ca 15 och 30 meters djup. Hos oss förekomst Kosterområdet, vid Bonden utanför Gullmarn och Segelskären. I de kustnära områdena tycks arten ha minskat i numerär under de senare decennierna. Arten tycks ha minskat under senare år, framförallt kustnära.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)
En ganska stor och lätt igenkännlig mussla, som lever i rena eller sandblandade grova sandbottnar och skalgrus. I svenska vatten är arten dock endast funnen på skalgrus nedom ca 15 meters djup. Artens närmaste utbredning inkluderar Nordlands fylke i Norge söderut utmed kusten ner till Norra Nordsjön, Skagerrak och Bohusläns kust. I svenska vatten är den känd från Kosterområdet, Bonden utanför Gullmarsfjorden samt Skagerraks djupare delar. Få fynd är gjorda under senare år, framförallt kustnära. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd, vid Bonden. Under Kosterhavsinventeringen påträffades arten vid Segelskären. Artens habitat, grova sand- och skalgrusbottnar, är ovanliga i våra vatten och förekommer huvudsakligen i ytterskärgården. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Arten förekommer i rena eller slamblandade sandbottnar med grov sand, och i skalgrus på djup från ett fåtal meter till ca 150 meters djup. I svenska vatten påträffad på skalgrus från ca 15 meters djup. Musslan ligger, liksom släktingarna nedgrävd i horisontellt läge med vänsterskalet neråt. Holmes observerade att medan inandningssifonen ofta stack upp i vattnet ovan bottenytan såg han aldrig till utblåssifonen. Sannolikt är arten primärt en suspensionsätare, som gör sig av med fekalt material i hålrum i den botten där den lever. Ofta nedgrävd 7 cm eller mer under sedimentytan. I övrigt tycks mycket litet vara känt om artens levnadssätt.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Veneroida, Familj Tellinidae, Släkte Arcopagia, Art Arcopagia crassa (Pennant, 1777) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En ganska stor och lätt igenkännlig mussla, som lever i rena eller sandblandade grova sandbottnar och skalgrus. I svenska vatten är arten dock endast funnen på skalgrus nedom ca 15 meters djup. Artens närmaste utbredning inkluderar Nordlands fylke i Norge söderut utmed kusten ner till Norra Nordsjön, Skagerrak och Bohusläns kust. I svenska vatten är den känd från Kosterområdet, Bonden utanför Gullmarsfjorden samt Skagerraks djupare delar. Få fynd är gjorda under senare år, framförallt kustnära. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd, vid Bonden. Under Kosterhavsinventeringen påträffades arten vid Segelskären. Artens habitat, grova sand- och skalgrusbottnar, är ovanliga i våra vatten och förekommer huvudsakligen i ytterskärgården. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Längd upp till 65 mm. Tjockskalig, bucklan precis bakom mittlinjen. Mantelbukt djup, tungformad, riktad snett uppåt-framåt. Periostracum gulbrunt. Insida vit, ofta med orange fläckar. Skalfärgen är oftast gråvitaktig, även om inslag av skärt eller orange kan förekomma. Skalskulpturen är förhållandevis grov och mellan de koncentriska åsarna finns fina radiära linjer. Skalen har två huvudtänder omgivna av en främre och en bakre sidotand. I högerskalet är den bakre huvudtanden radiärkluven i två delar, medan det i vänsterskalet är den främre tanden som är kluven på detta sätt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Arcopagia crassa

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Arcopagia crassa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer från Nordlands fylke i Norge söderut utmed kusten ner till Norra Nordsjön, Skagerrak och Bohusläns kust och fortsätter via Brittiska öarna söderut till Iberiska halvön (inklusive dess mediterrana kust - arten har i Medelhavet påträffats även vid Sicilien) samt längs Afrikas Atlantkust söderut till Senegal. Dess djuputbredning är sublittoral, ner till ca 150 meters djup, men från svenska vatten är den känd från mellan ca 15 och 30 meters djup. Hos oss förekomst Kosterområdet, vid Bonden utanför Gullmarn och Segelskären. I de kustnära områdena tycks arten ha minskat i numerär under de senare decennierna. Arten tycks ha minskat under senare år, framförallt kustnära.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Tellinidae  
  • Underfamilj
    Arcopagiinae  
  • Släkte
    Arcopagia  
  • Art
    Arcopagia crassa(Pennant, 1777)

Arten förekommer i rena eller slamblandade sandbottnar med grov sand, och i skalgrus på djup från ett fåtal meter till ca 150 meters djup. I svenska vatten påträffad på skalgrus från ca 15 meters djup. Musslan ligger, liksom släktingarna nedgrävd i horisontellt läge med vänsterskalet neråt. Holmes observerade att medan inandningssifonen ofta stack upp i vattnet ovan bottenytan såg han aldrig till utblåssifonen. Sannolikt är arten primärt en suspensionsätare, som gör sig av med fekalt material i hålrum i den botten där den lever. Ofta nedgrävd 7 cm eller mer under sedimentytan. I övrigt tycks mycket litet vara känt om artens levnadssätt.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
De miljöer arten föredrar, d.v.s. grova sand- och skalgrusbottnar, är ganska ovanliga utmed vår kust och förekommer huvudsakligen i ytterskärgården. Dessa miljöer måste således förbli så ostörda som möjligt. Arten utnyttjas som människoföda på andra håll, exempelvis Iberiska halvön, men hos oss torde mänsklig konsumtion inte utgöra något större hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Sandsugning från strömspolade grova sand- och skalgrusbottnar nedom ca 10 meters djup måste undvikas. Eutrofiering kan möjligen utgöra ett hot mot denna miljö om den leder till ökad sedimentation av fina partiklar.
Etymologi: Arcus, Lat., ”båge”; pagios, Gr., ”solid, fast, stabil”; släktnamnet Tellina (Linnaeus, 1758) i vilket arten ursprungligen placerades, kommer från Dioskorides, vilken med detta namn avsåg ett slags skaldjur, ehuru oklart vilket; crassus. Lat., ”tjock, tung”.

Holmes, N. A. 1961. Notes on the mode of life of the Tellinidae (Lamellibranchia). J. Mar. Biol. Ass. U.K. 41: 699-703.

Jeffreys, J. G. 1863. British Conchology or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. Vol. II. Marine shells, comprising the Brachiopoda and Conchifera from the family of Anomiidae to that of Mactridae. Van Voorst, London.

Jensen, A. S. & Spärck, R. 1934. Bløddyr. II. Saltvandsmuslinger. Danmarks Fauna 39.

Møller Christensen, J., Larsen, S. & Olesen Nyström, B. 1979. Musslor i havet. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Poppe, G. & Goto, Y. 1993. European Seashells. Vol. II. (Scaphopoda, Bivalvia, Cephalopoda). Verlag Christa Hemmen.

Tebble, N. 1966. British bivalve seashells. A Handbook for Identification. British Museum (Nat. Hist.) Willman, R. 1989. Muscheln & Schnecken der Nord- und Ostsee. Neumann, Neudamm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Tellinidae  
  • Underfamilj
    Arcopagiinae  
  • Släkte
    Arcopagia  
  • Art
    Arcopagia crassa, (Pennant, 1777)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans G. Hansson 2004. © ArtDatabanken, SLU 2005. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.